#707. Garanterat manipulerad!! –ungdomarna leder in i framtiden??

Manipulerade bilder, vill vi inte ha?? Men är det hela sanningen?? Vi ”gamlingar” ser bilder som dokument!! –sanningen och inget annat. Ungdomen ser något annat!! –något roligt, en vision??

Det är bäst att jag håller fram min ståndpunkt, absolut ingen manipulation av reportage bilder!! Naturbilder ser jag som dokumentära illustrationer och de skall inte manipuleras, vi har sett alvarliga avvikelser från detta, tyvärr!! Även amatörbilder av typen gatufotografi ser jag som dokumentär fotografi av urban miljö!! –att manipulera dessa vore oärligt??

Om vi i stället skall se fotografi som en konstart?? –så kan jag tänka mig att förändringar i bilden kan vara ok, även reklamfotografi tycker jag att förändringar är ok?? I dessa bildformer vet vi redan manipulation är legio!!

När jag senast besökte några av våra barnbarn så var den vanligaste leksaken ”paddor”?? –ja, vi gav dem dessa kraftfulla datorer?? –för vi tror att det är ett oundvikligt  verktyg i framtiden. De spelade mest spel på dessa datorplattor, men eftersom dessa ”paddor” också är kameror så tog de bilder och lekte med dessa. De övertalade mig att installera en ”app” (vad det nu är??) kallad ”HD Kamera”. Det visade sig vara en programvara för att fotografera med. Till kameradelen hörande en enkel ”foto-shop”, med den kunde man verkligen förändra bilden man tagit! De tog en bild av mig och, ja, här är den!

Jag vill framhålla att jag inte är mexikan, och jag har aldrig rökt. Jag bär ytterst sällan slips eller fluga så bilden är inte dokumentär!!

Ungdomarna verkar vara mer öppna för att använda bildmanipulation!! –än jag är.

#15. Dokumentärfotografi är död!? – Länge leve bilden, -- som kommentar! Del 1.

På 1850-talet skapade de resande fotograferna stor förundran och nyfikenhet med sina bilder från fjärran länder. Bilderna massproducerades med den så kallade albumen-metoden, uppfunnen 1850 av en fransman. I den kopieringmetoden användes albumen, vilket gjorde att många hönsägg fick stryka med, 60000/dygn. Bilderna av monument som t ex pyramiderna (Francis Frith, 1858. Sid 105 i The History of Photography, B. Newhall, (ISBN 0-436-30508-9)) blev kända för var man. Bilderna kunde köpas och var den tidens föregångare till våra vykort.

Varje beundrare av den tidens reseberättelser med bilder var säkert helt övertygade att bilderna var sanna och dess innehåll fick en rent dokumentär betydelse. Detta stärkte myten om fotografiets dokumentära karaktär. Fotografiets dokumentära roll stärktes långt senare av bilder från krigsskådeplatser runt om i världen. Vi behöver bara tänka på moderna krigsbilder, som Robert Capas bilder från landstigningen, dagen D, eller Vietnam bilderna då polismästaren avrättar en man på öppen gata.  Bilder av denna karaktär har en så stark påverkan på betraktaren att det autentiska inslaget inte ifrågasätts. I senare tid händer det dock att man framför tvivel på t ex Robert Capas bild av en skjuten frihetskämpe i spanska inbördeskriget.

Bildskapandet, inte bara begränsat till fotografi, har i alla tider inkluderat mer eller mindre manipulerad information. Portätten av stormän och kungar har sannolikt målats av konstnärerna så att anletsdrag och kläder förskönats. Karl XII likfärd som man kan se på Göteborgs konstmuseum är i sin karaktär starkt dokumentär, med jägaren som betraktar bårens färd längs bergssidan. Landskapet har alpliknande karaktär och man undrar om det var en autentisk situation. Även fotografi manipulerades redan från början och på 1850-talet finns flera sådana bilder. Oscar G. Rejlander (född i Sverige) som i sin ”kompositionsfotografi” kopierade många negativ i samma kopia. Hans mest berömda bild från 1857, The two ways of life, tillverkades med 30 negativ. Se bilden i boken The Keepers of light, W Crawford sidan 55 (ISBN 87100-158-6).

Kravet på den dokumentära bilden kan uttryckas så att fotografen registrerar en händelse eller miljö så att informationen är entydig och sann. Betraktaren skall inte vilseledas. Annars glider bilden över i ett konstnärligt objekt där åskådaren lämnas fri till egna tolkningar. Kan vi lita på att fotografen är helt ärlig i alla situationer? Kan vi lita på att det inte läggs till något i situationen eller att bilden beskärs så att något från innehållet bortförts för betraktaren. Naturligtvis kan vi inte lita på någon bildskapare, medvetet eller omedvetet manipuleras den tredimensionella verkligheten i den tvådimensionella bilden inte bara rent fysiskt. Idag behöver vi bara peka på Photoshop och dess möjligheter.

I morgon skall vi börja med att granska myter om Henri Cartier-Bresson.