Ridån går upp för nästa generation ädelkompakter - men allt började med Leica!

Ricoh GR-D III  med ett fast 6mm (motsvarar 28mm) objektiv med f1,9 som största bländare.

Med begreppet "ädelkompakt" avses oftast en kompaktkamera med högklassisk (företrädesvis fast) optik, som tex Contax T2, Nikon 35Ti, Minox 35 GL och Ricoh GR - för att nämna några.
I den digital världen är den än så länge inte lika vanlig, de stora tillverkarna har satsat på avancerade zoom-kameror med funktioner, reglagege och RAW-format hämtat från DSLR-världen, som tex canon G10. "Riktiga" ädelkompakter med fast optik och optisk sökare (ofta tillval) ha bara släppts av Ricoh, Sigma och nu senast Leica. 

Men låt oss ta en titt på historien - hur det hela började.

                    
Leica O-serie kameran från 1923 - en prototyp som föregick Leica I

Den första riktiga (serietillverkade)  småbildskameran var faktisk per definition en ädelkompakt: Leica I (modell A) från 1925 med fast 50mm optik. Den hade en enkel optisk sökare, avståndsmätare (mätsökaren) var ett tillbehör som fästes i tillbehörsskon (samma som dagens blixtsko). Och den revolutionerade fotografin när den kom. Men den startade även en fotografisk evolution, 1930 infördes skruvgängan (M39) och Leican blev en systemkamera med utbytbar optik - den moderna kameran var född! Och bara två år senare kom Leica II, nu med integrerad mätsökare och med ett brett utbud av vidvinkel, normal och tele-objektiv, samt diverse tillbehör som spegelreflextillsats (Visoflex) och en uppsjö anordningar för makrofoto.


Från höger: Leica II, Leica M6 TTL, Leica M8 - samtliga med Summicron 50 alt 35mm objektiv.

På den vägen är det - kompakten som blev en kompakt systemkamera blev alla moderna kamerors "urmoder".
Och ser vi på själva Leicakameran så har det inte hänt så mycket: 1954 kom Leica M3 med M-bajonett och med förfinad mätsökare som visar ramar för bildutdsnittet för flera olika brännvidder. Sedan kom M5 1971 med inbyggd ljusmätare, med M6 som var i produktion från 1984 till 2002 nådde den analoga M-kameran sill fulländning. Och slutligen, 2006, med Leica M8 så blev M-kameran till slut digital. Men Leica M8 har alla grundläggande funktioner gemensamt med Leica II från 1930, den största skillnaden (om man bortser från digitaltekniken) är att kameran fått en bättre sökare men blivit större och klumpigare!

Men vad har nu detta med ädelkompakten att göra?


Leica X1 med APS-C sensor och ett fast 24mm (motsvara 35mm) objektiv.

Jo - när nu Leica släpper sin X1 (som är "skrämmande" lik en Leica I) så har den i stort sett bara en brist (eller egenskap som skiljer den från M-serien) - den har fast monterad optik. Och detta har den gemensamt med sina "kusiner" Ricoh GR-D III och Sigma DP-2.
Men ponera att historien upprepar sig - att ädelkompakterna förses med skruv eller bajonett-fattning. Något som hände Leica I redan efter fem år, men nu går det nog snabbare....


Olympus digital Pen-F, Micro-fourthirds standard, här med 17mm (motsvara 35mm) objektiv.  

För det har redan hänt ;-) Olympus var först ut (tidigare i år) med sin digitala Pen-F. Den kanske är lite för stor för att fullt ut jämföras med de ovan nämda ädelkompakterna, men den är betydligt mindre än en DSLR.

Så frågan är: vågar Leica, Sigma och Ricoh att följa efter Olympus exempel? Och när (snarare än om) de gör det - vad händer med den traditionella DSLR-marknaden? Är vi fotografer redo för ett paradigmskifte?

Jag tror det - uppenbarligen så är de "två stora": Nikon och Canon rädda för denna utveckling - de har inga ädelkompakter, än mindre "Pen-F motsvarigheter" i sitt sortiment.

Men en tillverkare som Leica, med sitt historiska arv, skulle kunna ta initiativet igen - om man skapar en produkt som inte bara är kvalitetsmässigt överlägsen utan även "rätt i tiden".

Welcome to the brave new world ;-)

2009-10-30 07:13   Benganbus

Fint och intressant skrivet Johan! :)
Å Leica har chansen igen, tycker även jag, om dom släpper 1923-tänket med sökaren i tillbehörsskon och integrerar en optiskt sökare i kamerahuset igen! :)

Besvara

2009-10-30 08:03   kuspen

Hear hear :)

Besvara

2009-10-30 10:07   Gunnar-E

Tror att det finns ett sug efter kompakta kameror med stor sensor, vilket kan få en del att välja dessa kameror istället för en DSLR eller en kompaktkamera. Men det finns nog en hel del som väljer att lägga till ädelkompakten i sin utrustning som ett komplement. Man väljer kamera efter den typ av fotografering man vill göra. Tror det är svårt även i framtiden att bygga en kamera som täcker alla behov.

/Gunnar

Besvara

2009-10-30 10:11   Johan Pihl

Intressant läsning, Johan. Jag har dock alltid använt begreppet "kompaktkamera" bara på de (små) kameror som har fast glugg. T ex Olympus EP-1 är ju faktiskt en systemkamera (även om den är kompakt), då den har utbytbara gluggar. Leica X1 är däremot en kompaktkamera, men vi får väl se om det blir så som du ponerar, att den utvecklas till att ha möjlighet att byta objektiv. Men då blir det ju faktisk en Leica-M, en systemkamera! ;)

Besvara

2009-10-30 11:07   jkm

Intressant läsning som vanligt! En "ädelkompakt" måste enligt mig dessutom ha en svårdefinierbar känsla av kvalitet. Leica X1 har den säkert och Sigma verkar också ha lyckats rätt bra. Ricoh känns också skön att klämma på... Däremot tycker jag att Olympus har en lite väl billig känsla tyvärr, inte så ädel mao...
Nä en Leica CL med sensor från Nikon D300 hade fått mig att hala upp lädret... Hade gärna fått ha en begränsad optikserie ex.vis motsvarande 35mm f2 och 90mm f 2,8. Känn på en sån kamera och man får rysningar...
Skulle man köpa idag fick det nog bli Ricohn..

Besvara