Till och Från
Dagnys på Fotografiska
Populära fotofikat Dagnys gästspelade idag på Fotografiska. Ett stort sällskap fyllde två hela rundbord. Det var festligt, folkligt, fullsatt.
De gamla mätsökarkamerorna är fotovärldens jänkebilar. De kommer fram vid big meets och blir föremål för uppmärksamheten.
Lattemammorna hade intagit Rheborg. Snälla lattemammor! Ni har stället för er själva hela veckan. Ni måste låta vanligt folk få komma till på helgerna.
Hötorgskonstnärinnan Jill Greenberg hade en fin utställning. Många gråtande barn, en del gråtande björnar. Dock inga dansande zigenerskor.
//Slut.
Dagnys på Fotografiska
Var på Dagnys på Fotografiska i helgen. Man har ju sett bilderna på bloggarna från träffarna. Det är inte utan att man har velat vara med. Men Uppsala är ju inget ställa man tar sig till på en kafferast. Dagnys brukar emellertid gästspela på Fotografiska en gång per år och då brukar en annan passa på:
När jag kom dit hade många redan samlats. En del verkade vilja leka spetsigafingerleken. Det går till så att man ska försöka ha så spetsiga fingrar som möjligt.
Kurt gör en magisk gest...
- NO PHOTOS!
Svårt att leva som man lär.
Alla verkade ändå glada. Ett givande litet samkväm på lördagsförmiddagen. De stora frågorna förblev dock obesvarade. Vad är konsten? Vilken är den bästa kameran? Svaren får vänta till nästa gång.
//Slut.
Dagnys på Fotografiska
Idag var det riktigt trevligt att fira lördag. Vädret var gnistrande kyligt och klart. Äntligen lite vinter! Dessutom var det så att fotofikat Dagnys gästade Fotografiska. Det var ett tillfälle som inte gick att missa. Kul att få träffa likasinnade och kul att träffa människor som man umgåtts med på bloggarna i verkliga livet. Vi var ett tiotal som slöt upp.
Arbetsdelning: Rauni fotar Kurt och jag fotar Rauni.
Jag fotar Kurt och Rauni fotar mig.
Det var riktigt trevligt och vi satt i två timmar och diskuterade fotografins intrikata problem. Caféet var nu fyllt med folk. Vi gick ned för att kolla på utställningarna.
Men diskussionerna fortsatte..
Hur var utställningen? Av Corbijns bilder gillade jag den på Brucan och den på Mandela. Men behållningen var helt klart Dagnys. Mer sånt!