OmTag. Ett nattligt besök vid Stockholms hospital för sinnessjuka
Det var en natt för ett par år sedan. Vi knallade iväg över Västerbron jag och hunden för ett besök vid det som var Rålambshovs sjukhus eller Konradsberg som det heter. Ett ställe med en ruskig historia, har varit mentalsjukhus sedan det byggdes på 1800-talet och använts för psykvård ända fram till 1995.
Jag kommer ihåg att det fanns låsta avdelningar med rigorös säkerhet när jag jobbade på Televerket Kungsholmen i slutet av 70-talet och början av 80-talet, har för mig att det bara var några få som fick göra jobben där och på vissa ställen måste man ha personal med sig för att få tillträde.
Tänkte det kunde bli lite häftiga nattbilder då miljön i sig och historien runt den är kittlande. Nu blir det sällan som man tänker sig, ingen bild blev något att hänga i julgranen. Jag får göra en ny visit när det är lite dimmigt, det tror jag skulle passa bättre för att förmedla stämningen där på natten.
På väg hem passerade vi skaterampen i Rålambshovsparken, klockan var väl strax efter tre, det fick bli en bild och den tycker jag till skillnad från de andra från den natten förmedlar känslan av den ensamma vandraren i natten.
Undrar hur många nätter det blivit då det inte blivit några bilder att snacka om? Men huvudsaken är att komma ut i den tysta natten och ta in stämningarna.
/Niklas
-affe
När man berättar samma sak idag tycker jag att formuleringarna bör kompletteras med något som speglar dagens kunskaper om hur vi människor kan må. -Såvida inte man fortfarande tror på "dårar" och "normala" eller kanske tomtar och troll.
/Thomas
lev väl.
-affe
Det är den subtila undertonen i din redogörelse av "stället med den ruskiga historien" som jag reagerar över. Troligtvis är du inte medveten om den själv och det är helt OK. Jag vill bara reagera mot sådana myter. Kanske jag tog i för hårt, ber om ursäkt i så fall.
Inlåsta finns än idag och man snackar kanske inte så mycket om det, därför tycker jag det är viktigt att det snackas på ett bra sätt när det väl snackas. Den tiden är förbi när man kunde använda de inlåsta som förstärkning av sin roll i yrkeslivet eller närhelst man vill bli lite uppmärksammad.
Ha det tryggt! /Thomas
Och som sagt, jag sprider inga myter utan det var ett förhållande som rådde på stället, vården har ju som bekant förändrats en hel del och det har ju även kommit nya mediciner som gör att psykotiska människor ofta kan fungera på ett helt annat sätt idag, förr var ju ofta inlåsning det enda som erbjöds.
För övrigt var hela området inhägnat ända fram till 80-talet och allmänheten hade ej tillträde ens till parken som exempel, ändå mindre till de låsta avdelningarna. Det var med andra ord en ganska sluten miljö.