Beskärning och skärpedjup

Jag undrar om jag inte har gjort en viktig fotografisk upptäckt. I somras gick jag förbi Kungsan på morgonkvisten. En säkerhetssnubbe satt vid den för dagen torrlagda fontänen. Det såg ut som att han hade en kort stund för sig själv innan han gick på passet. Jag tänkte att det kunde bli en fin bild. Samtidigt hade jag just införskaffat en 85/1.8:a och ville gärna laborera med lite olika skärpedjup. Det är nu när jag testat lite olika beskärningar som jag tror mig ha gjort en viktig fotografisk upptäckt. Vid ett kort skärpedjup vinner bilden på att ha en bredare bild, d v s att man tar med mer av omgivningen. Vid ett långt skärpedjup vinner bilden istället på att snävas av. Vid en snäv bild är faktiskt det långa skärpedjupet att föredra. Men i den vida bilden är det korta skärpedjupet att föredra. Vidare vinner kort skärpedjup på färg medan långt skärpedjup vinner på svartvitt. Se här:  

f/16. 

f/2. 

Enligt mig är den nedre bilden bättre. Bakgrunden blir för rörig med långt skärpedjup. Vidare vinner den vida bilden av färg då dessa smetas ut och bildar en trevlig bakgrundspalett. Med långt skärpedjup bidrar färg i stället till röran. 

För den snäva bilden är det emellertid tvärtom: 

f/16.  

f/2. 

f/5.6. Den gyllene medelvägen? 

Här anser jag att det långa skärpedjupet vinner. Blir ganska snyggt med de skarpa linjerna i bakgrunden, som bidrar med karaktär utan att skapa röra. Det korta skärpedjupet känns här lite avslaget. 

Någon annan som tänkt på detta? 

På konsert med Jakob Hellman

Var på konsert med Jakob Hellman i går kväll. Har inte sett Jakob på tjugo år så det var ett trevligt återseende. Han spelade på Kulturhustaket. Något mulet väder, men stämningen på topp. Tyvärr blev det inga höjdarbilder. Hade bara 85:an med mig och hamnade långt bak. Så här i efterhand borde man ha tagit med sig 70-200:an - då hade folk vikt undan för tredje statsmakten. Meddelar ändå några bilder. 

Konserten börjar.

Konserten slutar. En bra konsert. Förutom gamla slagdängor spelade Jakob några nya låtar med lite kluriga texter på eget vis. Även fina tolkningar av Taube och Adolphsson. Hoppas att Jakob någon gång spelar in en skiva med låtar från den svenska visskatten - Taube, Cornelis, Bellman. 

Efteråt gick jag hem i Stockholmsnatten medan jag funderade över Konsten.