Hommage till Lennart Olson
Jag läste just att Lennart Olson dött. Han var i mångas ögon kanske inte en av de allra största fotograferna, men för mig var han en av viktigaste. Mitt fotointresse började i tonåren som ett rent teknikintresse. Jag tyckte det var fascinerande att man kunde trycka på en knapp, och lite senare i mörkrummet få se en bild växa fram på ett papper i ett "vattenbad". När jag som kunskapstörstande tonåring läste alla fototidningar jag kom över, stötte jag en gång på ett reportage om en fotograf som fotograferade broar. Av någon anledning blev jag otroligt fascinerad av hans bilder. De var både bildmässigt intressanta, liksom tekniskt helt överlägsna allt annat jag dittills hade sett. Jag minns inte alls hur han gjorde sina bilder, men jag minns att det var någon speciell teknik. Minnet sviker mig, men det är också möjligt att jag såg hans bilder på det smått legendariska fotogalleriet Camera Obscura i Gamla Stan i Stockholm. Oavsett det var Lennart Olson den första fotograf som verkligen berörde mig. När hans bok om broar kom för ett antal år sedan köpte jag den aldrig. Jag vet inte varför. Kom mig inte för/hade inte råd/var inte så intresserad av foto vid den tidpunkten. Oavsett skälet är det något som jag bittert ångrar idag, och jag har sökt med ljus och lykta efter den boken, utan att hitta den någonstans.(Men jag ger inte upp, JAG SKA HA DEN BOKEN!!)
Som en liten hyllning till Lennart Olson publicerar jag nedan en bild på en bro. Inte för att bilden är speceillt bra (jag har ju tidigare valt bort den från publicering när jag publicerade andra bilder från denna morgonpromenad i Stockholm i somras), utan bara för att det är en bro,
Bilden väcker till liv minnen av många tilfällen när jag stått där själv och tittat ut över bassängen. Tydligen är portarna öppna, för vattnet forsar. Och det har du verkligen fångat på ett väldigt bra sätt.
Lennart Olson är ett namn som inte får några klockor att pingla i mitt minne, men jag antar att jag sett någon av hans bilder någon gång.