Malinkas blogg om fotografi
porträtt, nu igen
idag gjorde jag den sista av de porträttfotograferingar jag haft inbokade (förutom de som avbokats till ett senare datum). det här är en kvinna som är väldigt färgstark i sig själv, och som gärna framställer sig själv som översvallande i bild. redan när vi bestämde att vi skulle göra det här, kände jag att jag ville göra något annorlunda med henne.
så jag bestämde mig för att vi skulle använda miljöer som inte är typiska för henne. att bilderna skulle bli svartvita visste både jag och hon redan från början. och jag bestämde mig också för att jag ville göra en serie med henne som är mer känslomässigt avskalad, lite mörkare och mystiskt dramatisk än vad hon själv vanligtvis skulle framställa sig som.
det var som vanligt väldigt roligt att göra det här, trots att det var rätt kyligt ute. solen sken, men det blåste svalare än vad som var nödvändigt tyckte vi båda två. men hon var jätteduktig och var följsam som modell - det gillar jag.
det här projektet jag ägnat mig åt nu under någon månad med just porträtt, är riktigt kul. jag tänker ta upp det igen när ljuset utomhus börjar bli mer lätthanterligt igen. det är ju alltid roligt att fotografera, liksom. den här kvinnan, liksom fler av mina tidigare modeller, kommer med all största sannolikhet att återkomma i mitt framtida fotoarkiv. :D
men alltså, det är ju förjävla kul när man lyckas med sin föresats. jag är jättenöjd med den här dagens bildskörd, och tack och lov är min modell lika nöjd. sen återstår det att se om hon kommer att använda någon av bilderna. hon är inte så "mörk och mystisk" till vardags som hon ser ut på de här bilderna. :D :D :D
cutting edge erotica
det här är ett mindre projekt jag gjorde för runt 12 - 13 år sen. det ställdes ut - dels på erotiska museet i stockholm (sommarutställning i trädgård - jättemysigt!), dels i samband med pride här i västerås.
temat för projektet är uppenbarligen sex - eller, åtminstone relaterat till sex. jag tar upp den kvinnligt dominanta delen av bdsm, som kallas just Femdom (female domination). oftast när man pratar om eller tänker på bdsm, så handlar det om dominanta kvinnor i läderkjol, korsett, stilettklackar, håret i en piska mitt uppe på huvudet, läderkeps och ett ridspö i handen, eller så handlar det om kvinnor i maiden outfits, händerna bakbundna, sittandes på knä med blicken i marken, bredvid en karl som håller henne i ett tunt läderkoppel som sitter fast i ett sk slavhalsband.
ungefär så ser fördomarna ut.
oavsett om det handlar om kvinnors dominans, eller mäns dominans, är bildmaterialet ofta ur männens perspektiv och fantasier. kvinnor inom bdsm-världen tenderar att objektifieras i ungefär lika hög utsträckning som i andra sammanhang.
det är det främsta skälet till att jag ville göra det här projektet. för att visa att det finns ett kvinnligt perspektiv som inte har så mycket med kön och sex att göra. bdsm är ett oerhört stort paraply, där det inte ska förnekas att stora delar av det relaterar till sex på ett eller annat sätt. men vad det egentligen handlar om är ett maktutbyte. där en person lämnar över kontrollen och makten över sig själv, till en annan person för si och så lång tid. för vissa handlar det om sessioner på en eller ett par timmar. för andra handlar det om att överlåta all kontroll åt sin partner på heltid.
för vissa ger det sexuell njutning att antingen överlämna, eller ta kontrollen. för andra ger det ett liknande utlopp fast på den mentala eller känslomässiga sidan. för somliga är det ett sätt att hantera trauman, medan andra inte har något annat än ett behov av att utöva eller släppa kontrollen. mängden så kallade kinks är lika mångsidig som det finns individer som utövar det här i praktiken.
i stället för att kvinnan ska ses genom mannens ögon, är hela poängen med det här projektet att visa vad en dominant kvinna vill ha av en undergiven man (eller kvinna, för den delen, beroende på preferenser).
gemensamt för de allra flesta relationer under bdsm-paraplyet är de extremt starka band som formas mellan två personer. att ge bort kontrollen och makten över sig själv och det egna livet kräver tillit bortom vad vanligt folk kan föreställa sig. att ta emot den gåvan, som det faktiskt är, är ett extremt stort ansvar.
det många utanför bdsm-scenen missar är att ALLT som försiggår där, föregås av långa, ingående samtal om behov, önskemål, vad man gillar/inte gillar, vad man har för fasta gränser, vad man kan tänka sig att prova, osv. ingenting görs innan det här har diskuterats ingående och alla parter är ok med vad man kommit överens om.
det är extremt viktigt att göra det här, för att undvika misstag och/eller övergrepp av misstag.
anledningen till att det är så oerhört viktigt med all den här kommunikationen, är att inte göra skada. det kan låta motsägelsefullt, eftersom hela poängen med bdsm är just maktförskjutningen - och "våldet". sadism och masochism är ju en stor del av bdsm-scenen. en sadist gillar att göra illa någon annan, och en masochist gillar att ta emot smärta.
projektet innehåller några fler bilder än jag visar här, men jag har medvetet valt bort dem eftersom nån enstaka visar ett manligt könsorgan, och andra som kan upplevas som något mer provocerande än det som visas här ovanför.
bdsm är ett mycket intressant fenomen, och mycket av det som händer där borde göras även inom "vanilj-världen" = allt som är utanför bdsm. frågan om just kommunikation och samtycke är något som omvärlden skulle tjäna på att lära sig mer om.
det är som sagt var ett gäng år sen jag fotograferade det här projektet. det var väldigt roligt och oerhört givande på alla sätt möjliga, och fler därtill. jag har flera av bilderna på väggen i mitt vardagsrum, och några andra ska jag skänka till erotiska muséet i stockholm.
och som slutkläm på detta; jag sökte projektstöd från min kommun när jag gjorde det här. kommittén som tar beslut var, efter vad jag förstod, ytterst tveksamma eftersom de ansåg att ämnet var alltför provocerande. det är något jag tycker är väldigt synd - i princip alla människor ägnar sig ju åt sex. alla måste inte gilla allt, men respekt för att andra gillar det jag inte gillar, är ju trevligt.
och som sista slutkläm; jag hoppas att jag väckt en tanke om att bdsm är mer än porr och våld. :)
porträttkurs i västerås
nu ville jag mest bara berätta att porträttkursen som går av stapeln i vår, nu finns ute på ABF's hemsida. kursen går i västerås, för den som undrar.
när ljuset är taskigt
(detta inlägg började jag skriva på i förrgår, och skrev färdigt idag)
för mig som har en störd dygnsrytm blir det lite spännande, det här med att hinna med att få del av dagsljuset vid den här tiden på året. särskilt om man vill gå ut och plocka bilder med sin kamera (och hunden, fast han tycker mest att det är drygt när jag stannar varannan meter, medan det är helt ok att han själv stannar varannan meter för att det luktar spännande på en fläck - livet är orättvist).
idag vaknade jag dock i tid för att hinna med en stund uppe i skogen innanför elljusspåret, här där jag bor. det var dock redan tillräckligt mörkt för att kameran skulle vilja ha längre slutartider än jag gillar. det slutade med att jag satte på blixten, vilket höll - en stund. till slut var det bara att inse att det inte gick längre.
det mesta blev mer eller mindre oskarpt, men jag lyckades få några bilder som blev helt acceptabla när det gäller skärpan. de flesta faktiskt på stenblock, av någon skum anledning.
medan jag traskade runt däruppe kom jag att tänka på en gång för rätt många år sen, när jag funderade på hur jag fotograferar natur. jag insåg nämligen att jag fotograferar porträtt, även på träd, stenar, whatever det nu är jag har framför mig. jag tror att det kanske är därför jag upplever att min komposition ofta känns så - i brist på bättre ord;
satt.
jag vet inte hur ni andra som betraktar mina bilder upplever dem, men för mig känns det ofta som att.. de sitter där de sitter, och de rör sig inte ur fläcken. jag vet inte hur jag ska beskriva det på nåt annat sätt, så ni får tolka det hur ni behagar. :D inte vet jag heller riktigt hur det är kopplat till att avporträttera en sten, en trädgren eller något annat, heller, men det känns som att jag gör det.
här ovanför har vi ju ett tydligt exempel på en bild som visserligen är fin, men lite för oskarp för min smak. jag hade gärna sett en kortare slutartid, men - det är så. jag kan inte göra så mycket åt det, utöver att försöka hitta tillbaka till just det stället och hoppas att ingenting har förändrats nämnvärt, och ta om den fast med blixt och hoppas att det funkar bättre.
i övrigt känner jag mig sådär rent generellt, rätt trött just nu. jag har haft några riktigt kul veckor med mer aktivitet än jag vanligtvis har på ett halvår. jag har en fotografering kvar - den skulle ha skett idag, men blev avbokad pga modellen som inte mådde jättebra. henne ska jag träffa på torsdag, i stället.
det är möjligt att jag inte kommer att posta fullt lika många blogginlägg som jag gjort under den här första månaden tillbaka på fotosidan. dels behöver jag vila lite, dels behöver jag fundera en hel del på mina planer, dels behöver jag sätta mig och få ordning på den onlinekurs i bildseende och bildkomposition som jag planerar. jag har lite tankar omkring den också, och är man intresserad av att gå den bör man hålla utkik. jag kommer givetvis att skvallra här när det börjar dra ihop sig. :)
.. och fotografera - förhoppningsvis kommer jag att fotografera en del under vintern, men kanske inte så mycket utomhus. jag ska ju skriva ihop ett kursmaterial till porträttkursen i vår, och i det materialet kommer det att ingå ett visst mått av LJUS. alltså behöver jag ha lite bilder där jag kan illustrera hur ljus funkar. inte ingående, för det finns inte tid till det, men sådär lite basic. till det kommer jag bland annat att använda ägg, men jag skulle också vilja få tag på en sån här.. vad kallas de - konstnärsdockor!? trädockor som består av böjbara armar, ben, fötter, händer och huvud.
en sån vill jag ha. och en sån vill jag ha ändå, för jag tror att jag ska göra nån slags projekt med det, nästa år.
här tror jag det får vara färdigskrivet för idag. kanske.
.. fast medan jag har er på tråden, tar jag mig friheten att tipsa om den sajt där det här med fotokursandet kommer att ske. det är min 20 år gamla domän eye-c.se, som jag är väldigt, väldigt förtjust i. jag fullständigt ÄLSKAR anspelningen på i see/eye c, som för övrigt är helt medveten. :D
konstnärsporträtt
idag var det dags för ytterligare en porträttfotografering, till projektet "kursmaterial inför porträttkursen i vår". när jag ställde frågan på facebook, blev jag förvånad men väldigt glad när en kvinna hörde av sig, som jag inte känner särskilt väl. vi träffades för.. 10 - 15 år sen, när jag var aktiv i en länstäckande förening för yrkesverksamma kulturarbetare. vi har inte träffats sen dess, så det var roligt att ses.
som synes - den här kvinnan är målande konstnär. hon målar rätt mycket abstrakt, och av det lilla jag ser av det hon delar på facebook, så gillar jag det. och eftersom hon är just en konstnär och önskade sig bilder hon kan använda bland annat i professionella sammanhang, tyckte jag att det kunde vara kul att ha med några penslar och/eller något annat attribut som gör att det syns vilken yrkesroll hon har.
med tanke på att bilderna ska ingå i kursmaterialet till den här porträttkursen, så känns det också väldigt lämpligt att ha med just någon form av rekvisita, eftersom jag har tänkt att ett av kurstillfällena ska handla om just det. är man ovan kan det vara svårt att veta vad man ska göra med en person som håller i något, och det kan helt klart vara värt att testa på.
ur ett rent praktiskt och kameratekniskt perspektiv var dagens ansträngningar småknepiga. medan vi var ute - och vi var ute MITT på dagen, för att kunna suga ut så mycket dagsljus som möjligt, så lyckades jag ändå med konststycket att få rätt många bilder oskarpa. det kändes ok medan vi var uppe i skogen, men när jag kom hem och började titta var det en hel del som jag valde bort att ens visa, pga det. skall tilläggas att jag inte fotograferade med blixt idag.
det var också rätt kul att den här kvinnan också blev väldigt förtjust i skogen häruppe. det är ingen stor skog, men den består av flera delar (uppdelade av cykelvägar) och traskar man runt i allihopa kan man nog vara ute i ett par timmar. jag brukar gå igenom tre delar med hunden, och det tar oss oftast runt en timme. och det är en riktigt, riktigt fin skog - för att inte tala om att de olika delarna inte ser likadana ut. det är det mest märkliga och intressanta, eftersom det enda som skiljer dem åt är just cykelvägar.
jag gillar den här serien. det är inte riktigt yrkesporträtt med tanke på miljön, men med tanke på förkläde och penslar så blir det ändå nån slags sådant. jag skulle kunna tänka mig att göra fler sådana, vid tillfälle.
jag är väldigt nöjd med dagen. nu har jag en till fotografering i morgon, sen tror jag att jag får göra ett uppehåll med just porträtten till när dagsljuset börjat återvända efter nyår. jag hade hoppats få in ett par fotograferingar till, men de som var inbokade nu under helgen har bokat av pga fullständigt begripliga skäl.
och jag har faktiskt hyfsat gott om material vid det här laget. behöver jag mer, får jag lösa det, helt enkelt.