Projekt blixt utomhus
På min att göra lista har det länge funnits en nån dag punkt. Att lära mig använda en enkel blixtutrustning utomhus för att kunna ta lite annorlunda bilder. En utrustning jag kan ha med i kameraväskan konstant.
Jag fotar både bröllop och dop samt andra evenemang med blixt inomhus. Ofta med flera blixtar ljusstativ, softboxar , paraplyer mm. Fast de grejorna kan man inte släpa runt på för jämnan.
Att fota med blixt utomhus med enklaste möjliga utrustning är något helt annat. Här finns inga väggar och tak att ta hjälp av.
Om man behärskar det så öppnar sig möjligheten till bilder man inte kan ta annars.
Kasper i motljus med detaljer i pälsen är en sådan bild. Han fick därför bli försöksobjekt nummer ett.
Det man behöver är en bra och ganska kraftig blixt samt en trigger på kameran så man kan ha blixten lös.
Helst skall man kunna hålla blixten med ena handen och kameran med den andra. Det gör att man bör ha ett ganska lätt objektiv. Har man någon som kan hålla blixten blir allt mycket lättare. Har man inget som sprider ljuset utan en bar blixt gäller det att balansera ljuset exakt rätt.
Så ett litet transparent paraply bör ingå i kitet. Ett ljusstativ skall man helst klara sig utan. De blåser också gärna omkull.
Det blir genast lättare om man använder ett transparent paraply. Fast det fungerar bara om blixten är nära motivet fast å andra sidan det är då som man har mest nytta av något som mjukar upp och sprider ljuset. Ni ser på Kasper att han nu är trött på att få blixtar i nosen. Dags för fika.
Efter vi druckit tee och satt i oss några smörgåsar så var det dags för kvällsrundan. Jag på Kringlan. Alltså min elcykel. Kasper på sina tassar. Rundan runt Hisingsparken är cirka 10 km.
Jag går och leder cykeln på valda delar av vägen så Kasper får nosa på allt intressant.
Är det inga i närheten får han också ofta springa fritt. Det gör han också vid sidan av cykeln när det är möjligt.
På vägen passerar vi ängar med mängder av hästar. Kasper verkar gilla hästar så vi tar gärna en paus där när vädret tillåter.
Den här hästen verkade också gilla oss.
Redan hemma hade jag planerat att stoppa vid det här kolonistugeområdet och försöka ta bra bilder med blixt på min cykel och eventuellt Kasper om han var samarbetsvillig.
Började att ta bilder med Fujinon 80/2,8 OIS makro. Märkte snart att det gäller att inte dra på för mycket med blixten. Går man från +/- noll till plus 0,7 steg blir det ett helt annat ljus och det syns att bilden är tagen med blixt. Easy does it.
Sedan bytte jag till Canon 17-40/4 med hjälp av Fringer adaptern. Den senare har jag uppgraderat till senaste programvaran och nu fungerar det bra med de flesta objektiv jag har men inte alla.
Kasper är som ni ser motvilligt med på bild.
Ni ser också att mina första trevande försök är lite ojämna i resultatet. Det är därför jag kallar det ett litet projekt. Det kommer ta sin tid innan detta sitter i ryggmärgen.
Någon har påstått det tar 10 000 timmar att bli riktigt bra på något. Jag hoppas detta går betydligt snabbare.
Lärandet fortsätter i morgon.
Ha en trevlig kväll.
Vad som är svårt är att få bra bilder med enbart en blixt utan ett paraply eller softbox.
Drar man på blixten för mycket blir det väldigt tydligt att man använt blixt.
Har man blixten på lite längre avstånd blir det enklare eller om man använder ett paraply.
Jag får bara träna på så kommer det nog sitta efter ett tag.