efter några inlägg visar det sig att det är här jag kommer att dela med mig av tankar omkring fotografi - både praktiskt, teoretiskt och filosofiskt. jag gillar sånt.

när ljuset är taskigt

(detta inlägg började jag skriva på i förrgår, och skrev färdigt idag)

för mig som har en störd dygnsrytm blir det lite spännande, det här med att hinna med att få del av dagsljuset vid den här tiden på året. särskilt om man vill gå ut och plocka bilder med sin kamera (och hunden, fast han tycker mest att det är drygt när jag stannar varannan meter, medan det är helt ok att han själv stannar varannan meter för att det luktar spännande på en fläck - livet är orättvist).

idag vaknade jag dock i tid för att hinna med en stund uppe i skogen innanför elljusspåret, här där jag bor. det var dock redan tillräckligt mörkt för att kameran skulle vilja ha längre slutartider än jag gillar. det slutade med att jag satte på blixten, vilket höll - en stund. till slut var det bara att inse att det inte gick längre.

det mesta blev mer eller mindre oskarpt, men jag lyckades få några bilder som blev helt acceptabla när det gäller skärpan. de flesta faktiskt på stenblock, av någon skum anledning.

medan jag traskade runt däruppe kom jag att tänka på en gång för rätt många år sen, när jag funderade på hur jag fotograferar natur. jag insåg nämligen att jag fotograferar porträtt, även på träd, stenar, whatever det nu är jag har framför mig. jag tror att det kanske är därför jag upplever att min komposition ofta känns så - i brist på bättre ord;

satt.

jag vet inte hur ni andra som betraktar mina bilder upplever dem, men för mig känns det ofta som att.. de sitter där de sitter, och de rör sig inte ur fläcken. jag vet inte hur jag ska beskriva det på nåt annat sätt, så ni får tolka det hur ni behagar. :D inte vet jag heller riktigt hur det är kopplat till att avporträttera en sten, en trädgren eller något annat, heller, men det känns som att jag gör det.

här ovanför har vi ju ett tydligt exempel på en bild som visserligen är fin, men lite för oskarp för min smak. jag hade gärna sett en kortare slutartid, men - det är så. jag kan inte göra så mycket åt det, utöver att försöka hitta tillbaka till just det stället och hoppas att ingenting har förändrats nämnvärt, och ta om den fast med blixt och hoppas att det funkar bättre.

i övrigt känner jag mig sådär rent generellt, rätt trött just nu. jag har haft några riktigt kul veckor med mer aktivitet än jag vanligtvis har på ett halvår. jag har en fotografering kvar - den skulle ha skett idag, men blev avbokad pga modellen som inte mådde jättebra. henne ska jag träffa på torsdag, i stället.

det är möjligt att jag inte kommer att posta fullt lika många blogginlägg som jag gjort under den här första månaden tillbaka på fotosidan. dels behöver jag vila lite, dels behöver jag fundera en hel del på mina planer, dels behöver jag sätta mig och få ordning på den onlinekurs i bildseende och bildkomposition som jag planerar. jag har lite tankar omkring den också, och är man intresserad av att gå den bör man hålla utkik. jag kommer givetvis att skvallra här när det börjar dra ihop sig. :)

.. och fotografera - förhoppningsvis kommer jag att fotografera en del under vintern, men kanske inte så mycket utomhus. jag ska ju skriva ihop ett kursmaterial till porträttkursen i vår, och i det materialet kommer det att ingå ett visst mått av LJUS. alltså behöver jag ha lite bilder där jag kan illustrera hur ljus funkar. inte ingående, för det finns inte tid till det, men sådär lite basic. till det kommer jag bland annat att använda ägg, men jag skulle också vilja få tag på en sån här.. vad kallas de - konstnärsdockor!? trädockor som består av böjbara armar, ben, fötter, händer och huvud.

en sån vill jag ha. och en sån vill jag ha ändå, för jag tror att jag ska göra nån slags projekt med det, nästa år.

här tror jag det får vara färdigskrivet för idag. kanske.

.. fast medan jag har er på tråden, tar jag mig friheten att tipsa om den sajt där det här med fotokursandet kommer att ske. det är min 20 år gamla domän eye-c.se, som jag är väldigt, väldigt förtjust i. jag fullständigt ÄLSKAR anspelningen på i see/eye c, som för övrigt är helt medveten. :D

Inlagt 2024-11-09 23:57 | Läst 392 ggr. | Permalink
Hur högt är du beredd att gå i iso?
Jag kör ofta på iso 12800 på nätterna när jag fotar, eller snarare ställer jag kameran på bländarförval och har auto-iso inställt på max 12800 och slutartider innan iso börjar höjas till 1/brännvidden.
/Affe
Svar från pisces 2024-11-10 02:18
jag är rätt kraftigt begränsad i iso pga den kamera jag har. jag KAN inte gå högre än 1600, vilket är väldigt synd. just nu skulle jag önska minst det dubbla, för då kanske det skulle funka bättre.

men. så är det inte, och jag har heller inte ekonomin att skaffa mig en kamera med högre iso-tal, eller ett objektiv med större bländare (även om jag VERKLIGEN, verkligen skulle vilja ha ett med bländare 1,4).
Dina reflektioner kring bilden, vardagen och livet är alltid intressanta att läsa. På ett tydligt sätt kan man få fram vem du är, vilket är med på att också få fram varför du är som du är. Som fotograf, då också såklart. Två frågor har jag dock: Varför undviker du versaler i början av en mening? Är stativ uteslutet? Finns säkerligen en viktig orsak, så mina frågor är enbart av ren nyfikenhet. :)
Svar från pisces 2024-11-11 16:21
haha, två högst relevanta frågor! ^^

när jag började min online-bana för runt 28 år sen chattade jag rätt mycket (rollspelsnördiga chattar), och det går rätt fort. alltså struntade jag i versalerna, och så har det bara fortsatt så. det går ju att läsa ändå, liksom. däremot om jag ska skriva formella texter av något som helst slag, eller om jag skriver i programvara där första bokstaven automatiskt blir versal, så låter jag det såklart vara så.

men på det stora hela - jag är lat. :D

angående stativ - ja, teoretiskt sett kan jag använda stativ. praktiskt sett är jag rätt lat även där. jag har alltid med mig hunden, och att släpa runt på ett stativ känns.. jävligt omständigt och tungt. :D :D :D