efter några inlägg visar det sig att det är här jag kommer att dela med mig av tankar omkring fotografi - både praktiskt, teoretiskt och filosofiskt. jag gillar sånt.

"think *side the box"

i söndags var det dags för nytt kurstillfälle med fotokursen jag håller under hösten. hittills när deltagarna har laddat upp bilder för kommentarer, har jag varit väldigt peppande och jobbat hårt på att lyfta dem allihop.

men nu har vi ändå varit igång i några veckor, och det börjar bli dags för den konstruktiva kritiken.

en deltagare hade tagit en jättefin bild på ett superläckert motiv - men det var lite skräp och onödigheter som störde i överkanten. en kommentar senare hade hen beskurit bort skräpet, och bilden blev genast SÅ mycket bättre.

det fick mig att tänka litegrand på uttrycket "tänk utanför lådan". det är ju ett vanligt sätt att säga att någon behöver vidga sin tankevärld en aning, att inte fastna i gamla mönster. och det är naturligtvis jättebra. det finns enormt mycket nytta med det, för väldigt många människor. om man har lust att engagera sig i det, finns det dessutom väldigt mycket att diskutera omkring det - men den diskussionen ska jag inte föra här och nu.

det slog mig att i fotografi bör man tänka tvärtom. jag skrev ett inlägg i min fotokurs fb-grupp om att när man står där med kameran i högsta hugg, så ska man inte vara rädd för att gå närmare inpå. antingen rent fysiskt, eller zooma in. har man bestämt sig för att fotografera den där specifika prylen, så är det ju oftast den prylen som är intressant. det som är runtom behöver liksom inte finnas med.

jag tror att det är ett vanligt misstag när man börjar fotografera, att ta med lite för mycket av det som finns runtom. jag var också skyldig till det när jag började fotografera. numer är jag faktiskt rätt noga och undviker i största möjliga mån just det där skräpet som liksom inte behövs. om det inte tillför bilden någonting, behöver det inte heller vara med innanför bildkanterna.

och det var därför jag gjorde den här memen. :D jag tyckte att jag var lite vitsig där, faktiskt.

fast jag tycker att jag har en poäng. ur ett bildanalytiskt perspektiv finns det poänger med att fundera på vad som finns utanför bildytan, men ur det praktiskt fotograferande perspektivet är det faktiskt tvärtom, kan jag tycka. där känns det åtminstone för mig, viktigare att bara ta med det som behövs, och inte ett smack mer.

sen är det säkert någon som argumenterar för att "ja, men man kan ju beskära bilden efteråt".

ja, det är klart att man kan. jag gör det hela tiden, eftersom jag presenterar de allra flesta av mina fotografier som kvadrater, när de är fotograferade som rektanglar. men jag tänker redan när jag fotograferar att bilden ska bli en kvadrat, och tar med tillräckligt mycket på sidorna för att ge mig själv lite wiggle room när jag beskär. det jag däremot INTE gör, är att ta med onödigt mycket skräp som jag måste beskära bort i bildbehandlingen.

ju mer vi tänker innan vi ens gör vår exponering, desto mindre måste vi arbeta efteråt. jag gör faktiskt inte särskilt mycket med mina bilder. jag beskär dem som råfiler, gör dem oftast svartvita (färg i undantagsfall), justerar exponering, skuggor/svärta/kontrast, lägger på en vinjett - och när råfilen öppnas i photoshop, trycker jag till kontrasten en aning. sen är det klart!

hur tänker du omkring det här med utanför/innanför lådan?

Inlagt 2024-10-15 22:34 | Läst 290 ggr. | Permalink
intressant fråga
som
vart tar ljuset vägen när man släcker

jag tror
att
allt beror på vilken, typ, låda du har
inre eller yttre

hur välutvecklat ditt personliga uttryck är
om du är konstnär eller professionell

men, jag förstår vad du menar
och
tycker det är bra att lära ut om det egna valet
att inte vara rädd
att inte låta yttre omständigheter styra ditt val av beskärning mm

låta sig vara fri från regler
men
lära sig hantverket från grunden

därifrån
undersöka
vad vill jag
vem är jag som vll det
hur hittar jag dit, inom mig själv, till mitt personliga uttryck

så tänker jag
som utifrån min lilla låda
inte tittar på andra fotografer än sådana som vågat

frihet
utifrån apparatens och din egen förmåga
Svar från pisces 2024-10-16 23:32
nånstans måste man ju börja. mina deltagare är nybörjare på lite olika nivåer, hela bunten. några har aldrig fotograferat förut, några har fotograferat litegrand, men inte tillräckligt för att ha hittat ett vettigt sätt att förhålla sig till bildkomposition, bildseende - eller bildspråk, för den delen.

jag är väldigt noga med att hela tiden säga att det vi gör under kursen, utgår från MITT sätt att tänka, se och förhålla mig till bildkomposition. men när kursen är slut, är det helt och hållet upp till dem vad de gör med sitt fotograferande.

.. och frågan om bildspråk, som ligger väldigt nära både komposition och bildseende, är väldigt intressant, tycker jag. det är inte riktigt samma sak, endera, men de ligger nära varandra. bildspråket bygger ju i väldigt hög grad på det du beskriver - det personliga uttrycket. jag ska ta upp det med dem allt eftersom, eftersom det är sådant som kan ta tid att utveckla.
morgondotter 2024-10-17 11:24
jag utgick, slarvigt tänkt, från att dina elever var personer med fotovana
intressant grupp, helt nya
modigt av dig
Svar från pisces 2024-10-17 21:28
åh, om jag själv är så modig vette tusan :D jag tycker däremot att mina kursdeltagare är väldigt modiga. att kasta sig in i en kurs där målet är just bildseende och bildkomposition känns modigt, tycker jag. ett par, tre stycken av dem har uttryckt att de vill/behöver lära sig kamerateknik, men jag har sagt åt dem att den är mindre viktig i bildskapandet. det går alldeles utmärkt att fotografera på program, så att man kan ägna sig åt just SKAPANDET av bilder. trots allt är det ju det som är kul. resten kommer med tiden, tänker jag. :)
Tycker att Ken Rockwells ingång till vad som skall finnas inom rutan är gångbar, https://www.kenrockwell.com/tech/fart.htm.

Hittade Kens "FART First for Fantastic Fotos" redan 2012 och och tycker fortfarande att det är ett riktigt bra förhållningssätt när blir sugen på att ta en bild.
Svar från pisces 2024-10-16 23:34
jag skummade igenom texten, och tycker absolut att det finns poänger däri. det är dock inte ett sätt jag tror att jag själv någonsin har utgått från. ^^ jag måste erkänna att jag inte riktigt minns hur jag tänkte när jag började fotografera, men jag vet vart jag får mina influenser ifrån, och hur jag under årens gång har utvecklat mitt eget sätt att tänka, se osv.

men jag köper LÄTT att rockwells sätt att tänka fungerar bra, särskilt om man inte har fotograferat så länge. =)
Jag jobbar ju också nästan uteslutande med kvadratiska bilder, och jag beskär naturligtvis, och jag bildbehandlar, främst för att hitta mitt personliga uttryck i bilderna. Men jag tänker att det är på plats man sätter själva formen, precis som du skriver, alltså hur man vill att ytor, former, linjer skall fungera innanför boxen och på den platta ytan som ju är ett fotografi, så att säga. Så, vad som sker i själva fotoögonblicket, vilka val man gör, var man står i förhållande till det som fångat ens blick och allra viktigast, vad man väljer att inte se, eller väljer bort är absolut avgörande, kan jag tycka.
/Samuel
Svar från pisces 2024-10-16 23:37
ja, för det vi gör när vi står där med kameran - det är ju då vi SER. det vi gör efteråt i bildbehandlingen är ju att definiera och förfina det vi såg i fotograferingsögonblicket. båda delarna är lika roliga och givande, men fotograferingsögonblicket ÄR rätt viktigt, kan jag tycka.

om det inte vore viktigt skulle vi ju kunna slänga runt kameran åt vilket håll som helst, hoppas på det bästa, och sen beskära bort allt vi inte vill ha. men det känns som ett så oerhört slöseri med.. allt, faktiskt ^^