första bilderna med nytt batteri

jag blev tipsad om att kolla upp det här med batteri till kameran innan jag gjorde något annat. eftersom jag ibland kan vara lite småimpulsiv och otålig, beställde jag ett batteri och struntade i det där med att ringa. :D jag tänkte att det får bära eller brista, helt enkelt.

och det bar.

jag beställde ena dagen och fick hem batteriet dagen efter. givetvis stoppade jag det direkt i kameran för att se, och tro på fan - det funkade

så - till min stora glädje, har jag en fungerande kamera igen. tacksamheten är enorm, skall erkännas.

till dig som tipsade, och dessutom länkade till batteriet i fråga - TACK! jag kan inte med ord uttrycka hur tacksam jag är.

med det sagt - nu har jag testat, och allt funkar som det ska.

tja, förutom skärpan, förstås. det är ett stort, fläskigt #facepalm på det. jag har mitt stativ, men nu har jag i stället problemet att jag ser lite halvtaskigt, och även om det uppenbarligen finns lampor i mitt vardagsrum där jag gör det här, så är det fortfarande rätt taskigt ljus. jag SER fan inte skärpan i sökaren. :o

det problemet kommer förhoppningsvis att lösas om en vecka när jag hämtar mina nya glasögon. fast jag är osäker på om det verkligen kommer att funka inomhus. jag har avståndskorrigering på glasögonen, men inomhus är det liksom inga direkta avstånd. äsch, vi får se, helt enkelt. jag får göra det bästa jag kan så länge.

men för att övergå till något roligare - bilderna.

det är mycket man glömmer när man inte har fotograferat aktivt på många år. till exempel hur roligt det är att bygga ihop en liten "studio" med hjälp av de lampor man har, och ett gammalt lakan. det vore SÅ kul att ha en riktig studio igen, men det kommer inte att hända just precis nu. alltså tager man vad man haver.

jag tror inte att det är nån nyhet att jag gillar tighta kompositioner. jag exkluderar mer än jag inkluderar. jag tror att det kanske inte passar eller funkar för alla, men för mig fungerar det alldeles utmärkt. jag är ju å andra sidan mindre bra på större utsnitt. :D

när jag var yngre var ordet "proffs" förknippat med att jobba som fotograf, och att vara duktig på det.

idag har det en annan innebörd för mig. man kan jobba med fotografi, men det innebär inte att man automatiskt är en duktig fotograf. att vara en skicklig och passionerad fotograf betyder inte heller att man kan/vill jobba som fotograf.

numer vill jag gärna undvika ordet proffs. mest för att det ligger så mycket värderingar i det ordet (som så många andra ord och uttryck). men också för att jag inte ser mig som "färdig". jag testar och utforskar mest hela tiden. funkar det om jag gör si eller så? hur blir det om jag gör så? vad händer om jag gör på det där sättet?

ofta blir det bra, men långt ifrån alltid.

så är det med de här bilderna. jag testar. det är nog runt 10 - 12 år sen jag senast fotograferade sk studiobilder hemma med hjälp av lampor, senast. alltså måste jag testa för att se om jag kommer ihåg hur man gör, och om jag fortfarande kan.

bortsett från ovan nämnda skärpa, får jag nog erkänna att det faktiskt fortfarande sitter.

och det är så SJUKT jävla kul!!! jag hade glömt hur kul det är att göra sånt här - på riktigt. så går det när man trycker bort det som är ens största passion för att man tror att man måste, och sen väcker upp den igen. då kommer det drösvis med trevliga insikter och känslor i kroppen.

jag har ingen aning om vad jag ska göra med de här bilderna när jag känner mig färdigfotograferad på just den här fiolen. men jag kommer nog på nåt kul. en av mina bästa vänner tyckte att de tre bilder jag visade häromdagen var superromantiska, så det kanske går att göra något kul åt det hållet.

den som lever får se, helt enkelt. under tiden tänker jag roa mig med att fortsätta fotografera, och dessutom ha sådär kul med photoshop - om och om igen, faktiskt. jag misstänker att ni kommer att få se alternativa versioner av de här bilderna om nån dag eller så. :)

photoshop rockar!

så gör även diverse tillbehör till photoshop. jag blev åter-inspirerad av affe, faktiskt, att börja använda gamla penslar som legat och samlat damm i nån bortglömd mapp på min dator. det var många år sen jag använde dem - laddade till och med hem några nya.

och fy tusan, vad kul det är.

eftersom det här är lite av poängen med de här fiolbilderna jag började fotografera (kamerahaveriet), så tänkte jag att jag skulle sätta mig och bara testa lite. se hur det kan se ut, hur det kan bli. texten är ju namnet på projektet, fast på engelska.

det är runt 15 år sen jag höll på med det här senast. jag hade glömt vilken ENORM skillnad det blir på ett fotografi med och utan bildredigering av det här slaget. det är ju nästan löjligt, hur olika det ser ut och vilka skilda intryck man får som betraktare. om ni har tittat i gårdagens inlägg - inte det om kamera + batteri, utan med de här bilderna i färg, så ser ni vad jag menar. det går ju liksom inte att jämföra.

jag har redan skrivit en del om vart mitt bildspråk och motivval kommer ifrån (har ni inte läst får ni scrolla i bloggen - det är rätt många inlägg mellan då och nu). hela det här lilla projektet anspelar rätt mycket på det gotiska uttrycket som ryms inom den groteska konsten. bara titeln i sig - när musiken tystnat - går att tolka på alla möjliga sätt. melankoli, sorg, förgänglighet, ekon av det som var, tomhet, att bli lämnad kvar, ensamhet, osv i all oändlighet. bilderna i sig, de få jag fotograferat än så länge, ger iaf mig ungefär samma känsla. och jag tror att oavsett hur jag presenterar dem, så är det inte alls omöjligt att tolka dem på det sättet.

sen fattar ju jag också att alla inte tolkar dem på samma sätt. :D

men det är så jag tänker när jag tänker på projektet och bilderna, när jag planerar och sedan sitter vid photoshop.

och om det är nån som undrar, så tycker jag att det här är helt hysteriskt, fantastiskt jävla askul. :)

...

över till skvaller - fotokursskvaller, faktiskt!

jag är i princip helt klar med hela konceptet. kursen är färdigskriven, jag har ägnat en hel del tid åt att brottas med det tekniska och praktiska omkring kursen. jag använder wordpress (bloggplattform), och till det använder jag ett sk tillägg som hanterar själva kursdelen. i gratisversionen kan man inte sätta startdatum på kursen, utan den som vill gå kursen betalar och får omedelbar tillgång. av det skälet har jag delat upp kursen i två delar, varav den ena är valfri.

själva kursmaterialet/teorin är en del. den kostar minst, eftersom materialet är färdigskrivet och jag inte behöver engagera mig i det om jag inte har lust.

det som kostar mer (men är värt det) är den personliga responsen från min sida. vill man gå kursen rekommenderar jag att köpa till den personliga responsen, eftersom det kommer att ge en större skjuts framåt i fotograferandet, än att göra alla uppgifter helt på egen hand. det som kostar är - min tid. jag lägger ner rätt mycket tid på att ge respons, svara på frågor, komma med allmänna tips, råd - och kommunicera i största allmänhet, till mina kursdeltagare. hur mycket jag än gillar det, vill jag inte göra det gratis.

just nu har jag några testanvändare som ska läsa igenom kursmaterialet, och det kan nog tänkas ta en eller ett par veckor. men så fort de är klara kommer jag att släppa kursen för registrering. om du registrerar dig - tänk på att du får omedelbar tillgång, och har tio veckor på dig att ta dig igenom hela kursen.

det kommer att vara värt det. :)

http://eye-c.se