när ljuset är taskigt

(detta inlägg började jag skriva på i förrgår, och skrev färdigt idag)

för mig som har en störd dygnsrytm blir det lite spännande, det här med att hinna med att få del av dagsljuset vid den här tiden på året. särskilt om man vill gå ut och plocka bilder med sin kamera (och hunden, fast han tycker mest att det är drygt när jag stannar varannan meter, medan det är helt ok att han själv stannar varannan meter för att det luktar spännande på en fläck - livet är orättvist).

idag vaknade jag dock i tid för att hinna med en stund uppe i skogen innanför elljusspåret, här där jag bor. det var dock redan tillräckligt mörkt för att kameran skulle vilja ha längre slutartider än jag gillar. det slutade med att jag satte på blixten, vilket höll - en stund. till slut var det bara att inse att det inte gick längre.

det mesta blev mer eller mindre oskarpt, men jag lyckades få några bilder som blev helt acceptabla när det gäller skärpan. de flesta faktiskt på stenblock, av någon skum anledning.

medan jag traskade runt däruppe kom jag att tänka på en gång för rätt många år sen, när jag funderade på hur jag fotograferar natur. jag insåg nämligen att jag fotograferar porträtt, även på träd, stenar, whatever det nu är jag har framför mig. jag tror att det kanske är därför jag upplever att min komposition ofta känns så - i brist på bättre ord;

satt.

jag vet inte hur ni andra som betraktar mina bilder upplever dem, men för mig känns det ofta som att.. de sitter där de sitter, och de rör sig inte ur fläcken. jag vet inte hur jag ska beskriva det på nåt annat sätt, så ni får tolka det hur ni behagar. :D inte vet jag heller riktigt hur det är kopplat till att avporträttera en sten, en trädgren eller något annat, heller, men det känns som att jag gör det.

här ovanför har vi ju ett tydligt exempel på en bild som visserligen är fin, men lite för oskarp för min smak. jag hade gärna sett en kortare slutartid, men - det är så. jag kan inte göra så mycket åt det, utöver att försöka hitta tillbaka till just det stället och hoppas att ingenting har förändrats nämnvärt, och ta om den fast med blixt och hoppas att det funkar bättre.

i övrigt känner jag mig sådär rent generellt, rätt trött just nu. jag har haft några riktigt kul veckor med mer aktivitet än jag vanligtvis har på ett halvår. jag har en fotografering kvar - den skulle ha skett idag, men blev avbokad pga modellen som inte mådde jättebra. henne ska jag träffa på torsdag, i stället.

det är möjligt att jag inte kommer att posta fullt lika många blogginlägg som jag gjort under den här första månaden tillbaka på fotosidan. dels behöver jag vila lite, dels behöver jag fundera en hel del på mina planer, dels behöver jag sätta mig och få ordning på den onlinekurs i bildseende och bildkomposition som jag planerar. jag har lite tankar omkring den också, och är man intresserad av att gå den bör man hålla utkik. jag kommer givetvis att skvallra här när det börjar dra ihop sig. :)

.. och fotografera - förhoppningsvis kommer jag att fotografera en del under vintern, men kanske inte så mycket utomhus. jag ska ju skriva ihop ett kursmaterial till porträttkursen i vår, och i det materialet kommer det att ingå ett visst mått av LJUS. alltså behöver jag ha lite bilder där jag kan illustrera hur ljus funkar. inte ingående, för det finns inte tid till det, men sådär lite basic. till det kommer jag bland annat att använda ägg, men jag skulle också vilja få tag på en sån här.. vad kallas de - konstnärsdockor!? trädockor som består av böjbara armar, ben, fötter, händer och huvud.

en sån vill jag ha. och en sån vill jag ha ändå, för jag tror att jag ska göra nån slags projekt med det, nästa år.

här tror jag det får vara färdigskrivet för idag. kanske.

.. fast medan jag har er på tråden, tar jag mig friheten att tipsa om den sajt där det här med fotokursandet kommer att ske. det är min 20 år gamla domän eye-c.se, som jag är väldigt, väldigt förtjust i. jag fullständigt ÄLSKAR anspelningen på i see/eye c, som för övrigt är helt medveten. :D

dagens roliga porträtt

idag har jag fotograferat en gammal bekant - vi gick högstadiet samtidigt, fast han gick ett år under mig. numer är han gift, har barn och jobbar som lärare/frilansar som, efter vad jag förstår, främst animerande konstnär, men gör en hel del annat också. nytt för mig är att han kan spela en rad olika instrument. den här banjon fick agera som rekvisita idag.

jag känner mig oerhört nöjd med dagens bildskörd. det är så sjukt jävla roligt när man ser redan under fotograferingen att det kommer att bli SÅ bra. den här snubben är dessutom lättfotograferad och hjälpte till en hel del själv med att justera sig i poseringarna. kanske beror på att han spelade mycket teater som ung.

ju mer jag fotograferar porträtt, desto lättare blir det. idag var det sol - trevligt, men för starkt ljus för porträtt. vi höll oss i skugga, så att det inte skulle bli så hårda kontraster i framför allt ansiktet. tack och lov var det tillräckligt tidigt på dagen för att slippa använda blixt den här gången.

det är märkligt, det här med hur man komponerar en bild, med/utan människa. när det inte finns en person med i bild har man ju hur mycket utrymme som helst att göra som man vill med det man har. fast det har man ju när det är en människa med i bilden också, fast på ett helt annat sätt. i ett porträtt är det i mångt och mycket personen som gör själva kompositionen, beroende på hur man vänder kropp - och blick. blicken är väldigt effektiv för att skapa en riktning, och går blicken i en annan riktning än resten av kroppen kan det ju bli lite småkul, kan jag tycka.

för övrigt, på tal om det här med att blunda på bild.. jag tycker inte att man ska vara rädd för slutna ögon på bild. det är iofs något man behöver göra med finess - det är skillnad på att se drogad ut på bild, och att ha ögonen mer eller mindre slutna som ett medvetet val. då kan det vara oerhört fint. direkt ögonkontakt med betraktaren är liksom inte nödvändigt i alla porträtt.

den här sista bilden är något oskarp. det måste inte nödvändigtvis vara fel, det heller, även om jag personligen föredrar bättre skärpa (eller skärpa på rätt ställe). men nu ser den ut såhär, och då är det så.

det får vara nog för idag. :) i morgon kommer jag förmodligen att visa fler porträtt, av ytterligare en gammal kompis.