Hör du till dem som vill ha ett teleobjektiv för att få kort skärpedjup? Glöm det!

Rubriken är något tillspetsad, men helt sann. Jag återkommer till det.

Det är väldigt populärt att fotografera med kort skärpedjup, och det på goda grunder. En bild med kort skärpedjup framstår som skarp och man slipper störande element. Jag tänker inte gå in på några djupa tekniska förklaringar om oskärpecirklar och annat (eftersom jag inte kan det), utan bara förklara hur jag konstaterat att det fungerar i praktiken (som stämmer rätt bra överens med teorin).

Låt oss anta att jag vill fotografera min tonårige son (som tyvärr nu har blivit så gammal att han är myndig och faktiskt kan säga från när han inte vill bli fotograferad).

Felix 2005 (när han inte kunde protestera)

Den här gamla bilden är tagen med en EOS 20D och något slags kitzoom tror jag, och det där med skärpedjup är över huvud taget inte på tapeten (vävtapet i bakgrunden - huvaligen). Den går alltså inte att använda till något som helst i det här sammanhanget, men den är fin ändå tycker jag (och det var därför jag lade in den).

Nu pratar vi om en Felix som fyller 19 om en månad, och som inte alls är lika lättmedgörlig. Men, som tur är är denna 19-åring rätt så van att hans knasiga far använder honom för diverse experiment, så efter en del övertalning ställde han ändå upp!

Helst skulle jag gjort det här utomhus och med fler brännvidder, men under dagen har snön yrt ner och det är kallt som attans, så jag nöjde mig med det jag kunde få till inne. Jag tror det borde räcka för att förklara min poäng (som uppenbarligen inte alla förstått trots att det inte ens är min poäng utan en gammal sanning).

Jag började med att placera Felixen på en pall i vardagsrummet och montera ett objektiv med 19mm brännvidd på min Sonykamera (A6000 med halvformatssensor). Med den kombinationen gjorde jag nedanstående inte allt för vackra porträtt.

Felix med Sony A6000, Sigma 19mm f/2,8 (på f/2,8)

Bilden är helt oretuscherad förutom att jag försökt få till ungefär samma färgtemperatur i alla (det blir lättare att jämföra då utan att tänka på det). Jag har använt en lös blixt placerad snett framför Felix och utlöst den med en mindre blixt monterad på kameran. Poängen är inte att det ska vara snyggt, men lika.

För nästa bild med längre brännvidd var jag tvungen att backa för att få med lika mycket Felix.

Felix med Sony A6000 och Sony E 35mm f/1,8 OSS (på f/2,8)

Som ni kanske ser är Felix huvud ungefär lika stort i bilden, men rätt mycket av bakgrunden är borta. Det är helt beroende på bildvinkeln, och det som är kvar i bilden är ungefär lika skarpt som tidigare (jämför springorna mellan plankor och spikhuvuden). Ja, de är större i den här bilden tack vare den snävare bildvinkeln och förändringen i perpektiv, men skarpare eller oskarpare?

Vad händer om vi hoppar ytterligare ett litet snäpp, upp till 50mm? Det är min favoritbrännvidd på den här kameran och ger en bildvinkel som motsvarar 75mm på en småbildssensor (alltså det många kallar FF och FX). Mjo, då måste jag backa ytterligare lite för att få med lika mycket Felix i bild och avbildningsskalan är ungefär densamma. I och med att jag fortfarande kör med f/2,8 blir alltså också skärpedjupet det.

Felix med Sony A6000 och Sony E 50mm f/1,8 OSS (på f/2,8)

Som ni ser är skillnaden mellan 35 och 50 mm inte så stor ens med en halvformatssensor (APS-C). Jag får mer mindre av bakgrunden (trots att jag backat för att få med lika mycket Felix), och det som syns av bakgrunden ser lite större ut. Det är dock ungefär lika oskarpt som i den första bilden trots att jag nu gått från 19mm brännvidd till 50mm och använder samma bländarvärde (f/2,8).

Något som också är värt att notera är skillnaderna i hur Felix ansikte ser ut. I den första bilden med 19mm är näsan alldeles väldigt stor, för att sedan krympa  ju längre brännvidd jag använder. I gengäld blir ansiktet bredare och plattare i bild, så det gäller att hitta en lämplig avvägning.

Felix med Sony A6000 och Samyang 135mm f/2 (på f/2,8)

I den här sista bilden har jag hoppat upp rejält i brännvidd och använder 135mm jämfört med 50mm i den förra. Utsittet är inte identiskt, men det torde vara uppenbart för alla att mycket mindre av bakgrunden kommer med. Den här brännvidden motsvarar 200mm på FX, och är inget jag rekommenderar för ansiktsbilder - de plattas ut och ser breda ut, och dessutom blir det faktiskt inte kortare skärpedjup - jämför hålen i det svarta i bakgrunden - de är ungefär lika suddiga i den här bilden som i den första trots att vi jämför 19mm med 135mm :)

Det finns naturligtvis många tillfällen där ljusstarka teleobjektiv är bra. Jag gillar t.ex. den här bilden av sonen som flyttat hemifrån och som togs med samma kamera och objektiv som bilden ovan.

Oliver, Sony A6000 och Samyang 135/2

Vill man fotografera söner i helfigur gäller inte samma regler som för ansikten (förutom det där med skärpedjupet då - det är faktiskt likadant oavsett) :)

Ha det!

Varför i hela friden ska man fotografera i svartvitt?

En del fotografer hävdar att det är svårt att fotografera i färg, och att färgen tar uppmärksamheten från motivet. De har helt rätt, fast bara ibland - så här års tycker jag färgbilder gör sig alldeles utmärkt och färgen kan nästan få vara själva huvudmotivet :)

I det här huset med alldeles för många antenner bor jag

Nu beror förstås valet mellan färg och svartvitt på vad man fotograferar (och när man gör det). När ljuset tryter så ISO-talet måste höjas blir det ofta bättre att ta bort färgen (gäller också med film), men ibland kan det vara snyggt med både korn och brus.

Morgonlektyr

Ni som läst min blogg tidigare vet redan att min fotografi är väldigt spretig, så det där med färg eller svartvitt - kattbilder eller sportfoto eller om jag över huvud taget fotograferar beror på dagsformen. En del fotografer väljer ett något smalare motivområde, och då är det där med teknik- och motivval nog lättare ...

Undrar om de är här och klipper bort låsen ibland - ser i alla fall att vara delvis samma lås som i vintras

Jag gillar svartvita bilder, men ibland tycker jag färgen kan tillföra mycket till en bild. Det där med att blanda teknikerna tycker jag dock för det mesta ser förskräckligt ut (alltså en svartvit bild med bara någon detalj i färg).

Den här bilden är tagen i skymningen till skillnad från den förra från morgonen, men inte helt lätt att se skillnad på grått ljus ...

Vad gäller det här med motivval så har ni sett många av de här motiven förut (ungefär) i min blogg. Det har att göra med gångvägen från kontoret till där jag parkerar bilen för det mesta - det lär alltså bli fler bilder från samma områden. Får se hur mycket det kommer gå att variera.

Den här må vara i färg, men gatufoto är det definitivt!

En del andra bloggare här har visat att det går att variera bilderna just från såna här jobbpromenader, så jag ska i alla fall försöka göra mitt bästa :)

Var tvungen att avsluta dagen med en svartvit bild för att lätta upp all färg - ni får försöka överleva att det är en kattbild :p

Alla bilder är gjord med min Sony RX100 II och alla utom den svartvita är bara pillade på i Lightroom. Kattskrället fick sig en släng av Silver Efex Pro (då jag tycker det är klart lättast att göra snygga s/v-konverteringar i det programmet).

Ha det gott!

P.S. Ni som gillar att fotografera och fika i Uppsala har väl inte missat DAGNYS? Nästa tillfälle är inte förrän i början av november, men nu finns det en grupp här på FS: http://www.fotosidan.se/groups/dagnys/index.htm

Lilla Bilen hittade en liten kompis

Ibland känns Lilla Bilen inte sååå liten :)

Färg eller svartvitt - vilket säljer bäst?

Skulle en reklambyrå köpa den här bilden för att locka folk att flyga till Sverige?

Bilden är ganska överdrivet behandlad i och med konverteringen till svartvitt, och jag kan tycka att den blir lite mer spännande så än originalet i färg. Jag är dock inte så säker på att en reklambyrå som letar efter svenska brännbollsbilder skulle fastnat för dem, utan de hade troligen letat vidare.

Som jag skröt om redan förra veckan så ledde dock just den här bilden till en försäljning, men eftersom jag inte har något bättre att skriva om idag tar jag upp den igen. Bilden reklambyrån hittade via Google såg dock ut så här:

Hårt besvärligt ljus, och skarpa färger - men just väldigt svenska färger i en bild av en väldigt svensk sport. Jag tror att det var tack vare detta som de ringde mig och undrade om jag hade fler bilder. De behövde inte ens leta för att få tag på mig tack vare att jag har kontaktuppgifter i EXIF (vilket nog skulle oroa somliga i forumet som ser all sån data som ett integritetshot) :)

Nu blev det inte just den här bilden de köpte att använda till stortavlor och sådant, utan en annan från samma tillfälle. Den skarpsynte kanske dock kan se att det finns en gemensam komponent ;)

Om ni undrar varför vi hade Sverigetröjor på oss så var det för att vi senare under kvällen skulle besöka Kungsträdgården och se Sverige åka ur fotbolls-EM mot Ryssland.

Vad tror ni - hade de ens övervägt att handla bilder av mig, om jag använt den svartvita varianten från början?

Den ständiga frågan - färg eller svartvitt?

Mitt förra inlägg innehöll  en massa gnäll på forumdeltagare som inte bryr sig om andras åsikter. Den här gången ska jag inte gnälla :)

Tog den här bilden av kollegan Timo och hans flickvän Katja igår, och kan inte bestämma mig om den funkar bäst i färg eller svartvitt - vad tycker ni?

Klicka gärna på bilderna för att se dem i större storlek.

Bilderna är tagna med NEX-7 och Sony 35/1,8 OSS, och jag tycker båda varianterna funkar :)