Kan inte låta bli
Jag noterar att här på FS vimlar det redan av inlägg med tema Fotomässan. I princip tror jag inte det behövs fler. Men man skriver ju inte för andra, utan för sig själv (Det LÄT i alla fall bra, även om det knappast är sant för någon enda bloggare.)
Även jag besökte Fotomässan i går fredag. Jag hade en from förhoppning om att en fredag, en vanlig arbetsdag skulle det inte vara så mycket folk. Men uppenbart är att fler än jag tagit ledigt från jobbet för att åka till Älvsjö.
Till skillnad från en del andra besökare vars inlägg jag läst, var jag extremt nöjd med besöket. Jag vill kanske inte tillskriva varken mässarrangörerna eller utställarna hela äran till denna smått euforiska upplevelse. Säkerligen berodde det också på min egen sinnesstämning. Efter en extremt hård arbetsvecka, där jag redan i onsdags kväll nog hade gjort mina 40 timmar, satt ett besök på mässan som en smeck.
Den största behållningen var inte heller utställarna, även om jag hos Kaffebrus köpte både reflexskärm och softbox till blixten. Den största behållningen var ett antal människor. John Hagby, som föreläste om ljussättning. Dels lärde han enkelt ut precis det jag ville lära mig, och dels var han en otroligt ödmjuk person, vilket kanske är den egenskap jag värdesätter mest hos människor. Göran Segeholm, som föreläste om hur man kan betrakta bilder. Han är också en mycket ödmjuk person, samt inte minst en otrolig både föreläsare och pedagog. Elisabeth Ohlson Wallin, som berättade om sina utsätllningar och visade bilder. En sanslös människa, som verkligen brinner för att försöka förändra samhället så att även HBT-personer ska känna sig trygga. Tack ni tre för att ni gjorde min dag. Dessutom fick jag den stora äran att fika med Anna Ulmestrand och bära hennes kameraväska (Nejdå, jag har inte alls behov av att kyssa marken hon trampat på :-) Vad mer kan man begära av en dag på fotomässan? Inte mycket. (Skulle möjligen vara att bli tilltalad av Magnus Fröderberg. Och det blev jag. -Flytta på dig, du står i vägen, sa han.... Näe, det sa han inte alls. Han frågade om jag ville ha kaffe.)
Att få bära Annas väska är så nära nirvana man kan komma :-) Eller jag menar, efter några timmar på fotomässan är det gott med en fika, och det blir inte sämre av trevligt sällskap. Och just denna välförtjänta avkoppling efter en intensiv höst, gjorde mig extra mottaglig för allt som kunde muntra upp mig. Det är synd om dig som inte för känna denna glädje. Men å andra sidan kan du som sagt fotografera mer. Tur att man har en tidskrävande hobby, så man har något att fylla ut sin tid med när man blir pensionär.
Jag fick nys om att "någon skrivit något om en kameraväska och mig" och förstod ju genast vem det var!
Det fanns bara en person som hjälpte mig med packningen under de 3 dagar man stod där och det var ju du:-)
Fikat var ett mycket trevligt avbrott i arbetet, även om jag då inte var lika givmild som herr Frödeberg och bjöd på det ehum *s* men men, det får väl bli nästa gång.
Som sagt - tack för ett som vanligt trevligt och givande diskussionsmöte!
Hoppas vi syns snart igen
Mvh Anna