Camera Obscura
En eftermiddagspromenad...
Fujifilm X-Pro1 med Fujinon 35/1,4 - och i vanlig ordning obeskuren osv.
Jag tog en stilla fotopromenad idag - för första gången på länge.
Sjulsmark
Fujifilm X-Pro1 med Fujinon 18/2 - och i vanlig ordning obeskuren osv.
Jobbet tar mig till de mest oväntade platser, som Sjulsmark i Norrbotten :-)
När livet kväver bloggen….
Fujifilm X-Pro1 med Fujinon 18/2 - och i vanlig ordning obeskuren. Uppsala-Stockholms pendeln en vanlig morgon - det är 70 mil och 5,5h kvar till Malmö.
Det händer mycket i livet och mitt pussel läggs till stor del med hjälp av SJ. Och mobiltelefon, och datorn, men tyvärr inte så mycket med hjälp av kameran längre.
Försöker få in blogg-biten i pusslet, fast kanterna inte riktigt vill passa in, det glappar lite. Kanske måste jag lägga några andra bitar först?
70 år sedan… och idag känner jag skam och sorg!
Leicaflex SL2, PA-Curtagon 35/4 - Auschwitz-Birkenau
Idag, 27:e januari 2015, är det 70 år sedan koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau befriades av den sovjetiska Röda armen och dagen högtidlighålls internationellt som "minnesdagen över förintelsens offer" vilket numera uppmärksammas på ett föredömligt sätt i så gott som all media.
Jag har bloggat om detta förut, inläggen finns under "januari" nästan varje år - i menyn till höger. I år har jag inget att säga annat än att det byggs ett skydds-staket runt synagogan i min hemstad Malmö.
Jag skäms...
För exakt 25 år sedan - på Berlinmurens krön!
Nikon F4 + 35/1,4 och Kodak Tri-X Pan - Brandenburger Thor sedd från väst natten mot 9/11 1989..
Vi hörde på nyheterna att något exceptionellt var på väg att hända i Östtyskland. Beslutet var snabbt fattat, bilen packad och några timmar senare kom vi fram till Västberlin. Jag minns fortfarande vad jag valde att stoppa i fotoväskan: Nikon F4, FM2, 20/2,8; 24/2; 35/1,4; 85/1,4 och en 80-200/2,8 (skjutzoom) samt Tri-X och en massa Kodachrome. Tandborste, tandkräm, deodorant och ett ombyte. Vi parkerade bakom riksdagshuset, strategiskt nära Brandenburger Thor som var epicentrum för demonstrationerna i väst. Bilen blev vår bas de närmaste 48 timmarna - som var mycket mer omvälvande än vi någonsin vågat hoppats.
Trycket inne i Österberlin var enormt och i väst pågick solidaritetsdemonstrationer. Västberlinarna försökte storma muren - på andra sidan väntade gränspoliserna med vattenkanoner. Ingen visste vart det skulle leda. Ryktena gick vilda - och så plötsligt - nyheten att gränsen skulle öppnas - omedelbart.