#169. Glaciärerna smälter!! –det skall de göra!! –eller hur går det för Monaco breen?? –från 2005-2011!!

Glaciärerna smälter!! –men det skall de göra nu!! Solen, jordbanans form , jordaxelns lutning, allt samverkar så att vi skall ha en interglacial period!! –=varm period!! Den avgörande frågan är om vi genom att friskt elda upp all fossilt bränsle frigör så mycket växthusgaser att vi påskyndar den naturliga uppvärmningen av jorden??

Det är helt klart att det nu går så fort med den glaciala smältningen!! -- att man på en så kort tid som 6 år kan se att mängden is minskar!!

 På norra Spetsbergen finns en långsträckt djup fjord, som har karvats ut av många glaciärers slipande, och nu finns där den så kallade Monaco breen. Vi besökte den under en resa 2005 och då tog vi den här bilden.

Monaco breen 2005.

Det är flera glaciärtungor som mynnar ut i den större glaciären. Sex år senare var vi på nästan samma plats i fjorden och kunde se hur glaciärbifloderna är något smalare och att huvudglaciären är något lägre. Kolla på bilden nedan.

Monaco breen 2011.

Det är inga dramatiska förändringar på sex år, men man kan se skillnaden. Det här smältförloppet kan man se på alla glaciärer på Svalbard. I Kongsfjorden har glaciären dragit sig mycket tillbaka att Blomstrands-halvön tydligt är en ö. Så man får väl döpa om den.  Blomstrand var kemist och mineralog vid Lunds universitet och blir nog glad för en ö.

#168. Hur tänkte Canon?? --när de konstruerade toppmodellen 7??

Det är ju obegripligt?? –hur tänkte konstruktörerna?? –när man skulle komma med ”top of the line” modellen. Man borde väl ha tänkt på användarna?? –hur skulle de göra när de ville ha bättre ljus eller ville sätta på något tillbehör??

Det klagas ofta på att kamerakonstruktörerna inte lyssnar på användarna. Gubbarna som sitter och pillar i sina laboratorier!! --lyssnar bara på bossen?? --och naturligtvis på räkne-nissarna!! Så har det nog varit i alla tider

I september 1961 kom Canon ut med en ny modell, det var den först kameran efter VI-serien, och den hade ett arabiskt nummer 7!! Den introducerades på den 7 Photokino mässan i Köln. Den hade en inbyggd exponeringsmätare!! –vilket tidigare modeller inte hade haft!!  Därför hade den ingen ”accessory shoe”!! Stor sensation!! --ingen tillbehörs sko (insticks hållare) var skulle man sätta blixten??

Canon 7, 1961.

Men si när den nya modellen 7s kom!! --i april 1965, så hade man satt dit tillbehörs skon igen!! --och beklagade att den hade med sorg varit saknad!!

Canon 7sZ, 1965, med det så kallade drömobjektivet.

Men hur är det idag?? --jag tror inte de lyssnar nu heller!! --möjligen på några proffs, inte gräsrötterna!!

#167. Kvasikristaller? –årets Nobelpris i kemi?? Kameran avslöjar!! --eller de som kasta Nobelpriset i papperskorgen!!

Kvasikristallen, som gav årets Nobel pris i kemi, upptäcktes med hjälp av bilder från ett elektronmikroskop av Daniel Schechtman 1982. Före det hade många forskare kastat bilder av liknande innehåll i papperskorgen för att de trodde på gamla teorier.

Vanliga kristaller, som de som du går på varje dag, i berggrunden, som till exempel kvarts, byggs upp av atomer som sitter väl ordnade i tre dimensioner.  Man säger att de har fjärrordning på atomerna. Det betyder att om du säter dig på en atom, vilken som, så är alltid omgivningen exakt lika. Motsatsen är amorfa material, som glas, vilket har bara närordning.

Men så finns det, vilket Schechtman på pekade, kvasikristaller som inte är två-, tre-, fyr- eller sextaliga, som vanliga kristaller, utan fem- eller tiotaliga. Han studerade metallegeringar med hjälp av elektronmikroskop och fick då fram en bild som ser ut så här!

Kvasikristall, 1986. Elektronmikroskopibild av så kallat diffraktionsmönster.

Ja, jag har tagit den här bilden eftersom vi också studerade kvasikristaller vid Lunds universitet 1986. Om du sätter dig på en vit prick i mitten på den här bilden så får du 10 vita prickar runt dig. Dessutom är avståndet mellan två prickar i en rad det gyllene snittet, ungefär 1,618. Bilden ovan kommer från det bakre fokalplanet i elektronmikroskopet och det visar det så kallade diffraktionsmönstret, vilket visar  bild av det ”inversa rummet”. Här är alla avstånd A inverterade dvs =1/A. Kort avstånd blir långa och långa avstånd blir korta. Det är tur att man i elektronmikroskopet kan koppla om till det vanliga bildplanet och samtidigt se den tvådimensionella bilden av atomstrukturen. Även i denna kan man se den 10-taliga symmetrin. Bilder med 5- och 10-talig symmetri i planet har man känt till länge. Om du reser till Alhambra, i Spanien, så finns där islamiska apriodiska mosaiker med denna symmetri och de är från 1300-talet. Det är svårare att fylla rymden, 3 dimensioner, med atomer med denna symmetri, men det kan naturen göra i kvasikristallen. Det finns till och med ett mineral, ikosaedrit, som består av en legering av aluminium, koppar och järn.

Islamisk aperiodisk mosaik med lokal tiotalig symmetri, Alhambra 1991.

Många forskare hade tidigare studerat metallegeringar, långt före Schechtman. Redan på 30-talet, och även senare, när man studerade kristaller med röntgenstrålning fann man ofta diffraktionsmönster som det vi ser ovan. Man trodde på den här tiden att naturen inte kunde fylla kristallen med atomer som satt utspridda med  5- eller 10-talig symmetri.  Följaktligen kastade man negativen i papperskorgen.

Så tro aldrig på vad andra säger!! –för då missar du Nobelpriset!!

Femtalig symmetri är ganska vanlig i naturen och nästa gång du går ut i skogen så se om du kan finna det.

Vilken symmetri ser du här?

#166. Är det dax att ge upp RF fokusering?? – Leica M går till samlarhyllan!!

Konsten att hantera en mätsökar(RF)kamera, typ Leica M9, är snart ett historiskt konsthantverk?? --då dagens juniorfotografer är mer hemma med en LCD skärm!! --eller elektronisk sökare!! --som ger ”live view” genom objektivet.

Man får betänka att mätsökarkameran har mer än sextio år på nacken!! –från den tid då racerbilar hade manuell växelspak. Idag har en F1 racer automatlåda!! –varför, jo helt enkelt därför att det är effektivare!! Så är det också med avståndsinställningen hos en M-Leica, det är historia och det funkar sämre än med ”elektronic view finder” (EVF).

Det är alltså dax att lägga den här på hyllan!! --samlarhyllan:

Vad är det då som har hänt de senaste åren?? –jo nya kamerasystem med mätsökningen genom objektivet har kommit. Panasonic och Olympus har gjort formatet m4/3 öppet så att adaptrar finns för de flest objektivfattningar. Flera modeller finns av dessa kamerorna och fler kommer. Samma gäller för Sony som öppnat upp för användandet av många objektiv till fattningen till formatet NEX E (APS-C). Senste modellen från Sony är NEX-7, med en 24 M pixel sensor. Allra senast är Ricoh GXR med A12 M modulen för Leica objektiv med M-fattning. I realiteten öppnar även detta till flera objektivtillverkare. Den senare modulen har dessutom en 12M pixel sensor utan AA (anti aliasing) filter, dvs i princip samma sensor som i Leica M9. Alla de här kamerorna är minst 6-7 gånger billigare än Leica M9, som inte har en live view av bilden genom objektivet!!

En av de första modellerna som kunde ta Leica M objektiv med EVF var Olympus E–LP1, som den här!! Den säljes nu ut billigt över hela världen!!

Varför är det då så bra att kunna se live genom objektivet?? –jo det finns hjälpmedel för att få rätt fokus, vid manuell fokusering!! I de äldre kamerorna, som E-LP1 kan man fokusera på en förstorad del i bilden!! Bra!! –men inte alltid så smidigt. I senare modeller som, Ricoh GXR A12 M, NEX-5n och NEX-7 kan man få hjälp av att kanter i objektet lyser upp i en färg (Peaking function) när det är i fokus. Kolla den här videon från Imaging Resource:  http://www.youtube.com/watch?v=HGPF375-2rA

Ricoh GXR med A12 M har dessutom ytterligare en hjälp för fokusering och den ser nästen liknande ut, men är tydligen mycket effektiv enligt Michael Reichmann:

http://www.luminous-landscape.com/reviews/cameras/ricoh_gxr_a12_field_report.shtml

Möjligheten att fokusera genom objektivet, användande adaptrar till olika objektivfattningar, gör att man kan utnyttja många olika objektiv på dessa kameror. Detta är ju mycket användarvänligt, då många har äldre objektiv liggandes på hyllorna hemma. Många av dessa objektiven är fullt ”up to date” vad gäller optiska egenskaper och kan användas med mycket bra resultat idag.

Ta en koll på den här bilden, tagen med kameran och objektivet ovan!!

 Magnolia. Olympus E-LP1, Noctilux 50/1, @ f/1.0

#165. Varför finns det ingen digitalkamera med svartvit sensor?? –marknaden vill inte!!

Plåta svartvita (B&W) bilder!! –det är en konst?? –som kräver en hjärna !! –vilken ser i svartvit!! Det behövs då en digitalkamera!! –som fotograferar i svartvit!! Det finns?? –nä det finns inte!! --för de nuvarande har RGB-sensorer!! –vars bild du post-konvertarar till B&W i nån mjukvara!!

Nu blir alla analog seniorer glada!! –här dyker det upp en som vill se riktiga B&W bilder. För det enda sättet att tvingas till att tänka B&W idag!! --är att ladda Tri-X (eller liknande film) i sin gamla analog kamera. Då kommer du efter ett tag, kanske ett år, att se bilder bara i B&W och följaktligen bara ta bilder i svartvit. Men du måste tvingas in i det!! -- annars hoppar du kring!! --med din digitalkamera och plåtar färg!! --och sedan konverterar det till B&W. Tekniskt kan det bli bra?? --om du är skicklig dataknutte!! --men bildmässigt blir det ointressant för du har inte tänkt rätt?? –i svartvit!!

Sett ur detta perspektiv borde några ansvarsmedvetna kamerakonstruktörer?? --tillverka kameror med sensorer som bara ser i svartvit!! Tekniskt är det helt möjligt!! Jo, det är det!! --jag har själv använt sådana kameror i mer än 30 år!! I vetenskapliga kameror!! Eftersom man skulle slippa att ha de ljuskänsliga CCD-cellerna färgberoende!!–så skulle det ge vinst upplösningsmässigt och dynamiskt!! 

Rent konstnärligt borde detta vara en fjäder i hatten för tillverkarna!!--de kunde ju skänka ett antal kameror till erkända fotokonstnärer!! –svarvita!! Men pengamässigt!! –skulle det nog ge förlust! Just därför kommer marknaden att tveka!! –å vi vill kanske aldrig se en riktig digitalkamera för B&W.

Bland ungdomar kommer aldrig analoga kameror att slå!! –vilket betyder att ”riktig B&W” kommer aldrig att komma in i modern bildkonst, det kommer att blir färg från digitalkameror!! –eller telefoner!!

För det är inte nog med att B&W-digital-kameran krävs!! --för att du skall bli en bra svart-vit fotograf!! –som tar unika bilder. Följande krävs:

1. Använd bara en kamera. Det är enda sättet att få den att bli en del av din hjärna!! Du kan inte köpa en ny modell varje år!! Då får du köpa ny hjärna också!!
2. Arbeta bara med ett projekt (mål). Det går inte att splittra sig på flera målgrupper!!
3. Använd få objektiv, helst ett, som blir ditt ögas brännvidd!! HCB använde flera!!
4. Beskär aldrig en bild!! Du måste bli mer konsekvent än HCB, som beskar!!

Om du lever upp till dessa krav!! --och använder en digital-B&W-kamera!! --kan du kanske?? –i framtiden bli lika bra som Sebastião Salgado!! Om du använder en färg-digital-kamera och konverterar till svartvit?? –ja då blir du bara en halvsulad B&W fotograf.

Om du lever upp till de fyra punkterna ovan!! –då blir Marknaden tokig!! –hur skulle det gå för samhället, inte köpa ny kameramodell varje år??

Vi får avsluta med en senior, som en gång för länge sedan körde bara med svartvit. Han tog en sådan här bild då. Numer har han konverterat till färgseende!!

Hamburg 1987, Leica M4, Summilux 50/1,4