Katten och musen, ett trädgårdsdrama.

Egentligen hade jag tänkt bygga upp en mur längs husets västra sida. Fast att vara i solen på den sidan är inte att tänka på med senaste veckans klimat.

Så projektet får vila till svalare dagar. Det blir att sitta på terassen i skuggan och filosofera medan jag avnjuter en god Dry Martini cocktail. Senare när det blir svalare blir det grillade havskräftor. Givetvis burkräftor. Trålade kräftor vägrar jag köpa som gammal dykare.

Jag tror samma år som jag tog dykarlicens 1972, så förbjöds dykare att plocka upp skaldjur.

Då uppskattade man att dykarna plockade cirka 500 kg skaldjur/år medan yrkesfiskarna landade några hundra ton av enbart hummer. De beskyllde dykarna för att vittja deras burar och för minskningen av bestånden. Så de fick igenom en lag.

Givetvis en helt tandlös lag eftersom det är ont om poliser under vattnet.

Samtidigt ägnar de sig själva åt att dammsuga havet och alltid hävda att kvoterna borde vara högre än de är och vetenskapen anser. Jag tror de är mästare i att såga av den gren de sitter på.

Jag beundrar Isabella Löven för att börjat få Sverige att förstå vad som händer under ytan. Jag är inte MP men tycker hon är en av Sveriges mest trovärdiga politiker. Annars är det kanske bara vi som dykt länge som inser hur havet utarmats.

En bottentrål för havskräfta har stora dörrar på sidorna som drar ner trålen mot botten, en grov kätting som går mellan dessa. Den gräver sig ner och som med jämna mellanrum har bollar som skall få den att gå över stenar och berg. En sådan trål går 0,5 till en meter ner i mjuka bottnar där havskräftan håller till när den inte springer runt på bottnen. Vilken mest sker på natten. På sina ställen i Kosterrännan finns det Älghornskorall som kan bli ganska stor och är vackert röd. Myckert sällsynt och en djuphavskorall. De växer inte i rev utan står mer som träd på bottnen. De växer långsamt och tar mycket lång tid på sig för att nå full storlek. Vilket kan bli runt 1-1,5 meter hög.  Tyvärr är stora delar av bestånden reda förstörda av trålar för havskräfta och räka. På senare år har små delar av området skyddats. 

Så köp inte trålfångade kräftor. Det kan jämföras med att man körde bulldozers med kättingar emellan och rev upp alla träd och buskar för att komma åt kantarellerna.

Betala de cirka 50 kr/kg extra för burfångade och få också större samt finare havskräftor.

Detta var filosoferandet i värmen. Nu undrar ju vän av ordning hur var det var med trädgårdsdramat.

Jo medan jag satt där på terassen dök en av våra katter upp med en mus i munnen. Givetvis visade hon stolt upp bytet för mig. Sedan släppte hon ner musen och dramat började. Musen var som så ofta helt oskadad men totalt chockad. Hatar när de gör detta på natten och släpar in en levande mus som jag sedan måste jaga och slänga ut kl 3 på morgonen. Har man otur är de tillbaka med samma mus 10 minuter senare.

Nåväl. Jag kikade på musen och den var verkligen en söt liten krabat.

Fick tag i närmaste kamera. Ni vet det är inte den bästa kameran för jobbet som gäller utan den man har tillgänglig. Så det blev X-PRO1 som egentligen inte passar för det hela.

Katten leker den vanliga leken. Spring du jag ser dig inte.

När musen kommit en liten bit är katten där och fångar in den igen.

Sedan börjar spelet om. Katten släpper musen som fortfarande inte blöder och låter den ana att jag är ledsen, skall inte bråka med dig igen. Spring du.

Jo du det är helt tryggt. Jag skall inte bråka med dig igen. 

Sedan plötsligt några snabba skutt och musen är fast igen i skarpa klor. Gick du på den finten?

Sedan startar leken om. Kära mus jag lovar att inte göra om det. Spring du.

Sekunder senare är katten där och fångar musen. Använder klorna för att slunga upp den i luften och jonglera med den.

Sedan börjar det på nytt. Fortfarande en mus som förstås är livrädd men inte skadad. Blöder inte och har inga brutna ben.

Strax efter är kattens fokus tillbaka och musen verkar inse det.

Det kunde vara Kill Bill. Men  det var det inte. Katten fortsatte leka med musen som till sist tillsammans med katten slutade in några buskar. Kanske lyckades till sist musen hitta ett hål att slinka ner i, kanske inte.

Våra djur har ingen etik eller moral. Kattens lek med musen kan verka oerhört grym för oss. Fast naturen har ingen moral eller etik. En katt agerar som den är predestinerad. Den är programmerad att förfina sin jakt genom att träna på något den redan fångat och handikappat. Genom chock eller fysiskt.

Den enda organism på vår jord som har förmåga att förstå vad vi egentligen sysslar med är vår egen ras.

Tyvärr verkar vi trots denna intelligens vara ungefär lika dumma och kortsiktiga som de andra djuren.

Fiskarna säger det är gott om räkor, inga problem. Vi behöver inte sänka kvoterna. De som gör undersökningar säger att bestånden minskat med 40% på grund av överfiskning.

Det finns gott om torsk. Vi kan fiska mer säger fiskarna. 

Jag som seglat, dykt och fiskat mycket vet att det är tomt på torsk på de gamla platserna runt Måseskär och resten av kusten. Skillnaderna mot 70-talet är enorma. Det är i princip tomt.

Där brukade vi kunna mata 1 meterstorskar på 70-talet. På 80-90-talet försvann fisken och den är fortfarande borta.

Både på grund av övergödning men också på grund av överfiskning är fisken till störren del borta längs våra kuster. Det är varken dykare, sälar eller skarvar som fått de flesta arter att minska. Det är yrkesfiskarna själva samt utsläppen från jordbruket som lett till detta.

Så är kattens grymma spel med musen värre än vår intelligenta ras sätt att tömma havet och allt annat på dess innevånare. Jag tror inte det.

Vi är mästare i att såga av den gren vi sitter på.

Medan ni funderar på det så går jag och blandar en ny Dry Martini Cocktail och marinerar havskräftorna.

Kom ihåg, "Burkräftor" Den som köper trålkräftor bör skämmas. 

Det är inte ett dugg bättre än tigerräkor från Thailand.

Nu är det dax för att grilla kräftor. Jag tackar för idag och önskar er trevlig helg.

Kom ihåg inga trålkräftor.

Mats