Ja detta va pinsamt du :) Inte alls som killen jag såg som hade gjort sin blogg till kontaktannons.
Så kör hårt Johan ligg där i divanen så lyssnar vi.

Läser de båda kommentarerna under och bara fascineras över hur olika vi alla är:-)
Jag är väl förmodligen en av dom där pinsamma personliga typerna *s*
Men slutar vi pratar o dela med oss så är nog risken stor att empatin slutar finnas den med? Nej att döma är nog inte bra, att förstå varandra är desto viktigare och som Phil Collins sjunger så finns det alltid 2 sidor på samma mynt.
Vi är alla olika o tur är väl det. Visst hade det varit trist annars?:-)
Fördelen med blogg är just att det ÄR ju en högst personlig sida där ordet är fritt. Man bestämmer själv vad som skall ventileras då det tyvärr är en monolog inte en dialog - tills dess man får kommentarer att dialogisera med.

Ang dina bilder så tyckte jag sigman teckade bättre i högdagrarna:-)

//Mvh Anna

Varför peka finger åt andras bloggar? Fotografering rymmer allt från teknik till känslor. Jag vill inte vara utan någondera. En bloggare kan vara intressant oavsett ämnet. Varför inte ge konstruktiv kritik till bloggare med en kommentar, likt bildkritik. Du skulle till exempel kunna börja skriva jämföra utan g.

Ja egentligen får väl folk lämna ut sig själva efter eget huvud, jag bryr mig inte så speciellt. Kan bli lite patetiskt i bland bara kan jag tycka. Men som sagt jag brukar vanligtvis inte läsa sådant som inte intresserar mig. Sedan tycker jag att det är en väsentlig skillnad i att lämna ut sig själv jämfört med att lämna ut andra. Men i bland kan jag fundera över hur personer som i sin blogg är djupt deprimerade ena dagen för att vara lyckligt upprymda nästa egentligen mår? i medicinska termer brukar sådant kallas manodeprissivitet. Eller är det de skriver egentligen inte om dem själva utan mer ett sätt att inkassera medkänsla och uppmärksamhet? Hur som helst: Vem orkar bry sig när bloggarna blir som Big Brother?
-affe