Varning bilister, nu kommer vi!
Nu tänkte jag inte i första hand på att en del av oss på 2-hjul kör som idioter. Det vet vi alla redan. Fast överlever de länge nog brukar det bli vettiga förare av dem också med åldern.
Främst tänkte jag på att ni nu måste lära er att umgås med oss igen. Nu är det inte längre allt på 2-hjul som är mopeder på vägarna. Vi döljs lätt i dolda vinklar för speglarna. Så håll lite extra uppsikt före vänstersvängen och tro inte att allt med en lampa och 2-hjul kör i 50 km.
Vi vill inte stöta ihop med er, det har vi inte råd med!
Själv tog jag en liten avfrostningsrunda norr om Göteborg igår. Vädret var skönt och en nyservad mc med nya sulor gorde inte saken sämre.
Med i fickan fanns min lilla G9. Alltid lite besviken på den. Brusig, murriga färger och dåligt dynamiskt omfång trots raw. Beror väl på att jag till 95% använder DSLR kameror. Fast de kräver tankväska eller ryggsäck för att åka med på turen. Så igår fick lillebror duga.
Tillbaka till mc-åkandet.
Vägen gick via Kungälv och Rommelanda ut på riktiga landsbygden. Vägarna var i huvudsak torra men det ligger mycket grus i vissa kurvor och det är gott om potthål efter tjällossningen. Det är skönt att ha en Mc med ABS när gruset plötsligt ligger där i kurvan. ABS borde ha varit standard sedan länge på MC. Det hade räddat många liv.
Man behöver inte komma långt norr om Kungälv på småvägarna förrän ödehusen börjar dyka upp. Landsbygdens avfolkning pågår fortfarande.
Till sist hamnade jag i Tjuvkil. Där var det inte mycket liv än. Även om vägen var vårlik så var sjövägen fortfarande svårframkomlig och ett antal båtar infrusna i hamnen.
Att få den ekan tät kommer inte bli lätt.
Till sist började det bli kyligare och jag tog den kurvigaste vägen jag känner till hem via Kornhalls färja. Turen botade mc abstinensen men gav också mersmak på nya turer så fort vädret tillåter. Bekvämt med BMW på fyra hjul men mycket roligare på två.
Här är är vägen jag körde. Den kan rekommenderas för alla er andra Göteborgare som skall ut och lufta era 2-hjulingar.
Och kom ihåg, ta det försiktigt därute. Det är många ovana bilister, mycket grus i kurvorna och potthål i vägarna när man som minst anar det.
PS. Det där var mitt första försök att blogga. Vi får se om jag provar igen snart.
Nu till sist är kan vi börja sticka upp som Tussilago ur asfalten och ge oss ut. En riktig vårkänsla. Foto och MC är verkligen en riktigt bra kombination. Man har en bra överblick över omgivningen eftersom man sitter högre än i en bil och det är lätt att stanna säkert på de flest platser.
Men som sagt, jag lovar!! Lovar du att se till att dina "kollegor", inte kör som idioter, tränger sig förbi och ligger i 200 på 90-sträcka?? Är själv sugen på hoj och tror att det är en härlig känsla. Men, så ibland ser man "idioterna" och tänker, "han kör snart ihjäl sig". Läskigt ibland. Att köra fort är ju inte farligt, men det gäller att göra det på rätt ställe, tycker jag.
En god uppmärksamhet och förståelse från båda sidor tror jag är det bästa receptet.
Ha en skön Hoj-säsong!! /Peter-L
Som bilist kan jag inte heller lova att någon av mina kollegor kommer har ögonen på vägen, komma ihåg att de är i trafiken när de pratar i mobiltelefon eller inte kör mot rött ljus när de bråkar med sin partner.
Jag tänker heller inte lova att köra över 200 km när jag finner att tillfället är rätt och jag känner för det.
Personligen tycker jag att den trevligaste MC körningen är den som sker i lagom takt på mindre vägar.
Sedan har ju MC den förmågan att mana fram djävulen i en ibland. Med möjligheter att dra noll till hundra under 4 sekunder och nå över 200 inom 12-13 sekunder. Tyvärr är det en del som inte inser att det inte bara är en koll om polisen inte finns i närheten som krävs för att testa.
Som bilförare så gillar jag de MC-förare som tar på sig en reflexväst. Det gör att man kan uppmärksamma en hoj mycket tidigare än annars.
/Gunnar
Att man nu ser fler och fler människor som tycker att köra är en bisyssla och att man kan skicka SMS, eller koncentrerar sig på sitt samtal så man inte vet var man är eller ägnar mer tid åt medpassageraren än trafiken är tragiskt. Som bilist kan jag ta en smäll i 50 km med någon som inte såg att det var rött i en korsning för han/hon var så engagerad med annat. Som MC förare kan jag förmodligen inte det.
Det är väl därför jag inte litar på någon bilist även om jag är en själv till 2/3 av mina mil på svenska vägar.
Vad har du för program för kartbilden?
www.rahc.se/tigermcua.htm
Sedan blir det lätt att geotagga alla bilden man tar under färden.
Har även provat detta på semestrar i Alperna och Sud Tirol. Suveränt att ha bilderna geotaggade så när man trycker på taggen i LR så tar den en till google som visar en kartbild eller satellitbild över var bilden togs. När jag landar hemma efter att snurrat på de minsta krokvägar jag hittar i alperna med 3000 bilder efter rensning så har jag ingen aning var en del av dem togs. Då är geotagging suveränt.
Mycket bra punkt du tar upp med däckstempen, tror nog att många står på näsan, för att dom blir för ivriga.... Är det under 15 grader, så kommer inte däcken upp i sin arbetstemperatur, och även när det är varmare, så tar det några kilometer innan man har riktigt bra grepp...
Och kan bara instämma, låt oss alla ta det försiktigt därute, och hoppas möts vi på vägarna i sommar :-)
/Jörgen
Hoppas du blir klar med renoveringen till solen börjar värma riktigt gott och gruset blivit uppsopat.