#4140. Canon P?? –den populära kameran?? –så grann??

Det är ett nytt fenomen i fotovärlden?? –som inte var så vanligt förr i tiden?? Nyheten är baserad på modellen Canon P?? –som tillverkades i en mycket stor upplaga på femtiotalet??

Är du i business för att måla om?? –så har du alla chanser att göra det?? Även om det gäller att måla om din kamera?? Du kanske vill satsa på hög kvalitet?? –å då finns det målerifirmor i Taiwan, Japan och England?? –säkert finns det fler?? Den kanske mest kända är Shueido Camera på Taiwan. De har ett skyltfönster på Instagam.

Den vanligaste kameran att måla om på marknaden är Canon P från femtiotalet?? Det var den verkliga storsäljaren då med nästan 100 000 exemplar. Den spreds över hela världen snabbt?? –eftersom den var billig och stryktålig?? Bara ungefär 100 målades svarta från fabriken?? Märkligt nog hamnade många i i vårt land. Här är en:

En äkta raritet från västkusten, en svart Canon P med svart Canon 50 mm 1:1.2

En sådan här ganska unik kamera värderas till i runda slängar 20 laxar?? –det vill säga en tiodel av priset för en svart Leica M2, som är tio gånger så vanlig??

En liten nackdel för denna modell är att många av målerifirmorna kan nästa kopiera den här modellen?? Men å andra sidan kopierar de lika lätt en svart Leica M2.

Just att Canon P är så vanlig ommålad är att massor ligger på marknaden för en tusenlapp och nymålad får man betala omkring sju till åtta tusen?? Då får du en unik kamera som den här på Instagram:

Nymålad Canon P med Canon 50 mm 1:1.8 annonserad på Instagram just nu

Vad man än tycker om verksamheten att nymåla kameror?? –så är några roliga och några få vackra?? Ren kopiering av svarta original skönheter tycker vi inte om?? –men det är inte olagligt??

#3873. Mobilen störde även på den tiden

Det måste vara något dolt för oss dödliga?? –kan det ha varit så att de riktigt högt uppsatta fick de senaste teknik nyheterna först?? Å först långt senare fick vi andra mobilen??

Kan det va så att halvledare upptäcktes redan i början av förra århundradet?? –å telefon tillverkarna konstruerade mobiltelefonen redan på 20-talet??

Ja man kan undra när man ser kronprins Carl Gustaf besöka exercis fältet Sannahed i Hallsberg vid den tiden?? Är det inte så att han kollar vem det är som ringer på mobilen på den här bilden?? Eller lägger han ut en bild på ”kungliga  medier”??

Kronprinsen lägger ut bild på Kungliga medier anno 1895

Ja nog har makthavarna något att förklara här??

#3191. Klart du skall plåta med film?? –många pro??

I dessa dagar med telefonen som kamera?? –är det inte lätt att argumentera för användning av en klassisk kamera laddad med film?? Många tror att det inte finns längre?? –vilken villfarelse??

Det lilla filmformatet, 24x36 millimeter, kom på allvar först i mitten på 1920-talet?? Den lilla lätta kameran kunde följa med i rockfickan varje dag och på resa?? –vilket gjorde att det moderna fotoreportaget såg dagens ljus!! Bildtidningar blev allt vanligare och berättade om händelser i världen??

Jo, det tillverkas fortfarande analoga kameror!! Du kan köpa en Leica MP för 50 laxar. Men bli inte förtvivlad det finns fungerande analoga kameror att köpa på loppmarknad för några tior. På ebay finns det suveränt bra kameror som Olympus OM1 att köpa för under en lax??

Leica M2 med Summicron 35/2 ett alternativ det digitala plåtandet

Om du vill få förklarat för dig varför du skall gå över till analog fotografi så skall du läsa det här.

Å du behöver inte vara ung och nyfiken?? –utan glädjen med analog fotografi gäller för alla åldrar!!

Seniorplåtis har fotograferat sedan 1956 och har använt i stort sett alla tekniker du kan tänka dig?? De första digitala bilderna han tog var i ett mikroskop 1984?? Idag har han börjat plåta analogt med gamla Leica parallellt digitala kameror: Men det får bli en analog bild från 1964 som får illustrera möjligheterna  analogt. Bilden är tagen med kameran visad ovan.

Jag tar en jamare till

#3190. Plåtis och Corren?? –nostalgi?? –i monokromt

Redan för länge sedan hade seniorplåtis en liten spanare vid sin sida?? –hon satt där på skrivbordet och höll reda på vad som hände ute?? Hon har alltid ett skratt eller leende redo??

På den tiden var det doktorandstudier bland atomer som täckte skrivbordet?? –men ibland letade vi mineral i Skåneland?? Det här är samma år som lillebror dyker ut som vår kära julklapp??

Mia vår Corre på tidig spaning anno 1972

Vi hade ungefär samma ordning på kalufsen?? –far och dotter. Barnen, Mia och sedan Jan, var vana vid att en kamera alltid vartill hands. Vanligen vår Leica M2 med Summicron 35/2:

Plåtis å Corren Mia i Lund anno 1972

#274. Riddarhyttans station 1971!! –innan den revs.

Naturen tar över fort!! –vi tror ofta att miljöförstöringen stoppar all aktivitet. Så är inte fallet!! Så kommer någon byråkrat å river allting!! –utan tanke på framtiden?? Tron på turism och nya framtida gruvor fanns inte!!

Riddarhyttens station var ändstation på Köping-Uttersberg-Riddarhyttan järnväg (KURJ). Det finns en bra historik skriven för den här järnvägen och det finns en förening som driver en riktig tågverksamhet också, KUJ museiförening.

I området kring Riddarhyttan har funnits ett antal järn- och koppar gruvor samt kopparverk och Lienshyttan. Den senare fanns redan 1539 och blev masugn 1848. Malmbrytning har förekommit i Riddarhytte malmfält i många gruvor sedan 1500-talet eller tidigare. Köpings Uttersbergs järnväg (KUJ) invigdes 1866, medan anslutning till gruvområdet i Riddarhyttan blev färdig först 1879. Först 1911 blev de båda järnvägarna ett bolag. Det byggdes sedan spår från Riddarnyttans station till gruvorna i Källfallet och Bäckegruvan, och till Lienshyttan..

Godstrafiken var ojämförligt viktigast för KURJ, men man var mån om persontrafiken. Enligt en tidtabell från 1917, när min far föddes där på gården Läckebo, kostade det 4 öre per kilometer att åka 3:e klass. Det betydde att skulle man till Köping, 46 km, så kostade det 1,84 kr. I dagens penningvärde är det 46 kr. Idag kostar det lika mycket att åka Lund-Malmö, som är 19 km. D v s det är 2,5 gånger dyrare att åka tåg idag. Under 1920- och 1930-talen sjönk resandesiffrorna som på så många andra järnvägar till följd av den växande busstrafiken. 1915 hade man omkring 90 000 resenärer. Tjugo år senare hamnade man under 60 000 som åkte tåg. Under andra världskriget blomstrade dock persontrafiken på KURJ och man slog rekord 1945 med 151060 personer. Med andra ord ungefär 500 personer per dag.

Riddarhytte nya station byggdes omkring 1925, ty det finns ett foto från den tiden. 1952 lades persontrafiken ned och med gruvnedläggningar och nedläggning av Lienshyttan 1959 så började nedläggningen av järnvägen ta fart och 1971 rev man upp alla spåren. Bilderna nedan togs sommaren 1971 strax innan allt försvann. Kvar är bara lokstallet med cafe.

Ingen hade en tanke på turism och start av nya gruvor. Bäckegruvan förväntas starta igen inom 10 år. Kina köper all malm de kan komma åt.

Riddarhyttans station 1971. Vatten till lok och bussgarage.

Spåren växer snabbt igen och på lastkajen ligger tackjärn kvar från den nedlagda Lienshyttan.

Stickspåret till Bäckegruvan byggdes av min farfar som var rallarbas. Här stod en lastvagn och en plogvagn kvar 1971.

Plogvagnen var verkligen av gammaldags slag.

Bromslös vagn och lokstall vid Riddarhytte station 1971.