Camera Obscura
Mitt ute i havet står en övergiven betongplattform… #blogg100
Fujifilm X-pro1 med Fujinon 18/2 - och i vanlig ordning obeskurna - samtliga bilder.
Häromveckan var det ett ovanligt lågt vattenstånd i Öresund, man kunde från Skanörs revlar gå långt, långt ut på det som vanligtvis är havsbotten. Öresund är grunt och med ett "tidvatten" som styrs av vindar och havsströmmar (inte månen som tex i Engelskakanalen) så kan vattennivån skilja sig över en meter till vardags, och upp emot två meter i extrema situationer. Så här lågt vatten hade jag inte upplevt tidigare, flera kilometer norr om Skanörs norra revel kunde jag torrskodd nå fundamentet för en sedan länge borttagen klockboj. En gång i tiden (antagligen innan Falsterbokanalen anlades) så varnade den båtar för revet. Min morbror brukade vid lågvatten ta sig ut till den i jolle och faktiskt övernatta på den ibland. Han uppskattade känsla av ligga och sova under bar himmel mitt ute i havet!
I bakgrunden syns både vindkraftverken och Öresundsbron som dominera horisonten, och några hundra meter bortom vattenbrynet finns djuprännorna som inte minst möjliggör båttrafiken genom Falsterbokanalen. Strax till höger kan man ana plattformen som en svart prick vid vattenbrynet...
Att gå så långt ut på havsbotten ger en viss pirrande obehagskänsla - tänk om vattnet kommer tillbaka, innan jag hinner undan?
Nu är det till vardags ca 1-1,5 meter djupt här, så det finns nog ingen risk för att drunkna. Men det kan ju bli rejält blött kring fötterna ;-)
Jag kommer som sagt att blogga varje dag i hundra dagar - detta var inlägg #2 i utmaningen #blogg100 :-)
Bad under röd flagg
Ricoh GR-D III - Underbara vågor vid Skanörs havsbad - obeskuren osv - vid sådana här motiv är det inbyggda vattenpasset till enorm nytta.
Jag och familjen var som vanligt nere i Skanör och badade - en av sommarens obestridliga vanor. Att bada i Skanör har jag gjort alla mina somrar, oavsett var jag bott eller gjort i övrigt. Idag kom badvakterna fram till frun (som tyckte det var för kallt för ett dopp) och tyckte att jag och dotterns skulle komma upp ur vattnet. Röd flagg, höga vågor och farliga underströmmar - hon lugnade dem med att förklara att jag var så gott som uppväxt här på stranden och visste att hantera förhållandena. Själv är jag ganska övertygad om att den största faran är att bli påkörd av en "kite-surfare" ;-)
Ricoh GR-D III - Hade inget vattenskydd på kameran och det gick inte att undvika stänken... (Något beskuren och upprättad horisont ;)
Så det gäller att hålla ett öga på dem, idag var de ett tiotal som använde drake samt några vanliga surfare. Och vi var inte de enda som badade - det fanns fler som njöt av vågorna. Jag hade inte tänkt fotografera - men ljuset var fantastiskt och jag hade Ricoh GR-D III:an med mig. Men inget vattenskydd - så den fick sig en rejäl rotblöta - av saltvatten. Fick skölja av den i sötvatten när vi kom hem och sedan rengöra den mycket noggrant - och den verkar ha klarat sig bra ;-)
Nostalgitripp ;-)
Fujifilm X-pro1 med Fujinon 18/2, kamerans JPG via PS - obeskuren osv i vanlig ordning - Lennakatten ;-)
Jag och familjen gör en liten smalspårig nostalgitripp just nu :-)
"Janne Josefsson effekten" - eller att ständigt bli trakasserad av antingen väktare eller PR-folk när man fotograferar!
Leica M8 + Summicron 50mm från 50-talet, lika skarpt som dagens men mjukare i kontrast o färgåtergivning.
När jag var ute och letade miljöer och tog bilder i Malmö hamn (se mitt tidigare blogginlägg) så hände det igen - en bil med väktare kom ut ifrån en av industrianläggningarna. Och följande konversation utspelade sig (fritt ur minnet): när väktaren klivit ur bilen säger han myndigt:
- Jaha, och vad fotograferar ni?
- Industrimiljöer.
- Varför då?
- Det är faktiskt min ensak och vi står på allmänn plats så tycker nog att både ditt uppdykande och din fråga är en smula obefogade...
-Hmm. Dyra kameror du har.
- Japp, så är det.
Efter ett långt komradio-samtal säger väktaren:
- Vår PR-chef vill hälsa att ni är välkommen in för en guidad tur runt anläggningen. Vi bjuder på kaffe.
- Skratt :-)
- Vilken... vilken tidning kommer ni från?
- Lyssna nu på mig - jag letar efter min barndoms miljöer i min gamla hemstad - under min semester. Jag är inte det minsta intresserad av ert företag, så du kan hälsa din chef att han kan sova lungt :-)
- Aha... Då är nog allt ok. Men vill du ha telefonnumret till vår PR-avdelning, om du kommer på något du vill fråga?
- Nej, jag är som sagt inte intresserad av ert företag! Och nu går jag vidare och fotografera era grannar istället...
- Jaha... ok, lycka till. Men om du vill ställa frågor så vet du var vi finns....
Snacka om journalist-noja! Och jag undrar fortfarande vad de hade att dölja? ;-)
Det tråkiga är att rädslan för fotografer tilltar, inte bara i "näringslivet" utan även bland vanligt folk. Jag tycker att det blir allt svårare att "gatufotografera" och att människor allt oftare ifrågasätter om man faktiskt får fotografera - just människor - på allmän plats utan att fråga först.
Moderskeppets Mattias Karlsson reder ut begreppen tillsammans med Stefan Ohlsson och Göran Segeholm - mycket pedagogiskt - i videon ovan.
Frågan är hur länge vi får behålla vår, för fotografer, mycket generösa lagstiftning i Sverige? Jag tror att den nya lagen mot "kränkande bilder", på sikt, även kommer att slå mot all fotografi...
Förr så valde vi vår kung - kanske dags att återgå till den ordningen igen?
Panasonic Lumix GF1 + 40/1,7
Under medeltiden så valde vi svenskar vår kung. På Mora äng (ca 1 mil sydost om Uppsala) och vid Mora stenar så samlades tinget och kungen valdes av de representerade stormannaätterna. Kanske inte demokrati i vår mening, men definitivt inget arvrike som idag. Kungavalet fullbordades genom att kungen ställde sig på Mora sten och en minnessten med hans namn restes.
När Magnus Eriksson valdes till kung 1319 (endast 3år gammal) så utfärdades också det berömda "Frihetsbrevet" - vårt alldeles egna svenska "Magna Charta".
Den siste kung som valdes vid Mora stenar var "Kristian tyrann" - han som ställde till med Stockolms blodbad. När väl Gustav Wasa "befriat" oss från danskarna och upplöst Kalmarunionen så hade han stöd för att införa arvrike. Han lät med största säkerhet även förstöra Mora stenar ifall nu någon skulle komma på andra tankar ;-)
Det som finns kvar av stenarna ligger idag i ett litet hus, byggt på 1700-talet, invid vägen. Den stora Mora sten är försvunnen, kvar finns någon "kungasten" och vår äldsta kända avbildning av "tre kronor" - som fortfarande är vår nations emblem.
Varför nu denna historielektion? Jo - jag tänker att efter all turbulens kring vår monark och den oundvikliga diskussionen om kungadömets vara eller icke vara - så kanske en återgång till kungaval vore det allra bästa?