Missa inte ”Unsere Mütter, unsere Väter” eller ”Krigets unga hjärtan” (svensk titel) nu i kväll kl 21 på SVT1

 Fujifilm X-pro1 med Fujinon 60/2,4, bilden från en uppvisning av 1942 års svenska försvar på Beredskapsmuseet tidigare i våras- obeskuren osv i vanlig ordning men s/v-konverterad och lite bearbetad i Photoshop för att få rätta känslan av fyrtiotal :-)

Det är inte var dag som tyskarna tar sig an de mörkare kapitlen i deras historia - men när de väl gör det så gör de det ofta numera med bravur. Därför tänker jag inte missa första avsnittet av ”Krigets unga hjärtan” på SVT 1 i kväll. Serien har fått mycket bra kritik såväl som ursinniga påhopp i tysk media - och det säger nog allt. Förhoppningsvis lyckas den med att skildra krigsåren nyanserat och trovärdigt - något som 80-tals mastodontserien "Heimat" kapitalt misslyckades med mitt i all sin småmysighet. Men en ny generation film och TV-skapare och filmer som "Lore" bådar gott och ger mig hopp. Kanske blir detta ett tyskt svar på "Band of brothers"? 

Läs mer om serien på SVD-kultur. 

Eftertanke - efter en vecka med extrem lyx...

 Fujifilm X-pro1 med Fujinon 60/2,4, kamerans JPG via PS - obeskuren osv i vanlig ordning - ovan Chopards "Happy Sport" helt inklädd i diamanter :-)

Efter en vecka uppslukad av Baselworlds extrema lyx och yta så upplevde jag något som satte allt i perspektiv. Det är lätt att tappa fokus i livet och det är lätt att drabbas av vanföreställningar angående vad som gör oss lyckliga och skänker äkta tillfredsställelse...


Fujifilm X-pro1 med Fujinon 18/2, kamerans JPG via PS - obeskuren osv... (mannen på bilden är inte han jag skriver om i inlägget).

På väg hem från Basel stannade jag i Frankfurt, och under en kvällspromenad, minuterna efter jag tagit bilden ovan passerade jag en man utanför ingången till Domen. Han hade ett vackert långt grått hår och ett välansat skägg.  Klädseln var proper med en lång svart yllerock. Jag lade märke till hans ödmjuka klara blå blick. När jag passerade sade han mycket tyst, nästan skamset - "en euro?"
Jag svarade reflexmässigt - "jag talar inte tyska". Och gick vidare.
Men något i mannens uppsyn och ödmjuka utstrålning bet sig fast i mitt sinne, jag var bara tvungen att  gå tillbaka till honom.
"Till mat?" - frågade jag.
"Ja, till mat svarade han" med stadig blick. Han fick mer än en euro. 

Verkligheten. Och vi definieras inte av de kläder, klockor eller smycken vi bär, inte heller av storleken på våra bankkonton - utan av våra personligheter och våra handlingar. Rika som fattiga. 

Jag lämnar ett regntyngt Frankfurt bakom mig och rusar längs autobahn mot Sverige!

Sitter på MC Donald längs autobahn i höjd med Kassel - lyckas inte ladda upp någon bild så jag ger er länken till mitt Instagram istället:
http://instagram.com/creativeimagegroup

Det är alltid en speciell känsla att resa genom ett regntungt tyskland, något nedstämt men bekant och tryggt. Man kör utan att bekymra sig för fartkontroller, fri att välja sin egen fart. 140 km/h är ganska lagom och då flyter man med i trafikrytmen... 180 km/h när det är fyrfiligt i min riktning, men hamnar man i ytterfilen kommer alltid någon Porsche eller BMW och blinkar med helljuset och vill om i 250 km/h :-)

A vanilla sky over Frankfurt am Main - and then rain, rain, rain...

 Fujifilm X-pro1 med Fujinon 18/2, kamerans JPG via PS - obeskuren osv i vanlig ordning - samma för alla bilder i inlägget ;-)

Jag är tillbaka i min gamla "hemstad" Frankfurt am Main, tog en promenad genom centrum i går kväll. Skymningen bjöd på en "vanilla sky" som svepte in staden i ett rosa ljus - stämningsfullt!

 

Men idag har det regnat hela dagen - trots det så försökte jag mig på lite efterlängtat gatufoto efter avklarade möten. Och så hann jag besöka en av mina favorit Leica-butiker...

Bilder från Baselworld - världens största klock och juvel-mässa.

 
 Fujifilm X-pro1 med Fujinon 18/2, 35/1,4 eller 60/2,4 - kamerans JPG via PhotoShop - samtliga bilder ;-)

Jag är som bekant på världens störst (och viktigaste) klockmässa - "Baselworld". Har nu lämnat press-centrat och avslutar mitt sista besök (och 5:e dag) på mässan - om några timmar är jag i Tyskland för lite andra uppgifter som väntar mig där. Skulle gärna skrivit lite mer om mässan i bloggen men jag hann inte - så jag får bjuda på en liten sammanfattning istället. Ovan Breitlings fantastisak jätte akvarium med egen haj och allt - som sitter ovanför entrén till deras gigantiska monter!



Ovan ett vackert dekorerat urverk från Glashütte - montrarna är fulla av "godis" för klockälskare! Men montrarna är i regel slutna och stängda för alla utan en inbjudan, vilket lämnar de flesta besökare att "fönstershoppa" i de de väl tilltagna "skyltfönster" som omger montrarna.



De stora tillverkarnas montrar är enorma byggen på tre till fyra våningar, med många visningsrum och ofta med egen lounge och till med restaurang med fullt utrustat kök!



Väl inne så hantera man oftast klockorna med handskar på - som här hos Omega, och nedan deras fantastiska re-edition av Speedmastern med tydliga drag av den ursprungliga modellen från 1957 - men nu med två "sub-dials" istället för tre - ur-snyggt :-)



I vissa montrar - som här hos Breuget - sitter urmakare och specialister och visar hur utvalda delar, här urtavlor, tillverkas helt för hand.



Andra har egna fotostudios som vi från pressen kan använda, trots att vi överöses med press-kit och bilder - snacka om service!



Enligt uppgift så är närmare 3000 journalister ackrediterade, för att nu inte tala alla dessa handlare och agenter från precis hela välden. Nedan en av mina sista bilder idag - på entrén till Rolex enorma monter.


 

Vi träffast i stort sett alla de ledande märkena samt många av spännande lite mindre och intervjuat allt från designers till VD:ar - återkommer med lite mer bilder och lite mer om nyheterna inom kort.