Måste det vara svårt för att det ska bli bra?
I foruminlägg och bloggar får jag ibland uppfattningen att en del fotografer tycker att det inte ska vara så lätt det där med att göra bilder. Bäst verkar det bli om man helt ignorerar de senaste decenniernas tekniska utveckling och fotograferar med handvevade kameror laddade med någon obskyr film som sedan framkallas i hemkokt soppa.
Moderna finesser såsom exponeringsautomatik, autofokus eller ve och fasa - digitala kameror - det är inget för riktiga och seriösa fotografer. (Just seriösa fotografer spyr tydligen av kvadratiska tumnaglar också, men det har inte med det här att göra tror jag.)
Men, handen på hjärtat; var det verkligen svårare förr? Ja, det tog längre tid i och med att man fick veva fram filmen själv, och det tog längre tid innan man fick se resultatet. Att framkalla film och lära sig göra papperskopior (i svartvitt) är dock i mitt tycke inte speciellt svårt, men det kräver förstås att man har tillgång till ett mörkrum. Idag har mörkrummet för de flesta ersatts av en dator, men också med den måste man ha något så när hum om vad man gör för att det ska bli bra.
Fotografin och behandlingen av bilder har helt enkelt blivit mer lättillgänglig för gemene man. Nu är man inte längre hänvisad till att lämna in filmerna till snabblabb där man fick vänta någon timme på att få tillbaks bilder där man inte har någon kontroll över slutresultatet, utan vem som helst kan fixa till bilderna hemma i datorn och skriva ut dem själva. För att det ska bli bra krävs dock fortfarande som sagt att man vet vad man gör, även om det går att komma långt genom att testa sig fram - precis som det gick att göra i mörkrummet.
För många fotografer passar det fortfarande bäst att fotografera med film och sedan kopiera bilderna till papper eller skanna dem, men jag vill bestämt påstå att det inte nödvändigtvis blir bättre så. Alla fotograferar på sitt sätt, och behandlar bilderna som de vill, men försök inte få mig att tro att just ditt sätt är bäst (även om det säkert är det för dig) ;)
Bilderna i inlägget har inget med texten att göra och är fotograferade med en i högsta grad modern tingest men tämligen modest efterbehandlade i datorn.
Hälsningar Lena
Alla blir saliga på sin religion och jag tycker allt är ok sålänge man inte påstår sig vara förmer än andra. Det gäller båda sidorna av lägret som just nu handlar om analogt vs digitalt. Det hade lika gärna kunnat handla om Nikon vs Canon oavsett teknik. Tyvärr så skapar den här "vi och dom" diskussionerna mer osämja än att det driver ämnet "vad är en bra bild" framåt.
Samma sak gäller fotbollsfans; AIK eller Djurgården? Eller varför inte programmeringsspråk - Java eller C? Eller varför inte kristna mot muslimer? Alla dessa motsättningar har ett gemensamt - dom ger ingenting positivt.
För att ta en steg ifrån religionen så tycker jag om dina kattbilder, det är en kul lek med form och färger. Vilken kamera eller teknik du har använt är jag 0% intresserad av :-)
Må gott!!
mvh Tommy
Jag fotar både digitalt och analogt, jag framkallar inte och kopierar inte själv, det har jag inte tid med.
Jag tycker det är kul att ta fram Hasselbladaren eller min gamla Olympus och ta lite bilder.
Hade jag råd skulle jag kanske köpa ett digitalt bakstycke till Bladaren för snabbare återkoppling :-)
Jag säger som Mao: Låt tusen blommor blomma!
//GöranR