Krig
Nikon F4s + 35/1,4 Nära Nis i Serbien under NATO-bombningarna -99.
Det är svårt att föreställa sig ett krig, det är oftast något man ser på film, mer eller mindre romantiserat.
Dödsfruktan är inte lätt att ta till sig utifrån andras berättelser eller mediarapportering - den måste tyvärr upplevas.
Precis som de flesta svenskar så har jag begränsad erfarenhet av detta - men jag genomförde ett antal resor på Balkan under 90-talet, och jag vill dela några av mina erfarenheter från dem.
I krig handlar det om att inte vara på fel plats vid fel tidpunkt, eller om tur, och försiktighet. Men försiktigheten och förberedelserna ger inga garantier - de bara förbättrar oddsen.
Den finns två typer av hot i krig: det blinda dödandet och det personliga dödandet - ondskan.
Jag har upplevt det blinda dödandet i form av attackplan som cirkulerar ovanför molnen och söker sina mål med IR-kameror. Om fordonet du färdas i betraktas som ett hot så fäller de en bomb. That's it. Du ser dem inte, men du hör dem och du ser andra som inte hade samma tur som du själv...
Och jag har sett de irreguljära trupperna, miliserna, eller hellre "hobbykrigarna". Människor som frivilligt gett sig in i konflikten - oftast utifrån ideologiska motiv. De är alldtid farligast. Den vanlige soldaten gör sitt jobb och lyder order, och han har ofta en utbildning och drill som gör honom ganska förutsägbar. Men de "ideologiska krigarna" drivs av sin föreställningsvärld, de ser lättare fiender överallt, de saknar kanske adekvat träning och de är såklart synnerligen oförutsägbara. Och det är nästan alltid de som står för det meningslösa, etniskt eller religiöst motiverade, dödandet.
Det är en obeskrivlig lättnad att lämna ett konfliktområde. Att passera en gräns och plötsligt vara utom fara. Och det är en obeskrivlig känsla att få dela glädjen med människor som precis lurat döden.
Nikon F4s + 80-200/2,8 Albansk flicka som precis passerat gränsen mellan Kosovo och Makedonien -99.
För mig är det en absolut självklarhet att vi tar emot de människor som söker sig till vårt land för att undkomma krig och förföljelse. Vi har inte bara resurserna och utrymmet som gör det möjligt - vi har även insikten och den moraliska mognaden att förstå vikten av det!
Mvh
/johan e
Jag gillar också fotona. Porträttet på den albanska flickan är härligt.
Mvh
/johan e
Tvekade i det längsta att lägga ut fler bilder från Serbien -99.
Mvh
/johan e
Och måste tipsa om Arkadij Babtjenkos två böcker, "Krigets Färger" som handlar om han som rysk soldat upplevde både det första och andra Tjetjenien kriget, riktigt rörande bok och sedan den andra boken "Bilder av ett litet krig". som är ett fotorepotage från Ryssland Georgien kriget. Annars kan jag bara tipsa om Anna Politkovskajas böcker om Tjetjenien och Ryssland.
Och tack för tipsen, funderar på att läsa dessa - men jag förmår bara ta in en begränsad mängd lidande per år numera ;-) Just nu kämpar jag med "De fattiga i Lodz"...
Mvh
/johan e
För mig är det en absolut självklarhet att vi inte gör Sverige till en konflikthärd, vilket är vad som sker när vi bjuder in folk från vilt främmande kulturer och låter dem få särskilda rättigheter att bete sig annorlunda. Det leder till krig, var så säker.
Varje dag ser vi de etniska och religiösa motsättningarna runtom i landet växa. Varje dag ökar våldet. Och det enda vi hör är denna ständiga PK-kör som snyftar fram sina budskap. Trots att vi kunnat slippa detta multikulturella elände som förstört så många länder genom tiderna. Balkan till exempel.
Låt gärna folk komma hit, om de lovar att anpassa sig.
Men jag blir lite nyfiken på vad du i huvudsak bygger dina antagande på, någon bok du läst, föredrag, Flashback, mm?
Mvh
/Johan E
Bilden på flickan är i alla fall jättefin.
Har ni någon debatt om Irakiska fkyktingar i USA?
Mvh
/johan e
MVH
/Johan E
Det faktum att alla krig startas på grund av meningsskiljaktigheter. Vilka var det som sköt på varandra på Balkan?
Faktum är att jag inte sett någon politisk diskussion alls om flyktingproblem här. Det finns en lagstiftning som ger flyktingar som hotas i sitt hemland rätt till uppehållstillstånd här, och en överenskommelse med USA om hur saken ska hanteras. Tydligen anses den nu rådande lagstiftningen fungera tillfredsställande. En flykting här på ön begärdes utlämnad till Kroatien för några år sedan, han anklagades för krigsförbrytelser. Rättsligt sett var Canada under dessa förhållanden egentligen skyldig att lämna ut honom (jfr den svenska baltutlämningen efter kriget). Men här kan man alltid pröva sådant i en domstol. Kroatiska staten kunde inte styrka anklagelsen i domstolen, så begäran avfärdades.
Det är mitt intryck att sedan någon väl tagits emot som flykting här så finns det inga myndigheter som godtyckligt kan kasta ut honom igen. Det måste finnas rättsligt välgrundade skäl, och vederbörande har alltid rätt att få saken prövad i domstol.
/ Vincent