Denna blogg handlar om mitt fotande (främst gatufoto) men också om funderingar kring foto i allmänhet. Jag skriver dessutom om fotoevents som jag lyckas ta mig till.

Drottning Elizabeths begravning

Drottningen gick ju hädan häromveckan och igår avslutades sorgeperioden med en begravning med stort B. Jag hade planerat att dokumentera denna speciella dag på plats och då särskilt de olika sörjande ur allmänheten som i 100 000-tals tagit sig till huvudstaden för att deltaga i detta historiska evenemang. Henri Cartier-Bresson fotograferade som bekant både den forne brittiske kungens begravning samt dotterns Elizabeths kröning. Med Henri i åtanke så fick jag idén om att jag skulle fotografera som han förmodligen gjorde när det begav sig – svartvitt och brännvidd 50 mm,  en brännvidd som är längre än vad jag är bekväm med för mitt gatufotograferande (28–35 mm är mina normala brännvidder). Min Leica Monochrom med en 50 mm Summarit utgjorde mina huvudverktyg för det stundande dokumenterandet. Ett gult filter satt på objektivet också. Jag hade faktiskt även en 28 mm för att använda senare på dagen.

Mitt pendeltåg anlände kl. 08.00 till Waterloo och jag rörde mig längs Themsen mot Westminster-bron som tar en till Houses of Parliament med en Big Ben i nyrenoverat skick. Det var inte så mycket folk som jag hade förväntat mig och bron var tämligen sparsam på folk. Väl över floden så var det avspärrat vid Big Ben mot Parliament Square (nära Westminster Hall där drottningens kista legat i dagar fyra) och poliser samt anställda från diverse vaktbolag lotsade oss återigen längs Themsen, fast nu på andra sidan av floden. Det fanns en utstakad väg för de som vill ta sig till platser där de eventuellt skulle kunna fånga en blicka av processionen så småningom. Efter 10-15 minuters fotande vid Big Ben så anslöt jag mig till de hoppfulla åskådarna. Jag följde med strömmen av folk under en ca 60-90 minuter tills jag kom till Hyde Park. Vid det laget hade jag insett att det skulle vara mycket svårt att kunna se nåt av processionen, inte bara för mig men för många andra också. Mig gjorde det ingenting eftersom jag bara var intresserad av att fota den allmänhet som slutit upp för att ta avsked av sin monark. Det visade sig faktiskt att folk hade tältat eller väntat över natten för att försäkra sig om en bra plats – fick det berättat för mig av gatufotografen Matt Stuart som jag stötte på senare på dagen.

Nedan följer bilder i någorlunda kronlogisk ordning. Alla bilder är tagna med 50 mm förutom puffbilden som ligger högst upp – den är tagen i Soho senare på dagen med min lilla Summaron 28 mm.

Det rörde sig inte bara om fysiska avspärrningar utan dessa bobbies stod i vägen ifall nån fick för sig att ta sig förbi.

Här tror jag att det rörde sig om en kvinna som nog var inbjuden till själva begravningsakten. Hon släpptes igenom avspärrningarna så småningom gissar jag.

Jag tror även att denne lite Churchill-aktige man också var formellt inbjuden till begravningsakten. Vet inte varför polismannen blev så glad att få hjälpa till.

Det var en lång vandring för små barn och här pausade man lite i strömmen av folk för att vila lite eller vänta in nån eftersläntrare i sällskapet. 

Alla var inte finklädda men det råder ingen tvekan om att många ändå var stora fans av den avlidna monarken.

För ovanlighetens skulle såg jag ibland män med plommonstop och jag rusade efter denne herre men misslyckades med att få med honom samt en överhängande flagga (50 mm var för en för lång brännvidd!). Det blev istället en bild från sidan.

En brittisk monarks frånfälle måste ha varit mumma för blomsterförsäljningen. Här en kvinna som satt sig för att vila lite med sin fina bukett.

Poliser från hela landet hade tydligen blivit kommenderade till London denna dag. Kanske kan man se på deras hjälmar varifrån dessa kom? Får pixelpeepa senare kanske?

Det var allt för nu. Nån gång nästa år kommer en uppföljare i denna blogg och då kommer det att handla om Charles IIIs kröning!

Ha det så gott!

Fredrik

Inlagt 2022-09-20 20:01 | Läst 1193 ggr. | Permalink
Favoriten är gänget i träningskläder, men på det hela taget bra bilder av en händelse som egentligen är rätt ointressant (för oss som inte är rojalister) :)

Just den bilden tror jag för övrigt skulle gjort sig bra i färg ...
Svar från Frekeman 2022-09-21 12:09
Även om man inte är rojalist är evenemang av denna typ intressanta att vara med om och dokumentera tycker jag. Färg? Var det inte Henri Cartier-Bresson som sa "Colour is a bourgeois concept"? ;-)

Tack för kommentaren, Anders.

Mvh
Fredrik
Vad roligt att se! Såna här events ska man ju bara inte missa. Jag tycker att de bilderna som inte bygger på tvåpunktsperspektivet är de som lyfter. Kanske för att de andra bilderna är meer rätt på i stunden. Tvåpunktsperspektivet är en slags undanglidande rörelse. Knepigt det här. Får försöka utveckla det.
Ser fram emot mer London-streetbilder.
Ha det gott
Gunnar S
Svar från Frekeman 2022-09-21 12:12
Tack för din kommentar, Gunnar. Ja, du får gärna utveckla vad du menar med undanglidande rörelse med mera. Tvåpunktsperspektiv för mig är väl mer en metod att skapa djup i tecknade bilder men det är klart att det går att applicera som analys av en bild också.
Mvh
Fredrik
mombasa 2022-09-21 12:46
Hej. Ja det får jag nog utveckla lite. Det handlade nog mer om gatufoto i allmänhet och inte specifikt om din kollektion här. I gaturummet är det svårt att undvika tvåpunktsperspektiv men ibland tycker jag mig se att en del fotografer är lite fast på gångbanans innerkant och ögat snett ut mot gatan. Som en säker och trygg komposition. Man står lite vid sidan om och betraktar flödet som rinner, glider undan liksom. Lite luddigt kanske.
Jag gillar särskilt bilden med de två poliserna vid telefonkiosken, trots att det är tvåpunktsperspektiv. :-)
/Gunnar S
Svar från Frekeman 2022-09-21 15:01
Tack, Gunnar. Nu förstår jag lite mer vad du menade. Personligen så känns inte tvåpunktsperspektivet som nåt "säkert och tryggt" utan det är mer vad som känns rätt för ögonblicket. Och av de bilder i mitt inlägg som präglas av det perspektivet så tycker jag att de vinner på det djup som skapas. Det är väl som med så mycket annat – det rör sig om tycke och smak.
Fin liten dokumentation! En fråga, fungerar telefonhytterna?
/B
Svar från Frekeman 2022-09-21 12:15
Tack, Bengan. Telefonkioskerna fungerar utmärkt när turister ska fotografera varandra i kombination med något typiskt från London. Vad beträffar telefonifunktionalitet så läste jag att man kommer att låta ca 5000 av 21 000 få vara kvar i funktion även om de inte används så mycket. Motivation är just att de är så typiska för miljön (många är skyddade/K-märkta) men också för att folk kan använda dem i nödsituationer.

I den ort där jag bor så finns det två telefonkiosker men de är inte röda eller särskilt klassiska. Tror att de fortfarande fungerar.
Mvh
Fredrik
Fantastiskt fina gatubilder! Det är bra 'punch' i det svartvita. Favoriterna här är mannen med plommonstop och kvinnan med blommorna.
Hälsningar, Bjarne
Svar från Frekeman 2022-11-05 15:58
Tack, Bjarne. Kul att de faller dig i smaken.