Tekniken tar jättekliv - och jag med den ;-)

Närmast Leica M6 TTL med Summicron ASPH 35, i bakgrunden Leica II med Summicron 50

Mellan kamerorna i bilden skiljer det 70 år, Leica II från 1932 och Leica M6 TTL från 2002. Men de är i stort sätt samma kamera, de är båda systemkameror tillverkade i mässing och med mätsökare. Leica II har skruvfattning och M6:an bajonett men de är kompatibla via adapter så båda objektiven: en asfärisk 35:a från 2000 och en normal från 1959, båda med ljusstyrka f2, passar på båda kamerorna. Bildresultatt blir alltså identiskt.

Man vad skiljer kamerorna åt, vad har 70 års utveckling gett oss?
Båda kamerorn är mekaniska och manuella, men M6:an har en inbyggd ljusmätare.
I M6:an är mätsökaren inbyggd i sökaren och ramar för flera brännvidder finns, II:an har två sökare och visar bara 50mm.
M6:an har utvecklade reglage som frammatningsarm och returspolningsvred samt är lättare att ladda med film, II:an har ett lite långsammare handhavande.

Det är allt - och viktigast: båda använder film - samma filmformat som Leica definierade på 20-talet.


Hasselblad o Imacons Kodak sensor, en större släkting till M8:ans sensor

Men tekniken har tagit ett jättekliv, så båda kamerorna ovan är idag nästan lika förlegade.
Den digitala tekniken har på mycket kort tid ändrat förutsättningarn för fotografin, inte i första hand bildkvaliten eller förväntningarna på bilden, utan arbetsflödet. Ingen uppdragsgivare vill idag vänta på att filmen skall framkallas och skannas. Man förväntar sig ofta de första "råkopiorna" i samband med själva fotograferingen.
Likaså har det privata fotografernadet påverkats, tex vill jag idag kunna publicera mina bilder i bloggen minuterna efter att de är tagna. Att ta ut minneskortet ut kameran och sätta det i datorm för att "framkalla" bilderna i Photoshop har blivit en självklarhet.

Och om jag som Leica-fotograf med mycket Leicaoptik i bagaget och Leicahandhavandet i ryggmärgen vill bli digital ställs jag inför två möjligheter:
A. Byt kamerasystem - med allt vad det innebär
B. Köp en M8:a och gilla läget


M8:an är trots allt som en klassisk Leica M minus frammatningsarm o returspolningsvev ;-)

M8:an kan aldrig till 100% bli en klassisk Leica M, bla den elektroniska slutaren och brännviddsförlängningen blir ett hinder för det. Men i handhavandet, sökaren och reglagen så ÄR den en Leica M - fullt ut. Och kan man lära sig att leva med dess begränsningar så bjuder den på en fotografisk upplevelse helt i klass med sina analoga syskon. För M8:an är nog den mest "analoga" av dagens digitalkameror, både avseende handhavandet och bildresultatet.


Leica M8, Summicron ASPH 35 Jerusalem 2009 - kunde varit tagen med Kodachrome :-)

För till styvende och sist så är det ju bilden som allt handlar om....

Kan man sedan köpa en ny M8:a i butik för mindre än vad M6 TTL kostade på sin tid - ja då blir valet lätt ;-) Mer om det i nästa bloggpost!

2009-06-09 07:48   begust

Det gäller att bygga upp argumenten inför sina investeringar...;)
Ser fram emot nästa inlägg
Jag har nyligen införskaffat min första Leica
En M6 Classic, inga original objektiv utan 2 Voigtländer samt 2 Jupiter. Fick föresten med en FED2 i affären. Håller långsamt på att anpassa mig till hanterandet.
En SLR känns dock mest naturlig för mig även om jag haft mätsökare tidigare, bl a Yaschica Electro 35

Besvara

2009-06-09 08:29   Pyl

Om du nu mot förmodan skulle vara intresserad av att byta system så måste jag tipsa om Sony A900. Det är nog den digitala systemkamera som känns mest "analog" just nu. Inga finesser som filmning etc. utan bara en enorm sökare och ett mycket gediget bygge.

Besvara

2009-06-09 09:05   Johan Pihl

Att använda en analog Leica-M är ju det bästa som finns, tycker jag. Och det går ju att lämna iväg filmerna på framkallning och sen skanna negativen i datorn. Vad gäller ett införskaffande av M8;an måste man ju ställa sig frågan om ens bloggande och de fotojobb man gör är så viktiga att det väger upp att köpa ett så dyrt kamerahus. Kanske en Olympus E-PI kan vara ett alternativ?

http://www.fotosidan.se/cldoc/32949.htm

Besvara

2009-06-09 09:06   Benganbus

"Ingen uppdragsgivare vill idag vänta på att filmen skall framkallas och skannas"
Jorå, mina uppdragsgivare gör det! ;)
Men visst är det praktiskt att fota digitalt, inget snack om saken, och som du säger, till bloggen är det otroligt praktiskt!

Men det finns andra värden i fotograferingen, bla i den fotograferingen man själv bestämmer över! ;)

Så varför inte ha en jobbkamera, å då en DSLR i fullformat, mao i mitt tyckande en ganska fantasilös grej i stort, men fullspäckad med mycket praktisk, fantastisk, och funktionell teknik! :)

Å se'n kan man ha en liten fin segelyacht,
jag menar förståss en analog M Leica typ M6,
för det konstnärliga fotoflanerandet.
För den tid då man är ledig, och då ingen "arbetsgivare" står och flåsar för bildleveranser, utan man fotograferar som amatör!! ;)
Amatör/Wikipedia: Även ur lydelsen "amore" (passionerat). Någon som utövar en hobby passionerat! :)

Som sagt en gång, var sak har sin tid.. ;)
B)

Besvara

2009-06-09 10:58   froderberg

Att jämföra priser på nya prylar och gamla analoga känns inte relevant. Kan man begränsa sitt fotograferande till Leica M blir det inte så tokigt dyrt som om man vill ha en bra Canon- eller Nikon-utrustning.

En M8 kan man köpa ny för 27000. En Nikon D700 eller Canon Eos 5D Mark II kostar ungefär samma. Många slänger dessutom på ett dyrt och onödigt batterigrepp.

Och på optiksidan kan man spara pengar om. N&C-ägarna köper antagligen minst två 2,8-zoomar á 20 000 kronor styck. Leicamannen klarar sig med två eller tre små kompakta objektiv från Voigtländer eller Zeiss till en bråkdel av priset av en 2,8-zooom.

Besvara