Kodachrome - en annan tid, en annan plats, en annan kamera, en annan film, ett annat liv.

Nikon F4s, Nikkor-AF 80-200/2,8 ED (Inte Kodachrome utan Ektachrome som jag gick över till ;-)

Medan jag städar i mitt bildarkiv och skannar några gamla semester bilder, så tänker på när jag slutade använda Kodachrome. För jag beklagar verkligen att filmen försvinner, men med hande på hjärtat så måste jag erkänna att jag tog sista (framkallade) rullen -96!


Ricoh GR-D II En vy över ljusbordet, med bla Kodachromes klassiska pappramar :-))

Saningen är att jag inte var så nöjd med Kodachromen på slutet, först av allt för att man fick den ramad och ibland så klippte de fel (spec på mörka bilder) så jag började beställa den oramad (genom att klippa hörnet på framkallningspåsen). Men det värsta var nog att jag upplevde den som mindre "färg-exakt", kanske för att E-6 filmerna blivit bättre men nog mest pga framkallningen flyttade från Sverige, till först Schweiz och sedan USA. Så länge Kodak kramkallade själva och i Sverige så kunde man få filmen med vändande post - och färgerna var, som jag upplevde det,  perfekta. Men efter flytten tog det inte bara tid, jag upplevde att färgerna började bli osäkra och "stickiga", kanske pga slarv i labbet eller kanske pga tex röntgen påverkan då filmerna skannades av tullen tillsammans med övrig internationell post....


Leica M8, Color-Skopar 28/3,5 En blick in i en skåps-sektion av arkivet - den mera sorterade ;-)

Annars hade/har nog Kodachromen bara en svaghet - den ljusbleks - dvs den måste förvaras i absolut mörker och bör inte visas med projektor allt för ofta. Men å andra sidan så åldras (mörkerbleks) den inte som andra filmer utan behåller sina färger år efter år. Så i svagheten låg även en styrka, och då den var okänslig för åldrande och temperaturer så var den en perfekt resekamrat :-)


Leica M8, Color-Skopar 28/3,5 Vardagsrumet under intensivt sorterande av CD-skivor o negativ.

Jag anstränger mig alltid för att få lite ordning på arkiven inför semestern, kanske för att det är roligare att komma hem då :-) I förgrunden står pärmarna med mina S/V-negativ och några kartonger och kuvert med kontaktkopior. Och anblicken av de röda Agfa-kartongerna väcker nostalgiska minnen. Agfa var mitt favoritmärke i mörkrummet, jag vet inte hur många röda 30x40 kartonger jag har liggande, oftast med kopior och/eller kontaktkartor i ;-) Tyvärr så har jag inte kontaktkopior till alla negativark, vilket försvårar sökningar i arkivet. Men S/V-arkivet växer fortfarande, numera med en 10-20 Tri-X per år och jag är nogrannare med kontaktkartorna idag.

RIP Kodachrome

Ricoh GR-D II i macroläget, en gammal Kodachromeburk och en kamera som fanns före...

Kodak annonserade idag att de kommer att lägga ner tillverkningen av den anrika Kodachromefilmen efter 74 år!

Från Kodaks pressrelease:
“KODACHROME Film is an iconic product and a testament to Kodak’s long and continuing leadership in imaging technology,” said Mary Jane Hellyar, President of Kodak’s Film, Photofinishing and Entertainment Group. "It was certainly a difficult decision to retire it, given its rich history. However, the majority of today's photographers have voiced their preference to capture images with newer technology – both film and digital. Kodak remains committed to providing the highest-performing products – both film and digital – to meet those needs."

Så var det över, ganska väntat, som en äldre släkting som legat på intensiven allt för länge. Men inte mindre tragiskt för det!


Nikon F4s, Nikkor 35/1,4 AI-S och Kodachrome 25 vilket syns i färgerna - såklart! Berlin 1990

Jag kommer att sakna den, men en av fördelarna med Leica M8 är att den levererar digitala bilder som är "Kodachrome lika". Och jag antar att vi kommer att att mötas av flera nya "Kodachrome pugginer" till Photoshop ;-)


Leica M2, Summilux 35/1,4 och Kodachrome 64 - dessa fantastiska hudtoner. Malmö 1986.

Men det blir aldrig riktigt samma sak, RIP Kodachrome!



Edit -  mera från pressreleasen:
Kodak estimates that current supplies of KODACHROME Film will last until early this fall at the current sales pace. Dwayne’s Photo has indicated it will continue to offer processing for the film through 2010. Current KODACHROME Film users are encouraged to try other KODAK Films, such as KODAK PROFESSIONAL EKTACHROME E100G and EKTAR 100 Film. These films both feature extremely fine grain.  For more information, please visit www.kodak.com/go/professional

Välkommen tillbaka Olympus Pen F

Olympus har återupplivat sin ärevördiga Pen F. En gång i tiden "halvformataren" som förändrade fotobranschen. Idag en "Fourthirds" systemkamera med tydliga drag av sin 60-tals föregångare.



Nu var just Olympus Pen F kameran som jag lärde mig fotografera med. Den var min pappas och jag lånade den helt enkelt, och med den lärde jag mig inte bara exponering utan också att komponera bilden, använda olika brännvidder osv. Men många frågade om det var en Leica (den är onekligen lik en Leica M) - vilket fick mig att undra vad en Leica var. Pappa hade ingen Leica men väl en massa Leica broschyrer från sextiotalet. Det dröjde inte länge förrän jag skaffat min första Leica M2:a :-)



Pen F:s geniala och diskreta reglage och SLR-sökaren som är i stående format då bilden "står upp" på filmen. varje bild en 18x24mm dvs 72 bilder per 36 rulle :-)



Jag ser att Olumpus behållt den ursnygga Pen F loggan,
läs mer på den kinesiska nyhetssajten zol.com.cn
(Samma artikel via Google Translate på engelska)
Wikipedia om Olympus pen F:
Kamera och Bilds artikel med bla svenska priser.
Olympus egen sajt.
Dpreview.com's mycket utförliga "In depth preview".

Edit:
Olympus släpper även ett fast 17mm (motsvara ca 35mm med ff) med extern optisk sökare, vid sidan av normalzoomen på motsvarande 28-84mm.

Dessutom kommer kameran i minst två färgalternativ och med olika "retro" tillbehör som tex beredskapsväskor, remmar, olikfärgade lock, mm, mm.

Här finns det en "White edition" redan från start - något för alla smaker med andra ord ;-)

Rainy Day DOGMA #1&2

Medans den svenska sommaren regnar bort försöker jag anpassa mig till mitt nya DOGMA-löfte med Leica M8 och Summicron 35mm som i praktiken blir ca 50mm. Som någon påpekat så är motsvarande 50mm väldigt "snävt" för mig - 28mm som uppträder som en klassisk 35:a hade varit mer naturligt.



Tanken är att jag efter att ha jobbat med Ricoh GR-D II:ans oändliga skärpedjup så är jag sugen på att få frilägga bakgrunderna en smula - i vissa bilder. Och kanske även försöka mig på den "klassiska gatu-brännvidden" 50mm a la HCB ;-)



Jag har ingen 28:a eller 24:a som är ljusstark nog (än ;-) - så tanken är att det nya DOGMA-löftet får växa fram under en del "experimenterande". Inte minst funderar jag på S/V kontra färg. Och det finns en del som jag måste vänja mig vid vid övergången från Ricoh till Leica som ständig följeslagare:
1. Den fantastiska sökaren :-)
2. Det högre slutarljudet :-(
3. Ljustarkare optik med kortare skärpedjup :-)
4. Just nu - den snävare bildvinkeln :-|
5. Vänja sig vid att ha kameran runt halsen igen ;-)

Och DOGMA handlar ju mycket om att upprepa ett handhavande mot perfektion - det får ta sin tid...

Ps.
Jag är inte helt nöjd med bilderna i detta inlägget, känner att de inte når riktigt hela vägen, men de duger till bloggen ;-)

Det blir ingen Leica R10 - och Leica M9 dröjer.