Kan man säga att en bild är bra?
Jag läste för en tid sedan att detta med att säga om en bild är bra eller inte, är lite knepigt. (Jag tror det var i en krönika av Sara Arnald i Kamera & Bild jag läste det. Minns jag fel, och den rättmätige författaren läser detta så lämna en kommentar så ska jag rätta texten. Äras den som äras bör.)
Författaren menade att det inte går att rakt av säga om en bild är bra eller inte. En bild kan vara väldigt bra i ett sammanhang och totalt värdelös i ett annat. När man ska ta ställning till om en bild är bra eller inte måste man alltid sätta in bilden i ett kontext. Man måste förstå i vilket sammanhang bilden är tänkt att verka. Därför, menade författaren, vore det mycket bättre att diskutera om bilden "gör jobbet" istället för om bilden "är bra". Jag tyckte det lät väldigt klokt, men dessvärre verkar den krönikan ha passerat fotosverige tämligen obemärkt. Lite synd tycker jag, för ju mer jag tänker på den, desto mer inser jag hur genial tanken är. Det finns oerhört mycket dold pedagogik i att ändra diskussionen om en bild från om bilden är bra till om bilden gör jobbet. För de som inte förstår varför deras bilder aldrig blir publicerade i fototidningar eller aldrig vinner några tävlingar, eller inte begriper varför en bild vinner en tävling, kan begreppet "gör jobbet" förklara en hel del.
Här kommer nu ett antal bilder som definitivt gör jobbet.
Den första bilden är från semestern i somras. Den är tagen på stranden mellan Vitemölla och Haväng, nere på Österlen. Det var en fantastisk kväll. Det medhavda fikat smakade underbart, luften var ljum och ljuset var magiskt. Bilden nedan framkallar alla dessa minnen på ett mycket tillfredsställande sätt, vilket var meningen. Bilden gör jobbet.
Den andra bilden är tagen strax undanför Siljansnäs på midsommardagen i år. Bilden påminner mig och den magiska stunden då jag och min hund satt där och fikade och tittade ut över Siljan. Vi satt där säkert i en timme och bara njöt av lugnet och friden. Allt detta minns jag med hjälp av bilden. Bilden gör jobbet.
Den tredje bilden är tagen i Östebybruk i våras. Ända sedan jag för första gången såg en bild tagen av Lars Tunbjörk har jag varit otroligt fascinerad av hans bilder, och jag har otaliga gånger, med samma usla resultat varenda gång, försökt kopiera hans bildstil. Den här bilden var otroligt rolig att både fotografera och efterbehandla. Bilden, under sin tillblivelseprocess, gjorde jobbet. (Att sedan resultatet inte uppskattas av alla är i det sammanhanget ointressant för mig.)
Den fjärde bilden är tagen på ett bröllop i somras i Ölsta Folkpark på Färingsö. Min kusin gifte sig, och centerpartiet sponsrade bröllopet genom att låna ut parasoller. Hur grisen hamnade ovanpå parasollet vet jag inte, men denna bild visar väl vilket galet bröllop det var. Bilden gör jobbet!
Den femte bilden är tagen på en begravning jag blev ombedd att fotografera. Jag tog närmare trehundra bilder, både före och under begravningsakten samt vid minneshögtiden efteråt. Av alla dessa trehundra bilder ville de anhöriga bara ha ett fåtal i en minnesbok och nedanstående bild är en av dem. Så bilden gör definitivt jobbet.
Den sjätte bilden är tagen för några år sedan i Borstahusen, strax norr om Landskrona. Bilden liknar en fototapet från det glada 70-talet och anses väl av många så som ganska lättsmält eftersom den inte ger så stort tuggmotstånd. Jag tycker det var fantastiskt att få fånga en sol på väg ner i havet, för sådant ser ju inte vi som vanligtvis bor på ostkusten speciellt ofta. Att det dessutom flög några fåglar över himlen gör att det ännu mer känns som man var på precis rätt ställe vid rätt tidpunkt. Det ger en otrolig tillfredsställelse att titta på bilden. Så den här bilden gör definitivt jobbet.
Den sista bilden är tagen på ett hundraårskalas härförleden. (Näe, 100-åringen hoppade inte ut genom ett fönster och försvann.) Bilden ingår i en fotobok som 100-åringen ska få. Den kommer att påminna honom om den här dagen och han kan visa bilden för sina vänner på äldreboendet, och dom kommer att skratta åt bilden. Den kommer definitivt att göra jobbet.
Är det någon som har orkat bläddra sig ända hit ner? De flesta bloggar idag innehåller ju bara en bild och nästa ingen text. Det tycker jag är tråkigt. (Det har jag redan skrivit ett blogginlägg om, så jag släpper det nu.) Men jag hoppas ändå att någon eller några har kommit hit. I så fall , ett stort tack för att ni ägnade min blogg och mina funderingar lite tid.
När jag inte vet om en bild är bra, eftersom jag inte vet något om den, så kan jag ändå ibland tycka om den för att jag får en känsla av den eller för att jag kommer på något när jag ser den. Men jag kan ju inte veta om den gör sitt jobb... Fast jag brukar skriva att jag tycker den är bra.
Ha det gott! /Thomas
Nåt att fortsätta fundera över.
//GöranR
Ändå tror jag att en bild kan vara bra utan att sättas i en speciell förklarande kontext. Den kan på olika sätt vara vacker och välgjord, den existerar i sin egen rätt. Då är det en bra bild intrinsikalt - som man säger inom filosofin.
Bilder har ofta inslag av båda faktorerna, och bilder som visar sig ha överlevnadsvärde har ofta ett starkt inslag av egen skönhet - att just existera i sin egen rätt.
Den sista bilden du visar har full pott av båda faktorerna. Snyggt!
Efter att jag skrivit ovanstående text och sedan läst flera av kommentarerna har jag kommit till en högre nivå av insikt. Jag har nu insett att begreppen "bra bild" och "gör jobbet" inte ersätter varandra, utan dom kan nog verka i symbios med varandra. En bild kan nog vara bra ur ett estetiskt/konstnärligt perspektiv, och samtidigt göra jobbet. Men det är ju inte säkert att att en bild som är estetiskt tilltalande gör jobbet i till exempel en fototävling.
Sedan finns det förstås bilder som talar för sig själv också, utan någon förklarande text, som din sista bild i det här inlägget. Där hade jag nog också sagt "Vilken bra bild".
Håller också med om att bråttomsamhället har drabbat även bloggarna, in med en bild och en rubrik och så dra vidare till nästa händelse i livet. Roligast är att läsa de som har mer i sina blogginlägg än bara en bild som kanske skulle ha hamnat i bildkritik istället.
Vet inte om det finns någon definition på hur en blogg bör vara uppbyggd, men har en känsla av det var mer innehåll i dem för några år sedan.
Jag har tidigare i år skrivit ett blogginlägg om att bloggarna här på fotosidan alltmer innehåller bara en bild. För mig är det egentligen inte så viktigt om det finns en definition på en blogg eller inte, men man kan läsa sig till att ordet blogg är en förkortning av det engelska ordet weblog, alltså en internetbaserat journal. Och det låter ju som om det då borde i alla fall i huvudsak vara textbaserat. Men poängen med att fotosidan har en bloggplats, och ett stort antal olika bildpooler är ju att det borde gå lätt att hitta det man söker. Om jag söker inspiration inför en porträttfotografering genom att titta i porträttfotopoolen vill jag inte hitta en massa bilder på bebisar eller hundar, även om man med viss rätt kan hävda att bilder på både bebisar och hundar också är porträtt. Men sådana bilder hör bättre hemma i barn- respektive husdjursgrupperna. Och bland bloggarna vill man gärna hitta bilder och text som samverkar. Då blir fotosidan mer användbar.
Vitsen med en blogg tycker jag är att sätta in bilderna I en kontext. Bloggar med bara bilder känns rätt meninslösa för mig.
Vad gäller bloggar har vi ju redan talat om det och funnit att vi är helt överens. Vitsen med en blogg är ju att skapa ett kontext för bilderna, och bloggar utan text är inte speciellt intressanta.