dagens roliga porträtt

idag har jag fotograferat en gammal bekant - vi gick högstadiet samtidigt, fast han gick ett år under mig. numer är han gift, har barn och jobbar som lärare/frilansar som, efter vad jag förstår, främst animerande konstnär, men gör en hel del annat också. nytt för mig är att han kan spela en rad olika instrument. den här banjon fick agera som rekvisita idag.

jag känner mig oerhört nöjd med dagens bildskörd. det är så sjukt jävla roligt när man ser redan under fotograferingen att det kommer att bli SÅ bra. den här snubben är dessutom lättfotograferad och hjälpte till en hel del själv med att justera sig i poseringarna. kanske beror på att han spelade mycket teater som ung.

ju mer jag fotograferar porträtt, desto lättare blir det. idag var det sol - trevligt, men för starkt ljus för porträtt. vi höll oss i skugga, så att det inte skulle bli så hårda kontraster i framför allt ansiktet. tack och lov var det tillräckligt tidigt på dagen för att slippa använda blixt den här gången.

det är märkligt, det här med hur man komponerar en bild, med/utan människa. när det inte finns en person med i bild har man ju hur mycket utrymme som helst att göra som man vill med det man har. fast det har man ju när det är en människa med i bilden också, fast på ett helt annat sätt. i ett porträtt är det i mångt och mycket personen som gör själva kompositionen, beroende på hur man vänder kropp - och blick. blicken är väldigt effektiv för att skapa en riktning, och går blicken i en annan riktning än resten av kroppen kan det ju bli lite småkul, kan jag tycka.

för övrigt, på tal om det här med att blunda på bild.. jag tycker inte att man ska vara rädd för slutna ögon på bild. det är iofs något man behöver göra med finess - det är skillnad på att se drogad ut på bild, och att ha ögonen mer eller mindre slutna som ett medvetet val. då kan det vara oerhört fint. direkt ögonkontakt med betraktaren är liksom inte nödvändigt i alla porträtt.

den här sista bilden är något oskarp. det måste inte nödvändigtvis vara fel, det heller, även om jag personligen föredrar bättre skärpa (eller skärpa på rätt ställe). men nu ser den ut såhär, och då är det så.

det får vara nog för idag. :) i morgon kommer jag förmodligen att visa fler porträtt, av ytterligare en gammal kompis.