Camera Obscura
Det är inte för sent för Panasonic att göra rätt! (Eller - förnuftet segrar trots allt till slut ;-)
Jag måste erkänna att jag blev en smula förvånad när jag läste om nya Panasonic Lumix GF3. Som om tvekampen med Sony om minsta systemkameran tagit fokus från allt annat.
Jag tycker nämligen väldigt mycket om min Panasonic Lumix GF1, som inte bara är en mycket kompetent kamera, den ersätter även alla större DSLR-alternativ för mig. Och den är ett perfekt komplement till Leica M8 - som är något mer begränsad i antal användningsområden. Att sedan Leica-optiken går att använda på Panasonicen med adapter är ett stort bonus - inte minst när man filmar.
Dessutom så släpper ju Leica i sammarbete med Panasonic en ny Summilux 25/1,4 för "Micro FourThirds" (motsvarar 50mm i ff). Vilket inte bara är ett synnerligen kompetent objektiv, det är dessutom "billigt" - i alla fall med Leica-mått mätt. Ca 7000 Kr jämfört med den tidigare varianten för "FourThirds" som kostar ca 12000 Kr.
Detta rimmar ju illa med en satsning på förenklade "kompaktkamera-stukade" hus utan viktiga funktioner. Något för dem som vill ha lite mer än en kompakt att ständigt köra på full automatik, men knappast något för lite mer avancerade fotografer som vill utnyttja sensor och optik till max.
Efter att ha tagit del av en massa information på olika sajter så kan jag konstatera att Panasonic inte tappat konceptet (eller förståndet). De utvecklar just nu en mer avancerad uppföljare till GF1 som tydligen kommer att få drag av gamla L1 (bilden ovan) - som ju inte bara var en vacker utan även en synnerligen kompetent kamera för sin tid. Panasonic kommer helt enkelt att dela upp GF-familjen i två grenar - en avancerad och en "kompaktare".
Helt rätt Panasonic - vi väntar med spänning på den nya GF-kameran!
Ps.
Kan det finnas något samband med Leicas event den 21:e?
Varma sommarkvällar avnjutes bäst i havets absoluta närhet...
Panasonic Lumix GF1 + 40/1,7 Västra hamnen i Malmö.
Men när man bor ca sex mil från havet så får man nöja sig med att titta i bildarkivet :-|
Jag har inget emot Uppslaslätten, den är fin, och utsikt mot åker och skog - det är också bra. Men havet är något speciellt, kanske för att jag är uppväxt vid det, haft det utanför fönstren större delen av barndomen. Badat i det, gått längst det, rest på det - eller bara känt lukten av det.
Jag saknar havet...
Att fånga det mest förgängliga...
Panasonic Lumix GF1 + 40/1,7 Kamerans JPG obeskuren, samtliga bilder.
Efter en lång arbetsdag, skolavslutning för dottern, osv - så är det hemskt skönt att få komma hem och bara vara. Börja känna in helgen, äta gott, ta en tupplur på maten, läsa en tidning... Dottern blåser såpbubblor - kan inte motstå frestelsen att ta lite bilder.
MacBooken står uppslagen på bordet på verandan, stoppar i minneskortet från Panasonic GF1:an. Kamerans JPG rakt in i PhotoShopp, nedskalning till 1024 pix, kontrastjustering och oskarp mask.
Så det är bara att skriva ett "live blog" inlägg och ladda upp bilderna ;-)
Ibland är livet så förföriskt enkelt, det gäller att ta vara på de stunderna.
Nu ska jag gå och flytta vattenspridaren....
Första (halv?) officiella bilden på Leica M9-P :-)
En kamerabutik, Leica Ginza, i Tokyo har varit lite väl snabba med att lägga ut sin egen specialversion av Leica M9-P, se bilden ovan. Det är en specialtillverkad utgåva om 100 kameror som butiken beställt för att fira sitt femårsjubileum.
Bortsett från hammarlacken så skall den vara identisk med den kommande, serietillverkade, Leica M9-P. Dvs ingen röd logga, klassiskt Leica-skript på toppkåpan, vulcanit-klädsel och det reptåliga safirglaset från M8.2 framför skärmen. Och så den "riktiga" silverfärgade kromen eller blanka svartlacken som på analoga MP.
Priset? Den 22:e lär vi få alla svar ;-)
Läs mer på Leicarumors.com.
Förr så valde vi vår kung - kanske dags att återgå till den ordningen igen?
Panasonic Lumix GF1 + 40/1,7
Under medeltiden så valde vi svenskar vår kung. På Mora äng (ca 1 mil sydost om Uppsala) och vid Mora stenar så samlades tinget och kungen valdes av de representerade stormannaätterna. Kanske inte demokrati i vår mening, men definitivt inget arvrike som idag. Kungavalet fullbordades genom att kungen ställde sig på Mora sten och en minnessten med hans namn restes.
När Magnus Eriksson valdes till kung 1319 (endast 3år gammal) så utfärdades också det berömda "Frihetsbrevet" - vårt alldeles egna svenska "Magna Charta".
Den siste kung som valdes vid Mora stenar var "Kristian tyrann" - han som ställde till med Stockolms blodbad. När väl Gustav Wasa "befriat" oss från danskarna och upplöst Kalmarunionen så hade han stöd för att införa arvrike. Han lät med största säkerhet även förstöra Mora stenar ifall nu någon skulle komma på andra tankar ;-)
Det som finns kvar av stenarna ligger idag i ett litet hus, byggt på 1700-talet, invid vägen. Den stora Mora sten är försvunnen, kvar finns någon "kungasten" och vår äldsta kända avbildning av "tre kronor" - som fortfarande är vår nations emblem.
Varför nu denna historielektion? Jo - jag tänker att efter all turbulens kring vår monark och den oundvikliga diskussionen om kungadömets vara eller icke vara - så kanske en återgång till kungaval vore det allra bästa?