Hurdan fotograf är jag?

Ja, det tänkte jag att jag skulle få svar på när jag gick på Göran Segeholms seminarium på fotomässan i Älvsjö här förleden, med den lovande rubriken Sådan fotograf är du. Men det kunde han ju inte alls svara på. Han kunde inte alls berätta för mig hurdan fotograf jag är. Han sa inte ett ord om att jag totalt saknar bildidéer när jag går ut med kameran. Och om jag till äventyrs skulle ha en bildidé visar den sig inte alls funka. I stället går jag ut med kameran för att skaffa mig en massa råmaterial, och det är först när jag sitter vid datorn med Photoshop som jag bestämmer vad det ska bli med bilderna. Det är då idéerna dyker upp, och jag börjar trixa med ljuset, beskärningen färg eller svartvitt, etc. Det sa Göran Segeholm inte ett ord om. Lögnare!!!!!

Men jag undrar en sak. Mitt arbetssätt, är jag helt ensam om det? Om jag är det, kanske det är förklaringen till att jag sällan lyckas få några bra bilder. Då borde jag nog fundera på hur jag arbetar. Men faktum kvarstår, det är ett väldigt behagligt sätt att arbeta, jag trivs med det. Och det är ju det viktigaste. Eller är det viktigaste att ta bra bilder? Bilder som många kommenterar på fotosidan och skriver att det är en kanonbild. Då är det det viktigaste. Och då måste man kanske arbeta annorlunda.

PS Göran Segeholms seminarium var självklart väldigt bra. Jag gillar hans ödmjukhet och hans pedagogik. Det var någon någonstans som skrev en fundering om huruvida Göran Segeholm skulle ta vid där Ulf Sjöstedt slutade. Ulf skrev ju ett antal mycket bra fotoböcker på 80- och 90-talet (framför allt), och Göran verkar i ungefär samma folkbildande anda som Ulf.  Ulfs böcker saknas för övrigt i min bokhylla. Det går ju inte att få tag i annat än på bibliotek. Jag funderar på att låna böckerna, sedan gå till biblioteket och säga att jag slarvat bort dem och är villig att betala ersättning för dem. (Näe, det funderar jag inte på, men ändå.) DS

2009-12-17 23:50   EGW

Jag passade på att gå till ditt galleri för att se om det är sant att du bara har dåliga eller oinspierade bilder, eller vad det nu är du klagar över :-). Min blick fastnade direkt på en riktig pangbild, en sådan där som går rätt in i hjärtat. Jag kommenterade den förstås, så du kan se vilken det är.

Annars har jag grunnat mycket över precis samma frågor som du tar upp, och mina erfarenheter är stundtals likartade. Mina bilder blir aldrig färdiga förrän i efterbehandlingen, men för att öva mig har jag gått med i dogmagruppen. Mina dogmafoton är resultatet av ett ganska friskt och avsiktslöst knäppande. Det visar sig alltid i efterhand att en del bilder blir intressanta. Kanske för att jag satsat mycket på typ gatufoto.

Men för att komma till något slags slutsats: det är genom att plåta på som man upptäcker vad slags fotograf man är, tror jag. Ur kvantitet föds förr eller senare kvalitet. Under tiden får man se till att ha roligt själv, precis som du säger.

Keep going!

Svar från Hundblues 2009-12-18 21:36

Tack för de uppmuntrande orden. Jag fortsätter nog som jag hållit på hittills. Och gatufoto lockar även mig, men jag hinner aldrig få till det. Eller jag tar mig inte den tiden.

Så ett förtydligande, inte till dig utan egentligen till mitt inlägg. Det är inte alls så att jag photoshopar mina bilder speciellt mycket, det är inte det jag menar med att det är i photoshop bilderna uppstår. Jag menar att det är där bildidéerna uppstår baserat på vad jag ser på mina bilder.och då jag sorterar fram det som är bra, och slänger det mesta.