#2391. Det är inte ofta man träffat en nobelpristagare?? –numera??

Kemiska föreningen i Lund, 150-års jubileum nästa år, brukar vara värd för någon av årets Nobelpristagare. I år var det Jacques Dubochet som besökte kemiska institutionens mikroskopicentrum.

Professor Dubochet upptäckte och utvecklade snabbfrysning av tunna vätskefilmer som innehöll små partiklar av proteinstrukturer?? Snabbkylningen sker i flytande etan och metoden är idag vida spridd i forskningscentra med elektronmikroskopi. I Lund har metoden använts i 20 år och seniorplpåtis var med att se till att det blev ett dedicerat mikroskop för denna metod i Kemicentrum här i Lund.

Jacques Dubochet visade sig vara en intresserad och humoristisk gäst:

Professor Reine Wallenberg visar Jacques Dubochet det nya mikroskopet i Lund

Han fick en ingående genomgång av det nya e-TEM mikrsoskopet i vilket man skall växa ”in situ” nano-meter små halvledar stavar: Man ledar alltså in gaser i mikroskopet så att den växande halvledaren kan studeras på atomär nivå.

Dubochet studerar provhållare och live-bilder vid mikroskopet med Dr Daniel Jacobsson

Nobelpristagaren höll ett mycket avslappnat föredrag för en fullsatt aula i LTH. Han berättade att han blev stoppad i säkerhetskontrollen på flygplatsen i Umeå. Nobelmedaljen i guld gav metallsignal och säkerhetspersonalen blev jättelyckliga när de fick se en Nobelmedalj i verkligheten. Han tog det som ett fint tecken på att vi svenskar bryr oss om Nobelpriset??

#1972. Åldersdiskriminering?? –det vet han inte vad det är??

I landet utom sig slarvar man bort erfarenhet och kunskap?? –genom att pensionera arbetskraft?? –som är äldre än 65?? Bara egenföretagare måste jobba vidare??

I många länder utnyttjar man kunnande mycket längre hos äldre. I Korea, till exempel, köper universiteten upp kunnande över hela världen?? –genom att anställa äldre forskare??

Här har vi en kompis till seniorplåtis, professor Osamu Terasaki, som besökte Lund och föreläste förra veckan.

Professor Osamu Terasaki (t v) och seniorplåtis i Lund anno 2016-09-16

Åhörarna var unga forskare i fysik och kemi. Osamu visade unika bilder på hur atomer kan inkorporeras i olika material??

Osamu föreläser på fysicum i Lund

Han är på samma sätt som seniorplåtis en slags atomfotograf. Han har mer än 20 vetenskapliga artiklar i de mest prestigefyllda tidskrifterna Nature och Science?? –å det är ovanligt?? –seniorplåtis har bara 5. Men seniorplåtis har en artikel i Nature som ensamförfattare!! –å det är ovanligt och coolt.

Osamu har inte haft den raka vägen till erkännande?? –i Japan måste man följa historiska mönster?? –och hedra och stödja sina senior professorer. Osamu fick till och med bannor för att skaffa tre barn!! –det går inte för sig?? –i Japan. Han kämpade sig fram i en internationell samverkan och blev sent professor i strukturkemi vid Stockholms universitet. Det gav till och med eko i Japan. De började fatta vad man tappat i vetenskaplig standard.

Vid 65 år kunde han välja och vraka bland topp universitet i världen. Han kontrakterades i Korea, Stockholm, Berkeley och nu anställs han vid ett nytt Tekniskt universitet i Shanghai för 3 år. Han skall bygga upp ett nytt laboratorium för avancerad elektronmikroskopi!! Det är att ta hand om kunskap. Här ligger landet utom sig efter??

Men lite hopp får man när man ser vilka som var värdar för seminariet:

Från vänster: professor Kimberly Dick Thelander, yngsta professorn vid Lunds universitet, professor Reine Wallenberg och Osamu.

#1654. Hick ups?? –ger defekter?? –i naturen??

Det är inte bara vi människor som gör fel?? –utan naturen får också hick ups?? --och skapar oregelbundenheter?? Är fel något bra?? –ja, det kan vara så?? Det ger charm och nytta??

Människan gör ju ständigt fel och misstag?? –och för det mesta spelar det ju ingen roll?? Det kan ju till och med ge upphov till kul mönster?? Han som sådde i den här åkern hade lite svårt med ögonmåttet?? –och kanske ringde mobiltelefonen??

Det här är en Skåneåker?? –i det stora landskapet?? Men även på atomär nivå förekommer det fel och defekter??

När en kristall skall växa från en smälta eller en lösning?? –och lager efter lager av atomer skall ordnas och bindas till ytan, så kan det uppstå byggnadsfel med annorlunda bindningar och kanske enstaka föroreningar av grundämnen. Ibland kan det vara bra för materialet kan få nya egenskaper!!

Elektronmikroskopibild (TEM) av oordnad kristall. Vid pil ett ser man en atomrad i projektion. Vid 2 ser man en svart prick med två rader av atomer nära varandra. Lägg märke till att det är oordning i två dimensioner i planet.

#167. Kvasikristaller? –årets Nobelpris i kemi?? Kameran avslöjar!! --eller de som kasta Nobelpriset i papperskorgen!!

Kvasikristallen, som gav årets Nobel pris i kemi, upptäcktes med hjälp av bilder från ett elektronmikroskop av Daniel Schechtman 1982. Före det hade många forskare kastat bilder av liknande innehåll i papperskorgen för att de trodde på gamla teorier.

Vanliga kristaller, som de som du går på varje dag, i berggrunden, som till exempel kvarts, byggs upp av atomer som sitter väl ordnade i tre dimensioner.  Man säger att de har fjärrordning på atomerna. Det betyder att om du säter dig på en atom, vilken som, så är alltid omgivningen exakt lika. Motsatsen är amorfa material, som glas, vilket har bara närordning.

Men så finns det, vilket Schechtman på pekade, kvasikristaller som inte är två-, tre-, fyr- eller sextaliga, som vanliga kristaller, utan fem- eller tiotaliga. Han studerade metallegeringar med hjälp av elektronmikroskop och fick då fram en bild som ser ut så här!

Kvasikristall, 1986. Elektronmikroskopibild av så kallat diffraktionsmönster.

Ja, jag har tagit den här bilden eftersom vi också studerade kvasikristaller vid Lunds universitet 1986. Om du sätter dig på en vit prick i mitten på den här bilden så får du 10 vita prickar runt dig. Dessutom är avståndet mellan två prickar i en rad det gyllene snittet, ungefär 1,618. Bilden ovan kommer från det bakre fokalplanet i elektronmikroskopet och det visar det så kallade diffraktionsmönstret, vilket visar  bild av det ”inversa rummet”. Här är alla avstånd A inverterade dvs =1/A. Kort avstånd blir långa och långa avstånd blir korta. Det är tur att man i elektronmikroskopet kan koppla om till det vanliga bildplanet och samtidigt se den tvådimensionella bilden av atomstrukturen. Även i denna kan man se den 10-taliga symmetrin. Bilder med 5- och 10-talig symmetri i planet har man känt till länge. Om du reser till Alhambra, i Spanien, så finns där islamiska apriodiska mosaiker med denna symmetri och de är från 1300-talet. Det är svårare att fylla rymden, 3 dimensioner, med atomer med denna symmetri, men det kan naturen göra i kvasikristallen. Det finns till och med ett mineral, ikosaedrit, som består av en legering av aluminium, koppar och järn.

Islamisk aperiodisk mosaik med lokal tiotalig symmetri, Alhambra 1991.

Många forskare hade tidigare studerat metallegeringar, långt före Schechtman. Redan på 30-talet, och även senare, när man studerade kristaller med röntgenstrålning fann man ofta diffraktionsmönster som det vi ser ovan. Man trodde på den här tiden att naturen inte kunde fylla kristallen med atomer som satt utspridda med  5- eller 10-talig symmetri.  Följaktligen kastade man negativen i papperskorgen.

Så tro aldrig på vad andra säger!! –för då missar du Nobelpriset!!

Femtalig symmetri är ganska vanlig i naturen och nästa gång du går ut i skogen så se om du kan finna det.

Vilken symmetri ser du här?