Leica, PMA, fullformat och framtiden...

PMA mässan i Las Vegas kom och den gick, och några nyheter presenterades. Mest anmärkningsvärd i mina ögon var nog Nikons tilt-shift 24:a men jag saknade Nikons 24mm F1,4 AS-F G - vart tog den vägen Nikon?

Och så var det ju Leica som presenterade sin uppgradering av M8:an: ny tystare slutare och ett repsäkert glas till LCD-skärmen - allt detta för ca 12.000 Kr ;-) Intressantre är då det som Leicas VD Steven Lee sagt i flera intervjuer: att M8:ans elektronik och även sensorn kommer att kunna uppgraderas, han antyder till och med att det skulle gå att uppgradera M8:an till fullformat!
Smart försäljningssnack för att hålla liv i en "gammal"  produkt eller en revolution för den digitala fotografin?
För om det stämmer - tänk vad fantastiskt: att kunna behålla samma "hus" i kanske 10-20 år, slita in det ordentligt, bara byta något chip då och då för att få bättre brusegenskaper osv. Och så kanske en ny sensor vart 5:e år för att följa med i pixel-racet. Det ni!

Så vad säger ryktena just nu, det är ju Photokina i höst?
1. Leica släpper en fullformats DSLR, ev med autofukus - en R10:a?
2. Leica släpper en prototyp (eller endast dummy?) av M9:an och fler uppgraderingar till M8:an
3. Leica släpper en ny 4:3 DSLR ihop med Panasonic.
4. Canon släpper uppföljaren till EOS 5D - 6D?
5. Nikon släpper äntligen 24 alt 28/1,4 AF-S G och nya AF-S versioner av 50 och 85/1,4
6. Det ryktas även om en ny nikkor 50mm F1,2 AF-S G
7. Och kanske, kanske - en Nikon "D30" dvs fullformat i D300 huset, en riktig EOS 5D "dödare" ;-)


Några av mina källor:
DPreviews nyheter
Amateurphotographers hemsida
Leicas egen M8 hemsida
Erwin Puts hemsida
Foto Magazin nr 2 2008
LFI nr 2 2008

Sjuk blogg

Dogma ångest (Leica vs Ricoh)

Nikon D200, 17-55/2,8 DX (Leica M6TTL från 2000 och Ricoh GR-Digital II från 2007)

Hade det varit för tvår år sedan så skulle mitt självklara val för "Dogma" foto varit Leica M6 TTL, Voigtländer Color-Skopar 28mm f3,5, Kodak Tri-X Pan framkallad i D76 1+1 i 5 min vid 25 grader C. Det kunde ha blivit Leica M8 med samma optik - men jag ger inte 47.000 Kr för en kamera som inte fungerar klockrent - så är det bara. Så nu blev mitt val Ricoh GR-Digital II.
Och det har skapat en hel del kreativ "ångest".

För Dogma tanken är ju att man är (eller blir :-) inkörd på sin kamera med vald optik, film/inställningar osv. Vilket är en process - såklart. Leica+Tri-X är mer än 20 års fotograferande för mig, så den sitter i "förlängda ryggmärgen". Men att framkalla och skanna är för långsamt för min nuvarande smak. Alltså digitalt. Alltså Ricoh GR-D II. Alltså inkörningsperiod.
Fungerar kamera för "mitt" fotograferande? Ja - efter ett kamerabyte ;-)
Vilka inställningar, ISO mm? 200 ISO som "kompromiss" läge - 400 brusar lite, lite för mycket - eller?
Färg eller S/V? Färg efter mycket grunnande, men jag tvekar fortfarande...
Så efter mer än 10.000 exponeringar så börjar Ricoh:n kännas "hemtam", men inte helt intuitiv än, ,det tar nog ytterligare 10.000 bilder...
Och mina bilder med kameran i "Dogma" läge börjar änligen bli bra, ångesten släpper och kreativiteten komer smygande tillbaka.

Så min slutsats blir: "Dogma löftet" måste prövas och utmanas, processen att hitta sin "Dogma-väg" kan ta lite tid. Vi måste vara generösa med ändringar i löftet. Men inte för generösa - det krävs trots allt uthållighet för att hitta fram.


Ricoh GR-Digital II (Dogma läge)


Ricoh GR-Digital II (Dogma läge, men lite "hastigt" ;-) konverterad till S/V i PS)

Första spadtaget

Ricoh GR-Digital II Del 2: bildkvaliten

Ricoh GR-D II på 80 ISO, f2,4 och 1/125s, för att se bilden större - klicka här!

Ok, här kommer den svåra biten föra alla "digi-kompakter" - bildkvaliten. Vilken måste ställas i relation till sensorns storlek, kamerans pris, optik osv, osv. Med detta sagt så vill jag understryka att jag är väldigt nöjd med Ricoh GR-D II:ans prestation när det gäller bildkvaliten, mycket tack vare den skarpa och välkorrigerade fasta optiken. Sensorn ger 10 MP i 4:3 läget och ca 9 MP i 3:2 vilket jag konsekvent använt under hela utvärderingen. Och kamerans svaghet är såklart den lilla sensorn som brusar mer än sina större motsvarigheter i tex DSLR världen. Men rätt använd och på låga ISO så ger Ricoh:n mycket "systemkamera" lika bilder, spec. om man använder DNG-formatet. Resultatet blir skarpa, behagliga, lättarbetade bilder med en färgåtergivningen i toppklass.


Ricoh GR-D II samma bild som överst men med en detalj återgiven i 100% infälld.

Bilden ovan är konverterad från DNG i Photoshop CS2 med lätt färg och kontrast justering, skärpning och brusreducering. Resultatet blir som sagt enligt mig mycket bra och kan konkurerar med både Canon och Nikons mellanpris DSLR-kameror. Bilden håller helt klart för professionell användning även i något större format.
Men detta är vid lägsta ISO som är 80 följt av 100. Vad som händer med bilden när man ökar känsligheten illustreras i bildernan nedan:


Ricoh GR-D II på 80 ISO, "Testmotivet" - här varsamt behandlat och skärpt i PS


Ricoh GR-D II på 80 ISO, ett utsnitt återgivet i 100% infällt, bilden helt obehandlad. 


Ricoh GR-D II på 100 ISO, ett utsnitt återgivet i 100% infällt, bilden helt obehandlad. 


Ricoh GR-D II på 200 ISO, ett utsnitt återgivet i 100% infällt, bilden helt obehandlad. 


Ricoh GR-D II på 400 ISO, ett utsnitt återgivet i 100% infällt, bilden helt obehandlad. 


Ricoh GR-D II på 800 ISO, ett utsnitt återgivet i 100% infällt, bilden helt obehandlad. 


Ricoh GR-D II på 1600 ISO, ett utsnitt återgivet i 100% infällt, bilden helt obehandlad. 

Man kan konstatera att upp till 200 ISO så är det lungt, 400 går att använda men bruset är märkbart, 800 är inte vackert och 1600 är väl närmast att betrakta som ett "nödläge" att ta till om inget annat hjälper.
För att ge en objektiv uppfattning så gämförde jag brusnivåerna med Nikon D200, samma antal megapixel, fast större sensor, men D200 är ingen "bruskung" som D300 eller Fuji S5.


Ricoh GR-D II på 400 ISO, ett utsnitt återgivet i 100% infällt, bilden helt obehandlad. 

 
Nikon D200 med17-55/2,8 DX på 800 ISO, ett utsnitt återgivet i 100% infällt, bilden i övrigt helt obehandlad. Lägg märke till att Nikonens brusnivå på 800 ISO påminner om Ricohns på 400 - överraskande ;-)


Ricoh GR-D II på 400 ISO, i kamerans S/V-läge, ett utsnitt återgivet i 100% infällt, bilden i övrigt helt obehandlad.

Men jag tycker inta att man skall stirra sig blid på ev brus vid höga ISO (vilket hur som helst är lägre än hos föregångaren) - kamerans stora fördel är optiken som är nästan helt fri från distortion, vilken man inte kan säga om någon konkurrent med zoom. Så även om det finns några digi-kompakter som kan uppvisa ev något lite bättre brusegenskaper så saknar de Ricoh GR-D 2:ans fantastiska optik. Redan full öppning är den knivskarp och största bländare 2,4 är helt Ok på en kompakt, även om drömmen såklart hade varit en f:2 eller ännu ljusstarkare, kanske något för Ricoh eller konkurrenterna (läs Leica) att bita i. För jag hoppas att "professionella" kompakter med fast, fin, ljusstark optik blir en trend! Sedan bör det tilläggas att Ricoh:n har ett ganska "vackert", lite "film likt" brus som speciellt i S/V läget inte stör bilden - om man nu är ute efter "Tri-X-looken" ( men då behövs 800 ISO och uppåt ;-))

Min slutsats är att Ricoh GR-Digital II lämpar sig utmärkt som reportage-kamera, även som "första" kamera (den är ju annars en typisk "proff-backup" att ha i fickan, typ klassiska Leica CL eller Minox) och den passar utmärkt för arkitekturfoto (optiken, det inbyggda vatenpasset och rutnätet). Bildkvaliten räcker mer än väl till för de flesta områden, men en begränsning i återgivningen finns på ISO-tal över 400.

Nästa del: Ricoh GR-D II i ett "Dogma perspektiv" :-)
(Del 1 - Handhavandet: http://www.fotosidan.se/blogs/photo/14948.htm )