Almdudler
Hasselblad H5D, test av den nya Panorama funktionen i LR
Var tvungen att testa den nya panoramafunktionen i LR genom att lägga ihop 3 stycken 60 Mp bilder.
Skulle programmet eller datorn krokna? Fast det visade sig gå förhållandevis snabbt.
Resultatet blev bra men filen stor. DNG-filen är på 412 Mb.
Här visad kraftigt förminskad förstås.
Vädret var lite disigt vilket gör att skärpan inte blir perfekt på det som är långt bort. Bilderna tagna handhållna.
Den som önskar kan se en större version på SmugMug där man kan scrolla in på detaljerna.
Även den långt i från originalets upplösning.
Länk till SmugMug
Foto en materialsport eller?
Har fått nöjet att låna en Hasselblad H5D med 60 Mp CCD bakstycke plus några av deras skarpaste objektiv.
Ett 100/2,2 och 50/3,5.
Så jag var givetvis tvungen ut och testa lite. Eftersom jag har fotat med H5D tidigare var det lätt att komma igång. H5D är överhuvudtaget lätt att lära om man är van vid andra avancerade digitalkameror. Man behöver inte lusläsa manualen för att komma igång.
Att det är en kamera på sterioder är det ingen tvekan om. Fast också en kamera som kräver det lilla extra för att komma till sin rätt. Minsta skakningsoskärpa syns när man zoomar in i dessa bilder. Spegeln är stor och tung och känns ordentligt. Så det krävs korta slutartider för att få bra skärpa handhållet. Helst skall man använda stativ för att få ut max och gärna spegeluppfällning vilket det finns en speciell knapp för. Så det tar ett ögonblick att fälla upp spegeln och sedan ta sin bild. Så lyssna och lär Canon.
Så för mitt egna höga nöjes skulle tänkte jag göra en liten jämförelse mot helt annorlunda kameror.
Läste i en tråd här på Fotosidan där en proffsfotograf hävdar att Fuji 16 Mp kan matcha mellanformat. Alltså Hasselblad. Är det verkligen så? Osäker på vad 100 mm för Hassselblads 40.2 x 53.7 mm sensor motsvarar i 24X36 mm så valde jag att ta med att 60/2,8 macro till X-PRO1. Alltså 90 mm på småbildsformat som var alldeles för mycket visade det sig när jag såg resultaten från kamerorna. Hassselblad med 100mm motsvarar nog snarare 60-70 mm på småbild.
Någon som kan räkna på sensorstorleken och ge mig förkortningsfaktorn på denna sensor? Skulle vara bra att veta så jag väljer rätt objektiv för jämförelsen nästa gång.
Nåväl det blev en del jämförelsebilder. Tagna med stativ. Det var disigt i Göteborgsluften i kväll så det påverkade en hel del. Hasselbladarens första bild beskars till 2-3 format för att bli mer lika X-PRO1 bilden. Så den är alltså beskuren på höjden enbart.
Så om vi nu jämför resultatet mellan dessa båda kameror i det lilla format som Fotosidan låter oss publicera. Vilket å andra sidan är mer än vad som ofta används i andra sammanhang på weben.
Ser man då någon skillnad?
Klicka på bilderna så kommer ni till större versioner.
Så Hasselblad först.
X-PRO1 med mer tele sedan.
Jo det finns nog en skillnad men den är inte stor så här på weben.
Sedan tog jag bilen till ett annat favoritställe i Göteborg och blev helt oseriös.
Vi börjar igen med Hasselblad. Här fick jag en konstig moaré-effekt borta på kajskjulet i bakgrunden. Kanske avsaknaden av AA-filter ihop med solens vinkel mot plåten. Ser ut som en regnbågseffekt. Åtminstone något jag inte tidigare sett hos Hasselblad.
Sedan X-PRO1.
Mer tele som sagt men skarpt och bra.
Slutligen. Den riktiga uppstickaren. iPhone 6+. Beskuren också till 2-3 format för bli mer lik de andra. iPhone 6+ har ungefär 30 mm i småbildsformat och därför ett helt annat perspektiv än de andra.
Så jag får nog hålla med herr proffsfotograf. Publicerar man enbart på weben eller skriver ut i A4 eller max A3 så går det nog lika bra att använda en Fuji med bra objektiv som att använda en Hasselbladare med 60 MP bakstycke. Många andra som till exempel min fru skulle tycka att iPhone fungerar lika fint.
Det har ju en och annan Leica fotograf också nyligen upptäckt att man kommer långt med. Det går definitivt idag att ta godkända bilder för normala ändamål med mycket enklare grejor än det mest avancerade som går att köpa för pengar.
Fast om man nu sitter med bilderna i original och kan jämföra dem på en MacBook 15" Retina skärm på en monitor och en 30" Dell på den andra så är det klart att man ser stora skillnader.
Fast det är kanske det vi ägnar för mycket tid till utan att ägna någon tanke till vad bilden skall användas till? Det tycker jag åtminstone allt för många av tekniktrådarna tyder på.
Hur många är det som egentligen skriver ut i A2 eller större regelbundet?
Fast om man gör det är det klart att Hasselblad är kungen i gänget.
Naturen kan vara grym men också fantastisk
Den här råbocken såg jag, mig veterligen för första gången för 2 år sedan.
Då dök 2 unga rådjur upp i grannens trädgård i skymningen. Den ena med sitt vänstra ben dinglande, slängande hit och dit. Helt uppenbarligen brutet strax över knäleden och såg ut som ett öppet benbrott.
De verkade i panik och kanske var den ene påkörd, kanske hade den brutit benet i berget bakom vårt hus. Detta ligger inne i Göteborg så svårt att säga vad som hänt. Jag trodde att det definitivt var kört för detta unga rådjur.
Det skulle visa sig att jag hade fel. Under de 2 år som nu snart gått har jag sett detta rådjur många gånger.
Såret har läkt men han kan inte stödja på sitt vänstra ben utan haltar fram på 3 ben. Det klarar den bra. Ibland är han tillsammans med andra rådjur. Ibland ensam.
Oftast dyker de upp på sena natten när bruset från staden är som minst och 99% av alla sover. Nu på våren och sommaren är det ofta villaträdgårdarnas växter och blommor som är i fokus.
Idag dök han upp mitt på dagen och jag lyckades ta några bilder. Denna gång skulle han inte palla blommor utan ville bara äta lite fräscha almlöv i skogen bakom vårt hus.
Visst är det skönt att naturen inte alltid är lika grym som man ibland tror.
Gammal möter ung.
Gick och köpte en Camranger i går. Äntligen kan jag göra vad enklare kameror har klarat sedan länge.
Nu är inte mitt mål att skjuta selfies. Fast vad gör man för att testa den nya leksaken när alla andra är borta. Katterna vägrar sitta still och hunden går och lägger sig på annan plats när softbox och annat är på plats.
Så det blir att bita i det sura äpplet och själv bli motiv, Nu kan man ju sköta de flesta inställningar av kameran från Camranger. Det är ju det som är hela meningen.
Nu trivs jag mycket bättre bakom kameran än framför så det tar många bilder innan jag blir avspänd.
Resultatet är väl inte så spännande- Man kan se hur man är äldre än den självbild man har i huvudet.
Om man nu jämför denna bild med den av mitt första barnbarn som är fyra månader så förstår man vad tiden gör med en.
Att växa upp och bli äldre har sina fördelar. Fast det har onekligen också sina nackdelar.
Camranger är förresten helt suverän. Fast det får bli slut med selfies.
Mental strid mellan Prylnisse och den inbyggda teknikern
Att många av oss män har en liten mental Prylnisse i hjärnvindlingarna som älskar boy's toy's är välkänt.
En del kvinnor verkar också ha en liten Nissa men den verkar mer fokuserad på annat.
Så när det nu kommer en fantastisk Canon 5Ds R utan AA-filter och 50,6 Megapixel så har min inre Prylnisse vaknat. Vill ha säger han till mig. Gudskelov finns det också en mer logisk tekniker däruppe. Han kan det här med kameror. Han anser att jag redan har vad jag behöver och mer därtill.
Fast Prylnisse försöker övertyga mig om hur underbart livet skulle vara och vilka fina bilder jag skulle ta med Canons nya underverk. Teknikern kontrar med att du mest använder bilder till att lägga upp på nätet som har en max upplösning på 1600 pixlar på längsta sidan. och ofta mindre Där syns ingen skillnad mellan en 5DMKIII, din Fuji kamera eller nya 5Ds. För betraktaren kunde du använt vilken som helst av dem.
Ja men du skriver ju ut ganska stora bilder också i hög upplösning säger Prylnisse. Tänk vad mycket bättre det blev om du hade 50,6 megapixel.
Teknikern kontrar direkt. Du kan max skriva ut med din Epson 3880 i A2. Din 5DMKIII klarar att ge en kvalitet i A2 som platsar på vilket galleri som helst. Visserligen kunde mer upplösning göra att du kunde använda skrivarens högsta upplösning och vinna lite till. Fast som du vet måste du använda lupp för att se skillnaden. På normalt betraktningsavstånd syns ingen skillnad.
Ja men de nya färgfiltren och den bättre utläsningen gör nog susen försöker Prylnisse.
Och hur mycket problem har du idag med detta kontrar teknikern?
Ingen direkt får jag väl matt erkänna.
Så nu har jag tröttnat på de där två. De får fortsätta tjafsa och jag har stoppat in öronproppar för att slippa höra tjafset.
Under tiden har jag ägnat mig åt att lite undersöka min enklaste form av att ta en bild. Min iPhone 6+. Att jag valde 6+ berodde på att den har IS typ Canon. Det är nu första gången jag försöker ta bilder med en mobil lite mer seriöst. Tidigare har jag mest använt dem till att dokumentera noteringar på whiteboards.
Jag har visserligen blivit ombedd många gånger att skriva ut bilder som vänner eller släktingar har tagit med sina mobiler och tycker är toppen. Max A4 brukar gälla eftersom de inte har plats för mer på sina väggar.
Personligen har jag sällan varit imponerad av dessa alster. Bilden brukar vara för mycket brusreducerad och sakna detaljupplösning.
Som kamera är en mobil ett missfoster. En ergonomisk katastrof. Att hålla något på raka armar och fota år helt fel. Fast många verkar nu ta detta som det naturligaste i världen. Detta är dagens Instamatic.
Jämfört med gårdagens Instamatic är den något ljusår bättre.
En iPhone 6+ tar helt acceptabla bilder som duger att skriva ut i A3. Fortfarande för mycket brusreducering. Skulle vara fint om man kunde få tillgång till raw-filen och brusreducera mindre. Skulle ge bättre upplösning.
Dessutom är de optimala för gatufotografen. Hyperfokal inställning blir det med automatik.
Så släng era Leicor i väggen. M2 och skannade negativ. Glöm det. Här är upplösningen betydligt högre.
Tri-X är gammal kornig risgrynsgröt:-)
Så här en variant för gatufotografen.
Så under tiden som Prylnisse och Teknikern tjafsar får jag väl använda mina existerande kameror att försöka ta intressanta bilder.