teorinördigt värre

när jag jobbade som porträttfotograf fick jag för mig att jag skulle börja studera konstvetenskap. distansstudier fungerar väldigt bra för mig, och så blev det. jag har läst upp till c-kursen, men var tvungen att avbryta under d-kursen pga psykisk ohälsa - jag var i rätt dåligt skick då.

i mina konstvetenskapliga studier ägnade jag mig främst åt fotografi - såklart. min b-uppsats skrev jag om julia cameron, och c-uppsatsen om eugène atget.

för att göra en lång historia kort;

nördig, konstvetenskaplig litteratur om fototeori är för mig bland det sexigaste som finns. det, och lika nördig litteratur om exempelvis filosofi, estetik och för den delen, idéhistoria. mitt fokus ligger dock på just fototeori - och tro mig när jag säger det, hur jävla märkligt det än låter.. det är hjärn-orgasmer i långa rader, för mig. :D

jag har precis bara i morse (early bird-leverans) fått hem boken på bilden här ovanför. det är james elkins som satt ihop ett antal texter av en drös konstvetenskapliga skribenter, som på olika sätt behandlar fotografi, just. jag har skummat liiiite, lite i första kapitlet, och alltså.. dreglet hänger i mungiporna, och min hjärna dansar trance-liknande hambo i skallen på mig. shit, vad sexigt det är!!! :o :o :o :o :o

jag har fuskat och beställt fler böcker - en till av nämnde elkins, och faktiskt ett par böcker av två filosofer från 1800-talet. immanuel kant och michel foucault (rättelse; foucalt är 1900-tal). plus att jag funderar på att investera i ytterligare en bok av elkins, som handlar om konsthistoria vs estetik. det är fullt möjligt att argumentera för att jag egentligen inte har råd, men alltså... hur ska jag kunna låta bli? hur ska jag kunna låta bli att skaffa mig nåt som är så jävla sexigt och får det att kvillra i tamejfan hela kroppen? ^^

det går ju inte. det förstår ju var och en alldeles tydligt och klart.

...

en av de allra främsta fördelarna med att läsa sån här nördig litteratur är att man lär sig att tänka baklänges när det handlar om betraktande av fotografi. jag skrev lite om det i ett tidigare inlägg, om vikten av bildanalys. att lära sig analysera är (uppenbarligen) att se fotografiet från andra hållet, som betraktare. det gör att man lär sig med om exempelvis bildkomposition, man lär sig ett språk för att uttrycka vad man tycker, tänker och känner inför ett fotografi, man lär sig att TITTA på ytterligare ett nytt sätt. att analysera ett fotografi är ju inte riktigt samma sak som att se det genom sökaren innan exponering.

för mig är det viktigt att kunna se (det mesta) saker ur olika perspektiv. min tankevärld är enormt stor och roterar i 360 grader åt alla håll samtidigt. jag har lätt att se mönster, att associera och koppla ihop saker som inte automatiskt hör ihop, att ta in och förstå stora begrepp på en gång. jag tror att jag var relativt bra på det innan jag började läsa konstvetenskap, men den (och väldigt många andra saker) hjälpte mig att förfina den egenskapen.

och det är en egenskap jag är väldigt stolt över, faktiskt. jag tror dessutom att den hjälper mig att bli bättre som fotograf.

...

jag har egentligen ingen direkt poäng med det här inlägget. jag ville mest bara berätta att jag har fått hem en supersexig bok som jag kommer att njuta hejdlöst av att läsa. faktum är att jag ska hälla i mig lite mer te i sällskap med boken, innan det är dags att gå ut med hunden.

jag får återkomma med nån slags rusig recension senare. :D

2025-01-11 23:51   bildsten

Det var två väldigt olika fotografer som du skrev om i dina uppsatser. Båda har lämnat efter sej mycket bilder, Cameron mest porträtt i privat ägo, som jag förstår, och Atgets bilder av Paris finns huvudsakligen på MOMA i NY. Att de hamnade där beror på Berenice Abbot som köpte en stor del av dem av Atgets dödsbo och tog med dem till NY. Hon inspirerades nog klart av dem när hon i sin tur dokumenterade hur NY förändrades på 30-talet.
Min senaste bok om foto fick jag i julklapp av min fru: Kvinnor bakom kameran. Intressant läsning inte bara om fotograferna utan också svensk historia av flera kunniga författare. Rekommenderas.

Svar från pisces 2025-01-12 01:22

två mycket olika fotografer - men båda intressanta. fast rent estetiskt föredrar jag nog atget. jag är oerhört förtjust i åtminstone delar av hans dokumentära bilder från paris.

kvinnor bakom kameran - åh, vad jag känner igen det. tror att den ligger i min önskelista på adlibris. jag har uppenbarligen inte läst den - än. men då vet jag att den kan vara värd att investera i, och det tackar jag för. =)

2025-01-12 06:29   Terje Hellesø

Hehe, intressant detta!
Jag har nog aldrig sett på fototeori som varken nördigt eller sexigt. För mig är det något som är lika logiskt och självklart som att andas. Just det att tänka i bilder, både framlänges och baklänges, det utvecklar dig som fotograf. Komposition, uttryck, perspektiv, symbolik, metaforer. Att inte enbart se med kameran, utan lika ofta även tänka med kameran.

En fotografs bilder avslöjar snabbt vilken fotograf som stått bakom kameran.

Mycket intressant blogginlägg!

Svar från pisces 2025-01-12 07:02

*skrattar*

well. jag är den enda i min umgängeskrets som ägnar sig åt fotografi. jag känner andra fotografer, men vi umgås inte. alltså blir mitt intresse ganska nördigt i ögonen på de vänner jag faktiskt umgås med. ^^ och med tanke på vilken relation jag har till den här sortens litteratur är jag böjd att hålla med. :D

och jag håller med om att (iaf när man lärt känna en fotografs bildspråk) det kan vara väldigt tydligt vem som stått bakom kameran. det lär man sig också att se, när man börjar analysera fotografier.

det är ju så KUL!!!

Terje Hellesø 2025-01-12 12:31

Jag har själv många vänner som inte är fotografer, men här diskuterar vi sällan fotografi - mer om att de tycker jag verkar vara mer ute i naturen än många andra, sedan är det några som är upptagna kring vad prylarna kostar... Hehe!

Sedan har jag ett stort antal goda vänner som också är fotografer; här kan diskussionerna kring bildskapande vara båda långa och omfattande.

Visst kan man i många situationer känna igen vissa fotografer, särskilt de som hållit på lite längre och fått en större tydlighet i sitt skapande.

Svar från pisces 2025-01-12 21:24

tydligheten är nästan en förutsättning för att man ska känna igen en specifik fotograf. en del fotograferar så snarlikt att det är svårt att avgöra vem som tagit vilken bild, medan andra är så tydliga att det syns på långt håll.