fotokursen öppen för anmälan!

klicka här för att komma till information och kursanmälan.

...

seriöst, hur jävla coolt är inte det här? :o

tror att jag har ägnat 2 eller 3 månader åt att få ordning på det här. men nu tror jag att jag har fått ihop allt, och känner mig redo att släppa kursen så att den som är sugen faktiskt kan GÅ den och inte bara läsa hur kul jag har när jag jobbat på att få ihop den. :D

och tro mig - jag har haft hysteriskt kul.

nu ska det bli ännu mer hysteriskt, fantastiskt jävla askul, att lära känna de som vill gå den här roliga kursen och se hur de ser världen.

jag har berättat om upplägget tidigare, men jag tar det en gång till:

kursen är delad i två delar - en teoretisk del, där man får den teori man behöver samt uppgifter att göra för att testa koncepten jag erbjuder. den andra delen består av personlig respons, och detta är ett tillägg som man får köpa till. den personliga responsen ingår alltså inte i själva kursen.

jag har gjort så till allra största delen därför att jag har grundpaketet till att driva onlinekurser, och där finns inte möjligheten att ha ETT startdatum för en kurs, utan då får de som anmäler sig börja när de har betalt kursavgiften. jag VILL kunna köpa det tillägg som krävs för att kunna ha ett startdatum, så att det blir som en "riktig" kurs - att man har kurskamrater, gemensamma deadlines osv. men det får komma senare, när jag tycker att jag har råd att investera i fler funktioner.

sen kan jag också skvallra om att jag har satt intropriser (kraftig rabatt) ändra fram till den 28 februari. är du sugen att gå kursen - gör det NU, i så fall! i mars försvinner rabatten och kursen återgår till ordinarie pris.

...

jag ville bara skvallra om det, eftersom jag känner mig så oerhört nöjd!

jag hoppas att jag får se en och annan av er där! =)

det är mycket nu

det är mycket just nu.

mest roliga saker. lite dryga grejer med dygnsrytm och sömn också. men allra mest är det roliga saker.

jag är en sån som ägnar mig åt att efter bästa förmåga manifestera mitt liv såsom jag vill ha det. just nu innebär det att bygga upp ett liv omkring mitt fotograferande - så att jag så småningom ska kunna åtminstone delvis försörja mig på det.

för ögonblicket är det några saker jag växlar mellan att göra aktivt;

• skriver kursmaterial till kommande kursen i porträttfotografi (abf västerås)
• finputsar onlinekursen i bildseende/bildkomposition
• funderar och pillar med kommande medlemsfunktion på min hemsida (jag har tidigare tänkt använda patreon, men har ombestämt mig)

de här bilderna fotograferade jag natten tills idag. jag har haft såna här konstnärsmodeller i omgångar - senast jag gjorde mig av med ett par, var för runt 1½ - 2 år sen när jag döstädade hemma efter mina cellgiftsbehandlingar. de här två köpte jag nyligen in, enbart för att kunna göra exempelbilder till porträttkursen. det gäller både ljus och posering.

de är ju så vansinnigt praktiska, eftersom man kan vrida och bända dem nästan som man vill, och de säger inte emot. det gör det väldigt enkelt att göra lite kul grejer bara för att visa. jag tror att när vädret blir bättre, så ska jag nog ta med mig dem och fotografera dem utomhus. det går ju liksom att uttrycka så oerhört mycket med dem - det behövs liksom inte en människa för att uttrycka mänskliga känslor.

men för att återgå till det där med manifestationer, hur man vill leva sitt liv, osv. jag har ju ett antal idéer som ska omsättas i verklighet. fotokurserna är en sådan del. fotogalleri-idén är en annan. den kommer nog att ta längst tid att göra verklighet av, skulle jag tippa på.

jag har i alla fall bestämt mig för att jag och fotografi ska vara bästisar i resten av mitt liv. jag vill ägna mig åt fotografi på en ganska hög nivå, men inte genom att fotografera mot betalning. och det är däri mitt manifesterande ligger; att skapa ett liv fyllt av fotografi på ett sätt som funkar för mig, och som genererar pengar så att jag kan betala allt det där som man behöver betala för att ha ett hyfsat vettigt liv.

det måste helt enkelt bli så, det finns inga alternativ. för mig som har andliga övertygelser, så är det detta jag är född till att göra. så enkelt är det bara.

.. och som en liten knorr på slutet bjuder jag på en bild på en av mina prydnadselefanter (jag och pappa började samla när jag var barn, och när han dog tog jag över hela hans samling).

min pappa, kråkan

det här är min pappa.

eller, såhär. låt mig berätta en historia om varför jag säger att det här är min pappa. bilden visar ju en fågel, så uppenbarligen kan det inte vara en människoman.

...

precis exakt idag, till och med på ett ungefär på klockslaget (ett par timmar senare), upphörde min pappa att leva. han hade, som så många andra på både hans och mammas sida, cancer. hans bortgång var väntad sen ganska läge, men det förtar ju inte sorgen. i och med hans död blev jag dessutom föräldralös.

jag och mina föräldrar har alltid haft mycket komplicerade relationer. främst jag och min mamma, som är död och begraven (tack och lov) sedan 24 år tillbaka (om jag inte räknat fel). men pappa var inte heller lätt att ha som förälder, även om vi utöver alla våra konflikter, också har stått varandra väldigt nära.

några månader senare tog jag med mig min dåvarande hund ner till kopparlunden för att fotografera lite. jag har varit där ofta och mycket genom årens lopp, men den här gången blev det lite annorlunda.

vi gick till baksidan av en rejält stor byggnad, där jag bland annat tog några bilder på min hund. när jag satte mig ner för att ta en rökpaus, dök det upp en - svartvit kråka (tror att de egentligen heter nåt annat, men för mig är det svartvita kråkor). den satte sig på taket på en bil bara några meter ifrån oss, och var väldigt nyfiken på oss. den hoppade ner på marken och cirklade runt oss på bara ett par meters avstånd. social var den också, och pratade glatt på.

min hund blev naturligtvis oerhört intresserad av den här fågeln och hade nog kunnat tänka sig att leka jaga-fågel med den, men tursamt nog fick hon inte det för mig.

...

till saken hör att min pappa alltid, så länge jag kan minnas, har målat svartvita kråkor i akvarell. alltid. ända sen jag var ganska litet barn minns jag att han pratat om sina kråkor. han har ställt ut dem en del också, mest i sala silvergruva och på galleri linné i uppsala (om jag inte minns helt fel). hans akvareller är gjorda i just akvarell och bläck, är rätt humoristiska med nån liten träffande mening skriven på. tror att han sålde en del, faktiskt.

så.

här sitter vi alltså, jag och min hund, och så dyker det upp en svartvit kråka som är överdrivet och ovanligt social.

en annan sak som också är relevant är att jag har andliga övertygelser som bland annat innebär att ingenting faktiskt dör. energi upphör aldrig, den bara ändrar form.

alltså.

låt mig introducera min pappa, kråkan.

medan han levde var han min totala motsats när det gäller liv och död. han trodde att när man dör är man helt borta. då blir det svart och inget mer händer. jag tror ju inte alls så.

så för mig var det här min pappa som kom på besök. han valde att närma sig i en form han visste att jag skulle känna igen. kråkan. han visste nog inte att jag skulle ha känt igen honom oavsett vilken form han hade. det har inte så mycket med utseendet/formen att göra, utan med känslan.

så medan de här bilderna kanske inte är några mästerverk, så kommer de alltid att ha betydelse och vara viktiga för mig. särskilt på årsdagen efter hans död. han var ingen lätt pappa att ha, men han var en fantastisk man och människa. jag saknar honom fortfarande.

lite diverse skvaller

såhär ser det ut när man tittar på informationen om den fotokurs som jag snart kommer att släppa. jag vet att jag har sagt "snart" ganska länge vid det här laget, men nu är jag i slutstadiet. har ett par personer som tittar igenom kursmaterialet och kommer med synpunkter. ska ta till mig av synpunkterna, eventuellt göra förändringar - och sen ÄR det klart.

vilket innebär att om.. well, säg ett par veckor, iaf, så kommer man att kunna gå kursen i bildseende/bildkomposition, oavsett vart i landet man bor. :)

och för att vara detaljerad; kursen är delad i två delar. den stora, viktiga delen består av teorin och övningar. den kostar minst pengar, eftersom den är färdigskriven och inte behöver vidare engagemang från min sida om jag inte hittar nåt fel, vill göra nån förändring eller annat. själva kursdelen gör man helt och hållet på egen hand.

vill man ha personlig respons (vilket jag rekommenderar) kan man köpa det som ett tillägg. eftersom personlig respons innebär att jag lägger ner tid på att titta och ge respons kontinuerligt under kursens gång, innebär det att den delen kostar mer. av uppenbara skäl kräver det mer av mig - därav ett högre pris.

alltså, det ska bli SÅ kul att se vilka som hänger på. såhär i början kommer man att kunna börja kursen precis när man har tid och lust. så småningom kommer jag troligen att kunna göra så att det blir en kurs som alla går gemensamt - men det kräver lite investering av mig, och jag har inte råd med det ännu.

...

vilket leder mig till lite annat skvaller. jag skyller ALLT på mina tidigare kursdeltagare, eftersom det är deras fel (hehum) att jag började engagera mig i allt det här igen. :D

jag har bestämt mig för att jag vill ägna mig åt fotografi på så mycket tid som möjligt. jag vill också göra det på MITT sätt. det innebär att jag inte kommer att fotografera mot betalning, utan enbart ägna mig åt sånt jag vill göra. jag kommer att ha kurser - dels via abf (men lönen motsvarar INTE mängden jobb jag lägger ner), men kanske ännu mer online. kurserna kommer att ges via min hemsida.

utöver det vill jag också på sikt starta och driva ett fotogalleri i västerås, där jag bor. jag har SÅ många idéer och planer för det här galleriet, och jag tror att det kan bli SÅ jävla bra.

...

för att kunna göra allt det här - och let's face it.. jag, liksom alla andra, behöver få in pengar. det känns trist att det är så, men alla behöver betala räkningar, käka, ge hunden och katten mat, ha kläder på kroppen, köpa nördig och dyr facklitteratur om sexiga ämnen.. så även jag. ^^

och för att kunna göra det, håller jag just nu på att starta upp en verksamhet via Patreon. jag är spritt sproilans ny där, så jag har knappt hunnit sätta igång :D men tanken är att det ska finnas tre "klubbar" man kan gå med i. poängen med klubbarna är att dels stötta mig ekonomiskt, dels få ut något av att betala mig en peng varje månad.

det finns just nu tre varianter att välja på:

Femtiolappen

edward och ebba

för den som följt bloggen iaf ett litet tag, torde det inte vara någon större överraskning att jag attraheras av det mesta som har det visuella uttrycket av framför allt 1800-talets gotiska litteratur. jag gillar det där med melankoli, förtvivlan, längtan, virrvarr i tankar, mentalt kaos, förgänglighet osv.

det torde alltså inte heller vara någon större överraskning att jag delar mitt liv med flertalet kranier efter (vad jag gissar) älg, rådjur och, tror jag, en ko. jag har inte hittat något av nämnda kranier själv, utan har fått dem från vänner som hittat och genast tänkt på mig.

här ovanför har vi edward. han är den som flyttade hem till mig först av allihop. han sitter och ägnar sin tid åt att filosofera högst upp på en av mina bokhyllor. en snygg, hög hatt har han på sig också - det är bara monokeln som saknas, men jag har ingen sån, så han får klara sig utan. han gör sig otroligt bra på bild, den käre edward.

egentligen tror jag att edward var en hona i sitt föregående liv. men så fort jag såg honom, så var han en edward för mig, och så fick det bli. han kanske är en trans-älg - det vet man aldrig.

samma sak gäller ebba. hon var nog en hane i sitt förra liv, men det verkligen stod ebba i pannan på henne, och vem är jag att säga nej när det är så uppenbart?

på det stora hela lever de ett lugnt liv hemma hos mig, edward och ebba. men ibland händer det att jag villhöver fotografera dem. de har stått modell många gånger här hemma. tror att de kanske tycker det är lite tröttsamt, men det är så det är när man umgås med mig. då får man lov att modella, vare sig man vill eller ej.

jag vet inte riktigt varför jag blev så oerhört nöjd den här gången. det kanske beror på hur jag fotograferar, den här gången. förr har jag inte haft samma lampor, det kanske beror på det. men jag känner mig lite löjligt nöjd med de här bilderna, faktiskt. jag kommer definitivt att göra om det - vilket är kul, för då kan jag variera mellan fiolen och dessa två.

alltså. det här är så jävla kul. jag hade ett stort flin över hela ansiktet som liksom inte ville ge sig, när jag höll på. att redigera bilderna är ju också sjukt kul. jag kommer förmodligen att ge dem lite extra kärlek någon dag, bara för att det är kul att göra nåt mer med dem.

några av de här skulle jag kunna tänka mig att ha på min vägg.

det är liksom vare sig jobbigt eller svårt att göra sånt man tycker är såhär kul.

mer fotografi åt mig, helt enkelt! massor och massivt! jag har alldeles, alldeles för roligt för att låta bli! <3