porträtt, nu igen

idag gjorde jag den sista av de porträttfotograferingar jag haft inbokade (förutom de som avbokats till ett senare datum). det här är en kvinna som är väldigt färgstark i sig själv, och som gärna framställer sig själv som översvallande i bild. redan när vi bestämde att vi skulle göra det här, kände jag att jag ville göra något annorlunda med henne.

så jag bestämde mig för att vi skulle använda miljöer som inte är typiska för henne. att bilderna skulle bli svartvita visste både jag och hon redan från början. och jag bestämde mig också för att jag ville göra en serie med henne som är mer känslomässigt avskalad, lite mörkare och mystiskt dramatisk än vad hon själv vanligtvis skulle framställa sig som.

det var som vanligt väldigt roligt att göra det här, trots att det var rätt kyligt ute. solen sken, men det blåste svalare än vad som var nödvändigt tyckte vi båda två. men hon var jätteduktig och var följsam som modell - det gillar jag.

det här projektet jag ägnat mig åt nu under någon månad med just porträtt, är riktigt kul. jag tänker ta upp det igen när ljuset utomhus börjar bli mer lätthanterligt igen. det är ju alltid roligt att fotografera, liksom. den här kvinnan, liksom fler av mina tidigare modeller, kommer med all största sannolikhet att återkomma i mitt framtida fotoarkiv. :D

men alltså, det är ju förjävla kul när man lyckas med sin föresats. jag är jättenöjd med den här dagens bildskörd, och tack och lov är min modell lika nöjd. sen återstår det att se om hon kommer att använda någon av bilderna. hon är inte så "mörk och mystisk" till vardags som hon ser ut på de här bilderna. :D :D :D

porträttkurs i västerås

nu ville jag mest bara berätta att porträttkursen som går av stapeln i vår, nu finns ute på ABF's hemsida. kursen går i västerås, för den som undrar.

här kan man läsa mer, och anmäla sig.

konstnärsporträtt

idag var det dags för ytterligare en porträttfotografering, till projektet "kursmaterial inför porträttkursen i vår". när jag ställde frågan på facebook, blev jag förvånad men väldigt glad när en kvinna hörde av sig, som jag inte känner särskilt väl. vi träffades för.. 10 - 15 år sen, när jag var aktiv i en länstäckande förening för yrkesverksamma kulturarbetare. vi har inte träffats sen dess, så det var roligt att ses.

som synes - den här kvinnan är målande konstnär. hon målar rätt mycket abstrakt, och av det lilla jag ser av det hon delar på facebook, så gillar jag det. och eftersom hon är just en konstnär och önskade sig bilder hon kan använda bland annat i professionella sammanhang, tyckte jag att det kunde vara kul att ha med några penslar och/eller något annat attribut som gör att det syns vilken yrkesroll hon har.

med tanke på att bilderna ska ingå i kursmaterialet till den här porträttkursen, så känns det också väldigt lämpligt att ha med just någon form av rekvisita, eftersom jag har tänkt att ett av kurstillfällena ska handla om just det. är man ovan kan det vara svårt att veta vad man ska göra med en person som håller i något, och det kan helt klart vara värt att testa på.

ur ett rent praktiskt och kameratekniskt perspektiv var dagens ansträngningar småknepiga. medan vi var ute - och vi var ute MITT på dagen, för att kunna suga ut så mycket dagsljus som möjligt, så lyckades jag ändå med konststycket att få rätt många bilder oskarpa. det kändes ok medan vi var uppe i skogen, men när jag kom hem och började titta var det en hel del som jag valde bort att ens visa, pga det. skall tilläggas att jag inte fotograferade med blixt idag.

det var också rätt kul att den här kvinnan också blev väldigt förtjust i skogen häruppe. det är ingen stor skog, men den består av flera delar (uppdelade av cykelvägar) och traskar man runt i allihopa kan man nog vara ute i ett par timmar. jag brukar gå igenom tre delar med hunden, och det tar oss oftast runt en timme. och det är en riktigt, riktigt fin skog - för att inte tala om att de olika delarna inte ser likadana ut. det är det mest märkliga och intressanta, eftersom det enda som skiljer dem åt är just cykelvägar.

jag gillar den här serien. det är inte riktigt yrkesporträtt med tanke på miljön, men med tanke på förkläde och penslar så blir det ändå nån slags sådant. jag skulle kunna tänka mig att göra fler sådana, vid tillfälle.

jag är väldigt nöjd med dagen. nu har jag en till fotografering i morgon, sen tror jag att jag får göra ett uppehåll med just porträtten till när dagsljuset börjat återvända efter nyår. jag hade hoppats få in ett par fotograferingar till, men de som var inbokade nu under helgen har bokat av pga fullständigt begripliga skäl.

och jag har faktiskt hyfsat gott om material vid det här laget. behöver jag mer, får jag lösa det, helt enkelt.

porträtt - igen

idag fotograferade jag ytterligare en gammal kompis. den här snubben har jag känt i drygt trettio år - shit, vad gammal jag känner mig, när jag säger så. :o vi har inte umgåtts alls på rätt många år, så det var kul att se honom.

något jag har noterat sedan jag började det här projektet är att - inte alla, men flera stycken av de jag fotograferat, känns betydligt mer avslappnade och naturliga framför kameran numer, än de gjorde när vi var yngre. jag behöver inte komma med så jättemycket instruktioner om att slappna av si och så, utan de bara står där och ser bra ut.

det är lite lyxigt, faktiskt.

idag var vi nere på lögarängen - både badhus och strand, som av uppenbara skäl inte används just nu. vi höll oss mest runt ingången där det finns lite olika miljöer. det var väldigt, väldigt länge sen jag var därnere, särskilt med en kamera. jag kommer nog att skriva ett till blogginlägg med lite andra bilder jag tog, under fotokursens träff på samma ställe.

alla bilder är fotograferade i naturligt ljus, utan blixt. vi hade tur med vädret idag - det var soligt, men fanns gott om skugga. när jag fotograferade min kompis började det närma sig skymning, så solen var inte så stark. fast jag klantade mig lite, och vände ansiktet på honom bort från solen vid ett par tillfällen. de bilderna har jag lättat upp litegrand, just över ansiktet, så att det inte är så mörkt i jämförelse med resten.

och eftersom den här karln är en före detta punkare, så behövde vi ju såklart också en bild med attityd. det här är en av mina favoriter, faktiskt. jag gillar den sura uppsynen och långfingrarna.

som ni ser, så är framför allt hans svarta tröja rätt sotig på några av bilderna. bilderna är egentligen inte underexponerade, men jag gillar kontrast och mycket svart. jag har inget emot att det blir lite mer än nödvändigt svart och sotigt.

på det stora hela är jag oerhört nöjd med dagens porträtt. det var roligt att träffa min kompis, det var roligt att fotografera honom, och jag är asnöjd med resultatet. dessutom fick jag till några trevliga bilder från fotokursens träff också, men jag visar dem i ett eget inlägg.

dagens roliga porträtt

idag har jag fotograferat en gammal bekant - vi gick högstadiet samtidigt, fast han gick ett år under mig. numer är han gift, har barn och jobbar som lärare/frilansar som, efter vad jag förstår, främst animerande konstnär, men gör en hel del annat också. nytt för mig är att han kan spela en rad olika instrument. den här banjon fick agera som rekvisita idag.

jag känner mig oerhört nöjd med dagens bildskörd. det är så sjukt jävla roligt när man ser redan under fotograferingen att det kommer att bli SÅ bra. den här snubben är dessutom lättfotograferad och hjälpte till en hel del själv med att justera sig i poseringarna. kanske beror på att han spelade mycket teater som ung.

ju mer jag fotograferar porträtt, desto lättare blir det. idag var det sol - trevligt, men för starkt ljus för porträtt. vi höll oss i skugga, så att det inte skulle bli så hårda kontraster i framför allt ansiktet. tack och lov var det tillräckligt tidigt på dagen för att slippa använda blixt den här gången.

det är märkligt, det här med hur man komponerar en bild, med/utan människa. när det inte finns en person med i bild har man ju hur mycket utrymme som helst att göra som man vill med det man har. fast det har man ju när det är en människa med i bilden också, fast på ett helt annat sätt. i ett porträtt är det i mångt och mycket personen som gör själva kompositionen, beroende på hur man vänder kropp - och blick. blicken är väldigt effektiv för att skapa en riktning, och går blicken i en annan riktning än resten av kroppen kan det ju bli lite småkul, kan jag tycka.

för övrigt, på tal om det här med att blunda på bild.. jag tycker inte att man ska vara rädd för slutna ögon på bild. det är iofs något man behöver göra med finess - det är skillnad på att se drogad ut på bild, och att ha ögonen mer eller mindre slutna som ett medvetet val. då kan det vara oerhört fint. direkt ögonkontakt med betraktaren är liksom inte nödvändigt i alla porträtt.

den här sista bilden är något oskarp. det måste inte nödvändigtvis vara fel, det heller, även om jag personligen föredrar bättre skärpa (eller skärpa på rätt ställe). men nu ser den ut såhär, och då är det så.

det får vara nog för idag. :) i morgon kommer jag förmodligen att visa fler porträtt, av ytterligare en gammal kompis.