En skamfläck för vår värld - 1,8 miljoner barn säljs varje år som slavar!

Mina egna bilder på barn från olika reportageresor hänger på väggen hemma - för att påminna om att alla inte har det lika bra eller lätt som vi :-(

Jag läste med bestörtning en artikel i New York Times om en liten flicka i Indien som riskerar att säljas av sina fattiga föräldrar - totalt hjärtskärande och frustrerande. Vi får inte blunda för den verkligeht som finns runt omkring oss. 
Läs den du med - och tänk efter vad du kan göra, om än aldrig så lite!

Ett positivt exempel är Plan Sveriges kampanj för flickors rätt till utbildning.
Det finns många organisationer som arbetar mot barnslaveri, trafficking och barnprostitution, tex i Canada, USA och här hemma i Sverige.

1,8 miljoner barn säljs varje år in i främst sexindustrin - i vår tid - det är ofattbart.
Allas vårt engagemang behövs!

Ps.
11 oktober är internationella flickdagen 

Ett stort, stort tack till alla er som på olika sätt givit mig sitt stöd!

Ricoh GRX + A12 28mm f2,5 (som vanligt: obeskuren - bara konverterad till S/V i Photoshop ;-)

Jag är helt överväldigad av allt stöd jag fått under den gångna veckan och helgen. Stort tack till alla er som i direkta samtal, telefonsamtal, via mail, i sms, på facebook, eller helt enkelt genom att stoppa mig på gatan eller på andra sätt  - givit mig sitt stöd!
Jag hoppas att så många som möjligt av er läser detta! TACK :-)


Ricoh GRX + A12 Leica-M modul + Voigtländer 21mm f4 (och som vanligt: obeskuren osv ;-)

Det har inte blivit så många bilder tagna och i princip inga blogginlägg skrivna under den senaste tiden - tyvärr. Helgen har jag tillbringat med familjen och det har faktiskt blivit lite mer tid i skog och mark än vanligt. Det är som om grönskan är vila för själen...


Ricoh GRX + A12 Leica-M modul + Voigtländer 21mm f4 (och fortfarande obeskuren osv;-)

Dock mötte jag inga vilda djur, därför får dotterns gosekanin "Floppsi" posera istället :-)

Några tankar kring förlorade bilder (analogt vs digitalt) - samt en av mina mest använda bilder som bara delvis är min!

Leica M2 + Sumicron 50/2. En av de bilder som jag tog under min militärtjänstgöring som fotograf på F17,

Läste Bengts blogginlägg häromdagen, som förutom att vara ett generalangrepp ( i vanlig ordning ;-) på digitalfotografin också lyfter frågan "håller bilderna för framtiden?"

Nu vill jag slå ett slag för den digitala bilden utifrån ett yrkesfotoperspektiv. Jag har nämligen förlorat en massa analoga dia- och negativ-original under åren. Varför?

1. I vissa fall (som vissa av mina lumparbilder) så äger uppdragsgivaren originalet - med stor risk att det förkommer, förstörs eller blir otillgängligt.

2. Inskickade bilder har inte kommit i retur - trots påminnelser osv, vanligt med papperskopior, men katastrofalt när det är negativ eller dior. 

3. Bildbyrån eller tidskriften har gått i konkurs och deponerade original försvinner(har hänt mig flera gånger - ibland har jag kunnat rädda mina bilder).

4. Negativ eller dior förstörs i hanteringen och/eller slits ut av upprepade trumskanningar med tillhörande inoljning och rengöring. (Eller ljusbleks för att de lämnas framme på ljusbord mm, mm).

5. Egen klantighet - en diabild eller ett urklippt negativ är lätt att förlägga eller rentav kasta av misstag ;-)

Här är den digitala bilden överlägsen, originalet - RAW-filen - finns alltid kvar hos mig. Och den kan kopieras i all oändlighet, delas med uppdragsgivare och arkiv, misshandlas av originalare osv, osv. Men så länge jag har koll på mina säkerhetskopior så är det ingen fara. De digitala originalen tar dessutom liten plats, är automatiskt indexerade och lätta att söka igenom, samt bara ett musklick ifrån Photoshop. 

Visst - jag har gjort både dia- och negativ-duplikat av viktiga original. Och jag har fakturerat slarviga kunder för förkomna bilder (vilket ofta skadat realtionen).
Jag är glad att den tiden är över.

När det gäller arbetsflöde, leverans och arkivering så är den digitala bilden överlägsen den analoga. Sedan har analog fotografi andra förtjänster - där ger jag Bengt rätt - med råge!

--- Edit ---
Som respons på alla kommentarer samt för att utveckla mina tankar i ämnet har jag skrivit ytterligare en bloggpost:
"Några tankar och tips kring lagring av bilder - medans jag för över 1,5 terabyte bildarkiv till en ny hårddisk!"

Jag skriver detta blogginlägg i sorg och vrede, över att "bryta tystnaden" och barnamord!

Panasonic Lumix GF1 + 20/1,7 (Bilden är beskuren)

Jag var nyligen och såg utställningen "Breaking the Silence" på Statens Försvarshitoriska Armémuseum. Den består av bilder tagna av israeliska soldater under deras militärtjänstgöring som beskriver olika "övergrepp" mot den arabiska befolkningen på sk ockuperat område. Nu handlar det INTE om mord, tortyr, våldtäkter eller andra övergrepp i den ändan av skalan utan om köande, väntan, gripanden med tillhörande handfängsel och ibland ögonbindel - och beslagtagna bilnycklar!
Nu kan man såklart ha åsikter om hur allvarlliga dessa "övergrepp" är, men mer om det längre ner i texten. Efter att ha sett utställningen så är min fråga: är detta en fotoutställning? Samtliga bilder saknar (i mitt tycke) verkshöjd och är på inget sätt upseendeväckande eller har något estetiskt värde. Nu följs utställningen av några fd israeliska soldater (oklart om de var fotograferna ifråga?) som kan ge sina berättelser som komplement till bilderna. 


Foto:privat via Yesha Council (med tillstånd)

Pojken på bilden ovan hette Alad Fogel, han var 4år när han mördades förra veckan. Tillsammans med sin lillasyster Hadas, bara tre månader gammal, sin storebror Yoav, 11år, och mamma Ruth samt pappa Udi föll han offer för en arabisk terrorist som bröt sig in i deras hem och knivdödade dem. (Två andra syskon lyckades gömma sig och överlevde tillsammans med äldsta systern som var ute - men som hittade familjen mördad när hon kom hem.)

Vad har nu detta med "Breaking the Silence" att göra? Ganska mycket tyvärr...
Jag citerar en israelisk rapport:

"There were no terror alerts prior to the attack although Hamas networks had been known to be regrouping in Judea and Samaria for the purpose of attacking and kidnapping Israelis on both sides of the Green Line. Several Palestinians were recently detained at the few remaining West Bank checkpoints carrying pipe bombs, knives and fire bombs. Nonetheless the military did not recommend putting any of the checkpoints back even though the Palestinian Authority's security services had slowed down their counter-terror cooperation with Israel, therefore failing to keep their side of the bargain for the removal of the checkpoints."

Vägspärrarna och den minituösa kontrollerna fyller ett syfte, så ock de ibland "omotiverade" arresteringarna av personer som kan misstänkas ha något samröre med terrorister och/eller kriminella. Så vi kan - tyvärr - konstatera att när "trycket" mot de "misstänkta" inom den arabiska befokningen  lättar så öppnar det för nya terrorattacker.

Israel har två "officiella" motparter på den arabiska sidan - PA (Palestinian Authority) under president Abbas på den sk "Västbanken" och Hamas på Gaza-remsan. De senare firade morden på familjen Fogel med att dela ut godis till barnen i Gaza.
Men det var de förstnämdas presidents organisation - Fatah's väpnade gren "Al-Aqsa Martyrernas Brigad" som tog på sig ansvaret för massakern på familjen Fogel. Bla säger de i sitt uttalande att morden var:
“...heroic operation...  ...part of the natural response to the massacres of the fascist occupation against our people in the West Bank and Gaza Strip...
...We tell the criminals of the occupation that their crimes won’t pass without punishment.” 

Både Hamas och PA gör sig skyldiga till grova övergrepp mot de mänskliga rättigheterna (mot sina egna landsmän) som tex utomrättsliga avrätningar, försvinnanden, systematisk tortyr osv. Att "bryta tysdnaden" inom dessa organisationer har ett pris - döden.

Men soldaterna bakom "Breaking the Silence" kan tryggt återvända hem till Israel, som är en demokratisk rättstat med - just det - yttrandefrihet.

Jag vill vill avsluta mitt inlägg med en hyllning till alla de israeliska ungdomar som gör sin värnplikt och riskerar sina liv för att trygga alla israelers rätt till liv och säkerhet.


Panasonic Lumix GF1 + 20/1,7 Jerusalem

För historien visar - med skrämmande tydlighet - att judiska liv kan bara fullt ut beskyddas när det judiska folket är kapabelt att skydda och försvara sig själva. Förintelsen skulle inte ha inträffat om det funnits en judisk stat 1939 och den judiska staten är idag den yttersta garanten för att en ny förintelse aldrig inträffar - oavsett hur många individer (eller organisationer) som drömmer om en en sådan. Och som inte tvekar att sticka kniven i en tre månaders baby...

Ps.
Som ett svar på flera kommentarer så vill jag berätta om den israeliska armens call-center. De inrättade ett av världens största call-centers under det senaste "Gaza-kriget" - för att kunna ringa upp och varna arabiska civila som riskerade att komma i skottlinjen. Jag tog upp det med de fd soldaterna i "Breaking the Silence". De kände mycket väl till det, men menade att det var kontraproduktivt då det vid ett par tillfällen kunde styrkas att de som fått instruktioner från det ändå dödats eller skadats.
Vänta lite nu - ett totalt krig mot en välbeväpnad terrororganisation mitt ibland civila i ett av världens mest tätbefolkade urbana områden. Vilen annan arme ringer upp och varnar? Sverige i Afganistan? USA i Irak? Polisen i Mexico?
Förlustern av civila liv kunde ha varit skyhöga i Gaza, nu blev det dryga 1400 dödsoffer - totalt! Såklart alldeles för många - men jag vill påstå att vilken annan arme i världen skulle ha ställt till med enormt mycket mer förödelse under liknande omständigheter. Till saken hör även att skadade skadade civila (och kombatanter) evakuerades till sjukhus i Israel för bästa tänkbara vård. Arabiska och judiska läkare räddade - sida vid sida - enormt många liv.

Varför skriver jag nu allt detta? Därför att det är viktigt att skilja på "gråskalorna" i denna konflikt där inget är svart och vitt. Och Israel är ingen "skurkstat" - tvärtom, i ett otroligt pressat läge försöker de leva upp till högsta tänkbara moraliska och mänskliga standard. Att de sedan ibland misslyckas är bara att konstatera, men i mina ögon så har motparten en helt annan "moralisk kompass" - tyvärr. 

Alla krig är en tragedi och förlusten av liv alltid oersättlig, oavsett ras, religion eller politisk åskådning....

Iskallt uppvaknande och snälla, snälla ni som läser detta: låt det bli en vit Jul i år!

Ricoh GR-D III @64 ISO - iskall gryning utanför vårt hus (obeskuren som alltid och varsamt framkallad ;-)

Det är kallt i Sverige just nu, igår visade termometern på 28 minusgrader. Men det är en annan kyla som besvärar mig mer - den mänskliga.

Idag skriver Aftonbladet att: "Fyra barn i varje skolklass får julen förstörd av fylla". Vidare skriver SVT-text att: "Nästan 138.000 barn i Sverige levde förra året i familjer med socialbidrag." Och bara 80 av totalt 324 kommuner beviljar extrapengar till barnens julklappar. Som grädde på moset skriver en av Sveriges absolut mest lästa bloggare, Kissie, följande: "Rika måste vara ödmjuka, det måste ni fattiga också vara!"...

Och så läser jag ett antal andra bloggar och debattartiklar om hurvida Julen är eller skall få vara en Kristen högtid. Som om det skulle vara problemet?

Själv ber jag om en vit (nykter) Jul - för fattiga och rika!