Säsongsavslut!
Efter att ha behövt äta matsäcken hemma vid två tillfällen så gav jag upp.
Ville ju så gärna göra ett säsongsavslut vid Hjälstaviken över dagen. Men det blev inte så då man bör vara utvilad för att orka köra de 16 milen enkel resa...och då jag skulle åka själv blir det ännu viktigare med god sömn.
Jag har svårt med sömnen i vanliga fall och lite svårare sedanjag började knapra kortison för att inte tala om när jag MÅSTE sova ett antal timmar för att gå upp tidigt.
efter andra missen var jag riktigt ledsen. Till och med min icke fågelskådande eller fotograferande man erbjöd sig att skjutsa. Men jag tycker nog att det kan bli lite stress över att liksom bli klar med pippisarna.
Nu bestämde jag mig för att fråga Ing-Marie om vi skulle ta två dygn på Ekolsunds slott innan vintertid börjar.
Så blev det, ondag- fredag. Men de dagar vi halvt bestämt såg ut att blåsa och regna bort så det blev hastigt och lustigt att under söndagen ändra till att åka måndag-onsdag.
Snurrigt och stressigt värre men numer är vi van att packa mat och kläder så det gick över förväntan.
Detta utspelade sig vecka 43.
Det blir många bilder av varierande kvalitet men det lite som dokumentation för mig. Tyvärr sitter bara mitt tele på och det blir inga bilder från Ekolsunds slott vilket väl kanske hade varit på sin plats. Men så är det nu.
Efter att vi ätit medhavd mat och god kaka (I-Ms hantverk) så åkte vi ner till viken och spången.
Där kändes det ganska öde. Tomt på både fågel och folk kändes det som. Jag tappar lite hoppet och suget att fota men ändå mysigt i vassen och gömslet och visst händer det saker bland de få gäss som är kvar och några gräsänder och storskrakar finns ju alltid. Trots detta blev det många bilder till min "minnesdagbok" här på FS.
Blå kärrhök!
Det är alltid kul med rovfåglar, jag kan inte låta bli att fota även om det oftast är på för långt håll. Denna fina hona scannade av vassen nära gömslet.
Det var inte så många gäss kvar men ett litet gäng som låg i sjön blev med jämna mellanrum uppskrämda av havsörnarna. Vackra färger i löv och gräs börjar dt dessutom att bli.
Några grå hägrar befann sig lite här och där i viken. Emellanåt flög den förbi utanför gömslet.
Salskrakar!
Egentligen lite skämmigt. Men, jag la inte mycket tid till att fota dessa unga "knipor" som jag trodde att detvar utan att titta så noga. Jag har ju aldrig sett salskrakar mer än på bild och hade de vackra vita hanarna i minnet.
Men fick dagen efter lära mig attdessa faktiskt var salskrakar... och jag som och så vid något tillfälle sa till I-M att det nog var unga knipor. Hua så fel man kan ha.
Ny dag och fin morgon men inte med SMHIs löfte om dimma.
Ganska lugnt då alla gäss som flög in då vi lämnade kvällen innan nu flög ut innan vi hann på plats. Hmmm dåligt tajmat.... av gässen.
Så efter superhala 200 m på frostig spång kunde jag slappna av utanför gömslet och fota lite vass i morgonsolen.
Det är lätt att låta det bli för många exponeringar när morgonljuset strilar genom vassen. Här får räcka med dessa två.
Morgonsolen sol lyser mot naturen på andra sidan sjön ger magiska färger. Storskrakarna, salskrakar, en skedand och troligen en vigghona eller bergand ligger en bit ut i sjön.
Ägretthäger och salskrakar!
Möjligen fanns ett par ägretthägrar vid sjön men bara en gjorde sig besväret att visa sig hyfsat nära. Den landade och stod i princip på samma ställe hela dagen. Lite långt håll och svårt ljus, tycker jag.
Skäggmes, juvenil hane (tror jag)
Dessa är ju på nåt sätt huvudmålet med besöket i Hjälstaviken. Man får aldrig nog av dem. Visst var det ett gäng som visade upp sig en del men de var mest på spånngen som jag såg och jag är ju som jag är i kroppen med min reumatism så jag kan inte läga mig eller gå ner på huk för att få bra bilder.
Storskrakar!
Lite mysigt att gömslet finns, man kan alternera spång och gömsle. Här fiskade skrakarna utanför och fick sig en hyfsat stor gädda. Livat blev det, men bara en fick smaka.
Grå häger!
Så kom den flygandes igen. Den, eller om det var flera, verkade lite rastlös under dagen.
Havsörnen flög lite då och då och är inte längre en raritet att fånga på bild. Men det går inte att låta bli.
När jag satt i gömslet en lång stund så dök denna mörka and upp tillsammans med gräsänderna. Den verkade vara i par med en hane. Det lär vara en korsning med tamand enligt hjälp jag fått att artbestämma. Sådant som händer då och då.
En liten bensträckare och promenad på spången och lite lek med vassen.
Det blev inte så många fler bilder för mig denna långa dag. Trött och hungrig beger vi oss till slottet för medhavd mat, dryck och lite skön sömn senare på kvällen.
Sen ny dag!
Gräsänder fanns det gott om utanför gömslet och det finns olika sätt att säga god morgon!
Det var speciellt ett par där som ville säkra framtiden med avkommor. Det hände flera gånger under vår vistelse. Vet inte hur deras kärleksliv fungerar.
Plötsligt kommer duvhöken (tror jag) från buskarna mitt emot gömslet. Ingen höjdarbild men det gick inte att låta bli.
Äntligen kom skäggmesarna och var mycket mer på vasstråna. Men ändå inte lätta då de är i rörelse mest hela tiden.
Nedan kommer ett gäng bilder på sötnäbbarna.
Ja dessa visade upp sig hyfsat fint och jag kände mig äntligen nöjd.
Man träffar en hel del trevliga människor och det är kul och lärorikt.
Bland annat fick vi hjälp att hitta den berömda kattugglan som funnits där i flera år.
Vi har försökt att hitta den tidigare men inte lyckats.
Äntligen!!!
Tack för titten och hoppas att du orkade med denna långa blogg.
Ha det gott!
Hälsningar Lena! :-)
Kul att du gillar bilderna... å ja skäggmesarna är oemotståndliga och beroendeframkallande- ;)
/Lena :)
Kul att leka med vassen, eller i vassen kan man ju säga. Spången går ju genom vassen... helt underbart.
Visst är jag nyfiken på att vara där när det är lite snö på vassen.... och ha turen att skäggmesarna visar sig.
Det kanske inte var ett säsongsavslut detta.
/Lena :-)
Hälsningar Lena
Ja jag vet ju att du brukar vara här ganska ofta. I-M och jag tar längre vistelser men mera sällan kanske.
Skäggisarna är luriga. Har nog missat dem ibland. Men tror de är hungrigare nu och gärna äter kring och på spången. Men det verkar vara tidig fm som de är säkrast. Vi såg inte till dem efter lunch.
Så försök igen du. :)
/Lena :-)
Jättefina bilder på skäggisarna i vassen !
Ing-Marie
Vi har våra böjelser. Jag älskar att sitta i gömslet och du kryper omkring på spången. :D
Nu ska jag göra mina plikter här på FS. ;-)
/ Lena :-)
/ Lena :-)
/ Lena :-)
HaD/Gunte..
/ Lena :-)
Vet ju inte vart Korsheden är men Hjälstaviken är en mil från Enköping.
Jo jag har PMR. Haft ont i kroppen i 30 är men det har möjligen varit fibromyalgi. PMR bröt ut slutet av 2020... jag vägrade kortison till juni 2022. fick nytt liv om än inte bra med biverkningar och gammelontet.
Hjälstaviken har funkat mycket tack vare Ing-Marie och ett tillstånd att få parkera närmare torn och spång. Men det är jättejobbigt att gå mycket. Men finns bänkar .
Kan skriva mer till dig på msn om du vill.
/ Lena ;-)
Hälsningar Halina