#2755. Det här är inte fotografi??
Det är något att fundera över?? –är dagens digitala fotoshoppande verkligen fotografi?? Kanske kan man se det som en slags grafik?? –utan trovärdig dokumentation av verkligheten??
Seniorplåtis ser dagens bild som en kommentar?? –precis som det skrivna ordet?? –som kan vara ”fake information”?? Bob skrev om detta redan i en tidig blogg på fotosidan.
På den gamla goda tiden när fotografi var analog trodde man mer att ett fotografi var dokumentär?? Det var ju inte alltid med sanningen överensstämma, men tron fanns. När vi såg en bild av Henri Cartier.Bresson eller Josef Koudelka så trodde vi på den som verklighet?? Han som kopierade deras bilder från början på femtiotalet, George Fèvre, har nu citerats här:
--George Fèvre said was this: Photoshop was amazing. Anyone could now do with a few keystrokes what he had laboriously done at such cost in the darkroom. It was going to open up the craft in ways heretofore unimagined. But it was no longer photography.
Vilket föredrar du?? –den analoga bilden med sin sanning??
Prästgatan fotograferad med film i Leica I kameran
Digital bild behandlad i Photoshop 5
Jag föredrar att själv göra bilder som närmar sig det jag såg. Det är svårt att monokroma bilder.
Men jag tycker också om bilder med en egen stil som andra tillverkat.
Ha det gott
Bob
Det kan också vara så tror jag, att vi automatiskt åker tillbaks i tiden, när vi ser leicabilden, därav lugnet avbildningen som det kändes förr??
Båda bilderna är riktigt bra, men den svartvita väcker mer fantasi hos mig, det kan jag inte förneka. Intressant.
Ha det bra Bengt H.
Ja det är nog så att vi gubbar ibland tycker om hur det såg ut en gång i tiden då vi försökte plåta.
Idag är jag nog mer vän med färgbilder, men uppskattar mycket monokroma bilder. Gatubilder ser jag både som dokumentära och dekorativa.
Ha det gott
Bob
Hälsar Jan Eric
Jag uppfattar också detta som två helt olika bilder. Den monokroma som mer drömlik och fantasieggande. Färgbilder blir för mig dokumentär, så såg jag bilden —nästan.
Hälsa
Bob och Ninni
Eftersom det digitala numera praktiskt taget alltid är inblandat på ett eller annat sätt, landar vi på att det är själva intentionen som blir avgörande (se mitt inlägg nedan).
Den monokroma bilden är scannad från ett något kontrastfattigt negativ. Jag har bara något ändrat kontrast och 20% skärpning. Jag hade nog inte gjort någon vidare bra kopia med papper, ringrostig som jag är. Jag vägrar att ta upp mörkrumsarbete idag, tyvärr har jag spillt alltför mycket tid där.
Jag skall ta negativ färgfilm i den gamla kameran, för det är den billigaste vägen att gå.
Ha det väl
Bob
- ändå var det där jag fastnade för fotografin. Det var när jag året 1966 såg min första bild långsamt komma fram i framkallningsskålen. Jag tyckte det var trolleri, ren magi!
Sedan handlar det i denna debatt inte alls om tycke och smak, det handlar inte heller om "konflikten" mellan analogt och digitalt, utan om att förfara på ett sådant sätt att det framstår som representativt för ett gammalt objektiv. Om man skall visa ett gammalt objektivs återgivning, så skall man försöka göra just det - och inte visa modern digital bildbehandling.
Fotografier har som sagt alltid förfalskats. Kanske på roligast sätt i dåvarande Sovjetunionen. Där hade man en speciell sorts "arkitektur". På bilder av grupper av partimedlemmar hade husen i bakgrunden många gånger påtagligt smala fönster. Det var resultatet av att man helt enkelt tog saxen och klippte bort misshagliga personer. Att det syntes? Det gav man fan i - man hade ju den totala makten (det kanske rent av var frågan om ett budskap).
Dåförtiden så avslöjades alltså klåparen i regel lätt. Numera är det inte så. Vanligt folk har fått tillgång till instrument som gör det möjligt att sjösätta avancerade förfalskningar. Visst är det ett problem.
Att som Bob här fotografera med svartvit film i en gammal kamera, och sedan skanna negativen - för att slutligen genomföra en mild bildbehandling som syftar till att kompenserar för skanningsförlusterna, och som modulerar kontrasten i stil med de papper av olika hårdhetsgrad man hade tillgång till i det traditionella mörkrummet - tycker jag är problemfritt.
Källkrititisk hållning är viktig idag. Tyvärr är det så att man vet inte alltid vem som tagit eller gjort bilden. Jag litar inte på penningstinna bolag idag. Kanske man kan lita på några tidningar idag, New York Times, Times, The Guardian, Neue Zürcher Zeitung, Frankfurter Allgemeine?
Propaganda idag kan vara svår att avslöja, men ligger det pengar bakom så blir det lättare.
Ha det väl
Bob
Hälsn!
Skall man vara hård så är ju monokroma bilder idag grov manipulering av verkligheten, men en gång var det ju det enklaste sättet att göra en bild.
Personligen gillar jag alla bilder med ett talande innehåll.
Ha det gott
Bob
Jeg skal nok afholde mig for at gå ind i en debat om analoge contra digitale fotos. Det er jeg slet ikke klog og erfaren nok til. Men jeg har en holdning til s/v contra farver og mener at farverne er bedre til at dokumentere virkeligheden, når der ikke går for meget Photoshop i efterbehandlingen. Sort hvid er bedre til at beskrive en stemning eller en følelse. I dit første foto fornemmer man/jeg en tomhed, en tristhed og lidt dårligt vejr. Hvorimod i nummer 2 ser man/jeg et dokumentarisk foto af en smal gade, som den så ud på tidspunktet, med et smukt lys som giver reflektioner i baggrunden. Her alle detaljerne i bygningerne og på gaden tydelige.
Med mange venlige hilsener fra Erik.
PS: Jeg har læst dine tidligere blogs bl. om HCB.
Jag håller med helt i din tolkning av bilderna. Det finns glädje och ljus i färgbilden.
Det var dåligt väder och mörkt i Stockholm när vi var där.
Nu är det lite öjusare här i syd.
Ha det gott
Bob
Va bra att du tar upp det. Jag tycker heller inte att man kan välja. Varför utesluta något som en annan gång kan tilltala.
Du har rätt i att man får olika känslor av olika bilder, färg eller svartvit.
Tack
Ha det gott
Bob
Hans spontana fråga var: "Fanns det inte färg i världen förritiden?"
Han kunde nämligen inte förstå varför gamla bilder var svartvita, medan nya är i färg.
Jag förklarade förstås att bilderna visade inte verkligheten, eftersom filmen i kamera var en svartvit film.
Så med en 9-åringens funderingar, så visar Din svartvita bild den gatan inte som den såg ut i verkligheten, och därför är den digitala färgbilden mera sant.
Hälsningar
Wolfgang
Det är roligt att du nämner Emils reaktion. Gamla kameror är okända maskiner. Jag visade en gammal kamera för en vuxen person härom dagen. Han frågade: hur får man ut bilden?
Ha det väl
Bob
När jag såg min nyfödde son för första gången hade han falukorvens ansiktsfärg - dom bilderna har blivit konverterade till svartvitt. Jag tycker att det blir mera sant så - och sonen håller med... :-)
Att en teckning och målning inte visar verkligheten har han ju fattat, eftersom han själv ritar och tecknar.