Varför gå över ån...
... efter Havsörn när man har dem inpå knuten. Det kan man ju fråga sig. Att jag har "pippi på fåglar" det framgår ju klart och framförallt rovfåglar är spännande. Örnar är så stora och mäktiga att man får knottror på armarna. Åka ca 5-6 mil i eländigt väder till Gysinge (som i fredags) för att där i närheten av matningen tro att man ska få se dessa mäktiga fåglar, där fick jag tji. Där fanns ju ingen örn inom synhåll.
I dag när jag fyllde på mat till småfåglarna här hemma hörde jag att Kajorna var irriterade på något. Mycket riktigt där flyger örnen bakom vår lagård på relativt låg höjd. Paniken infinner sig... kameran ligger på bron... blank is under nysnön... oj oj oj. Skynda sikta, skynda trycka av. Halka iväg ifall jag hinner på den bakom garaget mot skogen... men nej, den är borta. Några sekunder och fyra avfyrningar. Men örnar är så häftiga och det gäller att vara ute i rätt tid och rätt plats, att se åt rätt håll, för de flyger förbi på några sekunder. Ingen bild att skryta med eller att egentligen visa upp, men när det gäller örnar så gläds jag åt vad som helst.
På ett sätt vill jag nog inte sitta i ett gömsle för då blir man nog lite mer kräsen sedan.
Hur som, denna ringmärkta Havsörn (tror jag) visade sig i någon sekund innan den fortsatte bakom gården mot skogen på jakt efter mat. Hoppas den fann något.
Ha en fortsatt trevlig dag.
/Lena
Nu tycker jag att Leif kan bygga en koja ( gömsle ) uppe på silon så du kan komma den lite närmare :-)
Ing-Marie
/Lena
Hälsningar Lena
/Lena
Ha du också en fin kväll.
/Lena
Det där med att alltid ha kameran till hands,
det känns allt viktigare. Tänk så många bra bilder man missat
Marianne
Detta blev ju inga bra bilder, men när det gäller örnar är jag glad om de bara fastnar.
/Lena