Fd fotograf, numera förläggare - men plåtar såklart fortfarande och bloggar i tid och otid ;-)
 
Follow johanericson on Twitter

Jag skriver detta blogginlägg i sorg och vrede, över att "bryta tystnaden" och barnamord!


Panasonic Lumix GF1 + 20/1,7 (Bilden är beskuren)

Jag var nyligen och såg utställningen "Breaking the Silence" på Statens Försvarshitoriska Armémuseum. Den består av bilder tagna av israeliska soldater under deras militärtjänstgöring som beskriver olika "övergrepp" mot den arabiska befolkningen på sk ockuperat område. Nu handlar det INTE om mord, tortyr, våldtäkter eller andra övergrepp i den ändan av skalan utan om köande, väntan, gripanden med tillhörande handfängsel och ibland ögonbindel - och beslagtagna bilnycklar!
Nu kan man såklart ha åsikter om hur allvarlliga dessa "övergrepp" är, men mer om det längre ner i texten. Efter att ha sett utställningen så är min fråga: är detta en fotoutställning? Samtliga bilder saknar (i mitt tycke) verkshöjd och är på inget sätt upseendeväckande eller har något estetiskt värde. Nu följs utställningen av några fd israeliska soldater (oklart om de var fotograferna ifråga?) som kan ge sina berättelser som komplement till bilderna. 


Foto:privat via Yesha Council (med tillstånd)

Pojken på bilden ovan hette Alad Fogel, han var 4år när han mördades förra veckan. Tillsammans med sin lillasyster Hadas, bara tre månader gammal, sin storebror Yoav, 11år, och mamma Ruth samt pappa Udi föll han offer för en arabisk terrorist som bröt sig in i deras hem och knivdödade dem. (Två andra syskon lyckades gömma sig och överlevde tillsammans med äldsta systern som var ute - men som hittade familjen mördad när hon kom hem.)

Vad har nu detta med "Breaking the Silence" att göra? Ganska mycket tyvärr...
Jag citerar en israelisk rapport:

"There were no terror alerts prior to the attack although Hamas networks had been known to be regrouping in Judea and Samaria for the purpose of attacking and kidnapping Israelis on both sides of the Green Line. Several Palestinians were recently detained at the few remaining West Bank checkpoints carrying pipe bombs, knives and fire bombs. Nonetheless the military did not recommend putting any of the checkpoints back even though the Palestinian Authority's security services had slowed down their counter-terror cooperation with Israel, therefore failing to keep their side of the bargain for the removal of the checkpoints."

Vägspärrarna och den minituösa kontrollerna fyller ett syfte, så ock de ibland "omotiverade" arresteringarna av personer som kan misstänkas ha något samröre med terrorister och/eller kriminella. Så vi kan - tyvärr - konstatera att när "trycket" mot de "misstänkta" inom den arabiska befokningen  lättar så öppnar det för nya terrorattacker.

Israel har två "officiella" motparter på den arabiska sidan - PA (Palestinian Authority) under president Abbas på den sk "Västbanken" och Hamas på Gaza-remsan. De senare firade morden på familjen Fogel med att dela ut godis till barnen i Gaza.
Men det var de förstnämdas presidents organisation - Fatah's väpnade gren "Al-Aqsa Martyrernas Brigad" som tog på sig ansvaret för massakern på familjen Fogel. Bla säger de i sitt uttalande att morden var:
“...heroic operation...  ...part of the natural response to the massacres of the fascist occupation against our people in the West Bank and Gaza Strip...
...We tell the criminals of the occupation that their crimes won’t pass without punishment.” 

Både Hamas och PA gör sig skyldiga till grova övergrepp mot de mänskliga rättigheterna (mot sina egna landsmän) som tex utomrättsliga avrätningar, försvinnanden, systematisk tortyr osv. Att "bryta tysdnaden" inom dessa organisationer har ett pris - döden.

Men soldaterna bakom "Breaking the Silence" kan tryggt återvända hem till Israel, som är en demokratisk rättstat med - just det - yttrandefrihet.

Jag vill vill avsluta mitt inlägg med en hyllning till alla de israeliska ungdomar som gör sin värnplikt och riskerar sina liv för att trygga alla israelers rätt till liv och säkerhet.


Panasonic Lumix GF1 + 20/1,7 Jerusalem


För historien visar - med skrämmande tydlighet - att judiska liv kan bara fullt ut beskyddas när det judiska folket är kapabelt att skydda och försvara sig själva. Förintelsen skulle inte ha inträffat om det funnits en judisk stat 1939 och den judiska staten är idag den yttersta garanten för att en ny förintelse aldrig inträffar - oavsett hur många individer (eller organisationer) som drömmer om en en sådan. Och som inte tvekar att sticka kniven i en tre månaders baby...

Ps.
Som ett svar på flera kommentarer så vill jag berätta om den israeliska armens call-center. De inrättade ett av världens största call-centers under det senaste "Gaza-kriget" - för att kunna ringa upp och varna arabiska civila som riskerade att komma i skottlinjen. Jag tog upp det med de fd soldaterna i "Breaking the Silence". De kände mycket väl till det, men menade att det var kontraproduktivt då det vid ett par tillfällen kunde styrkas att de som fått instruktioner från det ändå dödats eller skadats.
Vänta lite nu - ett totalt krig mot en välbeväpnad terrororganisation mitt ibland civila i ett av världens mest tätbefolkade urbana områden. Vilen annan arme ringer upp och varnar? Sverige i Afganistan? USA i Irak? Polisen i Mexico?
Förlustern av civila liv kunde ha varit skyhöga i Gaza, nu blev det dryga 1400 dödsoffer - totalt! Såklart alldeles för många - men jag vill påstå att vilken annan arme i världen skulle ha ställt till med enormt mycket mer förödelse under liknande omständigheter. Till saken hör även att skadade skadade civila (och kombatanter) evakuerades till sjukhus i Israel för bästa tänkbara vård. Arabiska och judiska läkare räddade - sida vid sida - enormt många liv.

Varför skriver jag nu allt detta? Därför att det är viktigt att skilja på "gråskalorna" i denna konflikt där inget är svart och vitt. Och Israel är ingen "skurkstat" - tvärtom, i ett otroligt pressat läge försöker de leva upp till högsta tänkbara moraliska och mänskliga standard. Att de sedan ibland misslyckas är bara att konstatera, men i mina ögon så har motparten en helt annan "moralisk kompass" - tyvärr. 

Alla krig är en tragedi och förlusten av liv alltid oersättlig, oavsett ras, religion eller politisk åskådning....

Inlagt 2011-03-19 12:53 | Läst 14912 ggr. | Permalink


(visas ej)

Vad heter Disneyfiguren Kalle A*** i efternamn?
Väl skrivet och givetvis är mordet på familjen fruktansvärt. Du skulle dock kunna nämna att antalet oskyldiga dödade palestinier varje år är långt högre än oskyldiga judar. Med oskyldiga menar jag icke stridande personer. Givetvis har palestinierna rätt att kämpa för landet som stulits från dem (västbanken). Något annat vore ju mycket märkligt. Precis som vi svenskar skulle strida för vårt land under en brutal ockupationsmakt. Dock är det såklart fel metod att döda barnfamiljer.
Svar från Johan Ericson 2011-03-20 13:13
Tack för kommentaren. Vill bara påpeka att det aldrig funnits någon "Palestinsk stat" på det aktuella området. Det brittiska mandatet (över fd Ottamanska riket) slutade med att Jordanien ockuperade nuvarande "Västbanken" 1948 tills Israel "tog över" ockupationen efter Jordaniernas förlust i sexdagarskriget 1967. De flesta invånare på "Västbanken" har idag Jordanska pass.
I övrigt se mitt Ps. i blogginlägget.
Mvh
/Johan E
Sen kan man fråga sig om terrorattackerna skulle existera om inte israels förtryck existerade?

Frågan är svår, jag tycker du försöker göra den betydligt mycket enklare än vad den är.
Jag tycker ditt inlägg var bra. Jag har svårare att förstå den i Sverige nästan totala brist på kritik av speciellt Hamas ständiga angrepp på Israel. Så fort det är an liten ljusning i fredsförhandlingarna, startar Hamas igen med beskjutning av Israel. De skadar kanske inte så många, men det är kanske mera lycka än förstånd.

Lite mera nuancerat rapportering från Mellanöstern i svensk massmedia vore inte så dumt.

mvh Hans-Peter
Har du läst Göran Rosenbergs bok "Det förlorade landet"? Våld och övergrepp har samma ansikte, oavsett vem som begår dåden. Och detta land togs ifrån ursprungsbefolkningen med våld, genom stormaktsbeslut i Europa. Det ursäktar inga terrordåd, men terrorismen har en historia.
Skrev själv om den här utställningen någon vecka sedan. http://www.fotosidan.se/blogs/rhelena/breaking-the-silence-tips.htm

Visst felas det på alla sidor i denna eviga konflikt som verkar aldrig ta slut och där varje ny incident bidrar till den onda cirkeln, så är det naturligtvis även med detta hemska fall som du beskriver.

Enligt min mening bidrar denna utställning till att bredda den bild vi matas med gällande vad denna konflikt handlar om och vilka är de goda och vilka är de onda. Som bekant är tenderar bilderna bli väldigt "svartvita" beroende vems version man hör på/läser om. Därför var det så befriande höra soldatguidens berättelse för inga konflikter tjänar på de svartvita beskrivningarna, den onda spiralen bara består med hjälp av dem. Hoppfullt också att höra att det finns människor som kämpar för humanistiska värden för det gör dessa f.d. soldater som arbetar i rörelsen Breaking the silence.

Vad gäller själva utställningen; Nej, den är ingen fotoutställning. Utställningens kärna är bilder, texter OCH guidning. Utlämnas någon av dessa går en dimension förlorad. Själva guidningen utformas utifrån varje soldats egna berättelser samt även av de frågor som kommer från deltagare i varje grupp. Bilderna är inte tagna av de soldater som följer med utställningen utan kommer från många håll, tagna av vanliga unga soldater i armén, förmodligen med vanliga simpla kompaktkameror. Detta minskar dock inte utställningens värde enligt min mening eftersom den bör ses med ett bredare perspektiv.
Det är inte ett lätt ämne som du ger dig på. Jag är inte insatt i alla detaljer och funderade länge på om jag skulle kommentera din blogg. Men vad tusan, utan diskussion kommer vi ju inte framåt.

Har inte sett utställningen själv men jag uppfattar den inte som en fotoutställning utan som en utställning där fotografierna är en del av en berättelse.

Min mycket yviga tolkning av det du skriver.
Det Israeliska samhället är utsatt för Palestinsk (arabisk) attack och har rätt att skydda sig.
Det Palestinska folket får räkna med att bli behandlade som de gör så länge de väljer att ledas av sådana som Hamas och Fatah.
De Israeliska soldaterna borde inse detta och inte vara illojala och kritisera behandlingen av Palestinierna.

Frågan är om detta är ett förhållningssätt som leder till en lösning där Israeliter och Palestinier kan leva i fred.
Det är ju oerhört viktigt att göra skillnad på de personer/grupperingar som begår illdåden och det folk som dessa personer säger sig representera.
Jag förstår mycket väl att det är ett oerhört svårt arbete som den Israeliska armen har att göra, men det är ändå av yttersta vikt att de människor som kommer i kontakt med armen behandlas med respekt. Jag tror det är en av nycklarna till att få en lösning på sikt.

Tänker på hur de ett svenskt ”search team” bemötte människorna i Kosovo efter ett tillslag som visade sig vara falskt alarm. Efter tillslaget tar man på sig skyddstofflor och fotograferar det som gått sönder så att de som bor i huset kan kräva ersättning för det som skadats.

Ja jag vet att det kanske är lite naivt svenskt blåögt, men jag väljer ändå att tro att på lösningar som bygger på samförstånd och ömsesidig respekt.

Jag hoppas att verkligen att det kan komma fram ledare på båda sidor som är så pass starka och vidsynta att de tillsammans kan bygga ett samhälle där alla människor i regionen kan leva ett tryggt, rättvist och framgångsrikt liv.

Nu börjar det bli långt och jag väljer att avsluta.

Ha det bra

Fred

Kurt
Johan. Det är en god regel att inte skriva när man är upprörd. Din text är full av känslor, men hade säkert blivit mer balanserad och logisk om du skrivit den i ett annat sinnestillstånd.
Gråskalor????? Israel är ett land som existerar på ockuperad mark, jag har svårt att se någon gråskala där!
Bilbo2 2011-04-07 15:48
struntprat.