#246. I stället för fyrverkeri!! –Gott Nytt År!! --med naturen idag!!

GOTT NYTT ÅR!! –alla vänner på Fotosidan.

Nyårsblomma i Lund den 31 december 2011.

Jag och assistent Ninni önskar alla läsare på Fotosidan ett Gott Nytt Foto År!!

#245. Dags att byta från ISO till DIN?? –eller nått annat??

Ljuskänsligheten, uttryckt i ISO, hos digitala sensorer börjar bli löjligt stora tal!! –eller vad sägs om ISO 204800?? –som anges för EOS 1D X!! Skalan är gjord för gammaldax film!! –stenålder??

Ljuskänsligheten för film uttrycktes i den gamla goda analoga tiden i mätetalen DIN eller ASA. DIN-skalan (DIN = Deutsche Industrie-Normen) publicerades först för svartvit film 1934 och är baserad på densitometermätningar av film exponerad med standardiserad ljusmängd och framkallningsmetod. Den har en 10-baserad logaritmisk skala så att en dubbling av ljuskänsligheten (= ett bländarsteg) motsvarar 3 steg.  ASA skalan utarbetades av Kodak CO för svartvit film 1943 och den är en aritmetisk skala baserad på exponering och bedömning av negativets bildegenskaper för ett standardiserat förfarande. En film med 100 ASA var dubbelt så snabb som en film med ljuskänsligheten 200 ASA. ASA-skalan omdefinierades 1960 så att filmer med 200 ASA ändrades till 400 ASA i stället, dvs man dubblade värdet i skalan.

Sammanställer man de båda skalorna så gällde efter 1960 att 400 ASA vara lika med 27° DIN. Före 1960 kan man på exponeringsmätare hitta markeringar för båda skalorna och det är inte säkert att 27° DIN motsvaras av 200 ASA!!

Här är det i stället 160 ASA!!

ISO systemet sammanförde de båda systemen 1974 så att man angav både det aritmetiska ASA som logaritmiska DIN i formen av ISO 400/27°. Detta framgår av den här filmasken från 80-talet!!

Det blev allt vanligare att man inte satte ut det logaritmiska värdet så att det blev ISO 400 kvar. Skalan var definierad upp till 3200 ASA. Det fanns en negativ färgfilm SR-G 3200 från Konica med den här känsligheten. Jag har själv använt den. Det fanns också en svartvit film Kodak T-MAX P3200.

Så kom den digitala tiden och tillverkarna av sensorer fortsatte att använda ISO skalan och nu rakade den snabbt i höjden ovanför den definierade ISO-skalan för film. Rekordet är snart ISO 204800 i EOS 1D X och det lär inte vara taket. Men om man nu använder så här stora mätetal så anger siffran 204800 att man kan bestämma ljuskänsligheten på 1/200000 när!! Vilket är nonsens!! Även om man anser 8 vara signifikant i 204800 så skulle man mena att den är uppmätt med en noggrannhet av 1/2000!! Vilket även det är osannolikt!! Kom ihåg att de gamla densitometermätningarna av film hade mycket stora mätfel, och man fastlade mätskalorna erfarenhetsmässigt i närmaste fasta mätetal!!

Vad skall man använda i stället?? Det finns faktiskt en skala, APEX, definierad så att 0 är ISO 3/6°, det vill säga ISO 400 är 7 och ISO 204800 är 16. Den skalan skulle funka bra med sina små mätetal. Men om man vill hålla på de gamla fina skalorna som DIN så går det också bra ty ISO 204800 blir så litet som 54.

Mitt förslag är att gå tillbaka till DIN-skalan för digitala sensorers ljuskänslighet.

Här kommer slutligen en bild som är tagen med en kinatillverkad svartvit film köpt i Peking 1986 och den hade ljuskänsligheten uttryckt i DIN som 27. Den var ganska grovkornig om man framkallade den i D-76, som framgår här.

Peking 1986. Olympus OM-4 med Zuiko 180/2,8.

#244. Hur stort skall hålet vara?? –duger det inte som det är??

Bygga om är den stora drivkraften för svenskar!! Gäster från utlandet brukar fråga mig om svenskar bara arbetar på semestern?? Det ligger något i det?? Det huggs ut och det provas nya lösningar överallt!!

Det verkar vara en stark känsla detta!! --att inte nöja sig med det som finns?? -utan man måste ständigt ändra och bygga om!! Grannens nya tak måste man ju matcha!! –å ny köksinredning måste man ju ha??

Å nu har grannen satt in en ny dörr?? –stor och fin, med glasruta. Då måste jag ju fixa en större ingång!! –men det blir ett förfärligt mejslandet och spettande!!

Det är ju bra att man har fått inbyggt spett och en skalle som är specialformat så att slaghastigheten kan bli hög. Det här skall vi nog fixa på några dagar. Det blir nog inflyttningsklart till våren och utsikten är bra, men kunde bli bättre?? Han där borta i den andra björken har ju fått mycket bättre utsikt och frågan är om han inte har större kvadratmeteryta i sovrummet?? Men han ser konstig ut?? Han har ju ingen näbb??

Det här blir ett bra vinterhärbärge, bara man får plats med all kottarna?? –men hålet är stort nog och spaningsområdet ok. Flera granar finns inom korthåll, med massor med kottar. Det här blir kanon!! --om inte någon ilsken flygare vill flytta in redan??

Bobestyren på tomten Övre Uggelfors är i full gång inför eventuell kommande vinter och vår. Vi får hoppas att allt går väl, för jag tänker inte lägga mig i med något oväsen från någon ombyggnad.

#243. Bildperfektionismens problem?? –eller ett gammalt foto berättar!!

Perfekta bilder!! –skarpa, välkomponerade, innehållsrika!! –gripande, skräckinjagande, vackra, engagerande?? Så måste det vara?? För att det skall bli riktig konst eller dokumentation!!

Nä!! --så behöver det inte alltid vara!! –även om det kanske är eftersträvansvärt??  Det ger kanske bäst intryck då?? Det blir kanske det som ger de stora pengarna i framtiden?? –å det är väl det viktigaste??

Jag var i Bergslagen i julhelgen och levde med nutiden, dvs barnbarnen. Men så blev vi bjudna på kokekaffe och fin fint doppa och därefter glögg. En helstund med fina vänner som intresserar sig för bygden. De hade tagit hand om några gamla fotoalbum från Eve Östbergs familj. Eve var eminent dokumentär fotograf av byden. I ett av albumen fanns en gammal bild som väckte mitt intresse.

August Bovin vid sin kolmila, ungefär 1910-1920.

Kopian var ganska suddig och inte perfekt kopierad av fotograf Evert Jansson. Bilden visade en äldre bonde med knävelborrar, skägg och hatt vid sin mila. En gissning är att han är sådär 50-60 år gammal. Troligen är milan under uppbyggnad och man ser stegen, uthuggen i en stam, lutad mot milan. Det kan vara August Bovin född 1860 och död 1933. Han var bror till min farmors far Axel Bovin. Det finns dock fler August Bovin vid den här tiden i Skinnskattebergs kommun, så jag kan inte vara helt säker. Troligen är detta August i Kopparbo, Riddarhyttan. Många av arrendebönderna måste leverera träkol till Lienshyttan och August var säkert inget undantag.

En gammal suddig bild kan berätta en del och i sig vara ett fint dokument.

Tack Kalle, Monia och Anders för kaffet och bilden i albumet. Den gav en liten inblick i min historia.

#242. Ribban är satt så högt!! –att det leder till fusk??

Hur skall man väcka uppmärksamhet?? –i det enorma bildbruset vi lever i!! När det gäller naturfilm sätter BBC ribban mycket högt!! Hur skall man livnära sig på naturfilm då?? Går det??

Den professionella naturfotografin är mycket konkurrensutsatt. Det betyder att skall man tjäna pengar inom denna sektor av fotografin så måste man satsa stora resurser för att tränga genom informationsbruset. Det vet BBC, som producerar mycket imponerande filmer för TV. De bäst utbildade fotograferna och den senaste kameratekniken utnyttjas. England har ju ett av de få universiteten i världen, Bristol, som utbildar naturvetenskapliga fotografer. En viktig källa för BBC, som också är pressade att sälja sina filmer internationellt över hela världen. De är så hårt pressade att även de tummar på informationen om hur de har tagit bilderna.

När man såg bilderna av isbjörnsungarna i snögrottan, strax efter födelsen, blev man lite undrande?? Var detta möjligt?? Nä det var det inte, utan BBC hade spelat in scenen i en grotta på ett zoo i Tyskland!!  Kolla här!! När stora aktörer som BBC tummar på informationen så undrar man vad pengajakten kan få andra att göra?? Vi har ju under året sett att även små aktörer kan hamna i trångmål!!

Det är svårt att komma från dessa snesteg i en så totalt kommersiellt styrd marknad!! Men man kan ju hoppas att amatörerna som försöker fotografera naturen kan hålla sig från fusket!! De är ju inte tvungna att betala räkningarna med publicerade bilder. Min erfarenhet är att amatörer inom naturfoto är mycket duktiga och det betyder att de kan spela en stor roll i framtiden. Just för att de informera om miljöförändringarna i naturen!!

Kanske vi skall sänka kraven en aning på naturbilder och glädjas åt även lite enklare och informativa och trevliga bilder!!

Här är mitt försök till några bilder, i denna anda!!

Isbjörn i Hinlopen, Svalbard.

Ekorren letar mat i Riddarhyttan den 26/12 2011.

Jag blev så glad när det dök upp en svartmes bland alla talgoxar och blåmesar vid fågelmaten igår.