Hur var Fuji X10/X20 egentligen?

Bloggen den gamla kamerans förbannelse fick mig att titta tillbaka på X10 och X20. Har en hel del bilder tagna med dessa.

Den första riktigt avancerade kompakt som Fuji släppte var X10. Den var klart mer kamera än de flesta andra kompaktkameror på marknaden. Den hade också en större sensor på 2/3 tum. Sensorn i den var inte X-trans utan en  föregångare de kallade EXR. 

Kameran största svaghet var autofokusen och att processorn var för vek. En annan var att om man fotograferade i Raw, vilket jag alltid gör, så kunde inte den tidens program hantera den egensinniga sensorn på ett bra sätt. Det blev lätt artefakter.

Fast alla kameror har sina styrkor och svagheter. (Se på Canon och Nikons senaste spegellösa.)

Vi kan se på 2 av de bilder jag tog med den kameran.

Först en bild från en restaurang i Wien. Hög ISO på dotter samt pojkvän som bor i Wien. För att vara tagen med en kompaktkamera och för cirka 8 år sedan tycker jag kameran får godkänt.

En helt annan typ av bild. Den här tagen med ISO 500 och på ett motiv som är helt still. Resultatet bedömer jag som fullt godkänt. Detta var kamerans styrka. Att fota saker som var still när ljuset var hyfsat.

Sedan kom X-PRO1 som klart var dyrare och bättre på många sätt. Fast den delade problemet med för svag processor och slö autofokus. Samt problem med många raw-framkallare.

Det kom en uppgradering av X10 som givetvis hette X20. Den hade fått kraftigare processor och bättre AF samt X-Trans-sensor

X20 var rappare på det mesta. Eftersom den hade X-Trans var det något bättre resultat i raw-programmen. Fast det var fortfarande besvärligt. Det första program som var bra på att hantera X-trans var Iridient som jag använt för den här bilden.

Både X10 och X20 var och är bra kameror. Det var de första kompakter som inte fick mig att ångra att jag lämnat mina 5D kameror hemma. De var också skälet till att Fuji X-Trans även numera är mitt huvudsystem.

Även om jag också fuskar med Canon 5D ganska ofta.

Med en svart sate på Öckerö

Idag hade vi härligt väder  här i Göteborg för att vara så sent i November . Därför tog Kasper och jag en tur till Öckerö med packad ryggsäck samt två kameror. En Canon 5DMKIV med 100-400/4-5,6 IS skompletterad med en Fuji X-H1 med 16-55/2,8 (24-80/2,8 i FF.

Den lille saten började med ett vinterbad för vi startade ju vid en badstrand. 

Den lågt stående solen gav naturen fantastiska färger och ett intressant ljus. 

Det här ett landskap av vatten, hällar och sten. 

Husse jag kommer till dig om du ger mig en Frolic. Annars kan du vissla dig trött.

Stoppar man ner handen i fickan där har hans hundgodis finns kommer han som en galen raket. Han är smart den djäkeln. Han väntar ut mig. 

Kolla husse när jag gör en bredsladd runt stenen

Husse jag kan kanske få en eller två godisar till? Jag behöver mer  energi. Snälla.

Sedan fortsätter vi framåt. Kasper far runt som en en galning i terrängen medan jag håller ett betydligt lägre tempo. 

Utsikten är det verkligen inget fel på idag.

Ju längre ut vi kommer desto besvärligare blir det för mig att ta mig fram. Fast inte för en liten svart sate förstås.

Slutligen början vi komma fram till Udden som är vårt mål. Kasper är som vanligt en bra bit före mig. Han vet säkert att det är där det kan bli en macka eller något annat gott. Det har ju hänt förr. Hönokaka med Gamle Ole har han säkert känt lukten av under hela promenaden. Det är ju en ost som inte är helt diskret.

Husse jag känner på lukten att det finns Hönökaka med härlig Gamle Ole i ryggsäcken. Fram med den nu och sluta fota. 

Så här ser en galen svart sate ut när han slickar upp den sista smulan från en härlig macka.

Det är dags att gå tillbaka samma väg vi kom. Solen står redan lågt fast klockan bara är barnet.

Ljuset är härligt förutom att solen ligger rakt i ögonen på mig så jag ser inte riktigt hur jag skall gå. Här är det inga upptrampade stigar som gäller. 

Ett par gamla buskar som dött i sankmarken blir ett av de sista motiven för idag.

Till sist närmar vi oss badplatsen och civilisationen .

När vi kört på färjan så har solen redan gått ner och månen upp. Klockan är 15:45 och värre skall det bli den närmste månaden.

Kasper sover redan gått sin plats i bagaget. Helt förståligt eftersom han säkert sprungit mer än 10 gånger längre än jag har gått.

Sov gott hälsar Kasper och Mats.

Skall man sitta kvar på grenen eller lätta på vingarna?

Just nu känner jag mig som min kompis kråkan. Skall jag sitta kvar på den säkra grenen eller lätta på vingarna och äta den där goda hundmaten som fotografen slänger ut på gräsmattan. Risken finns ju att om jag väljer fel kommer den elaka svarta vovven och biter stjärtfjädrarna av mig.

Det gäller att välja rätt här med livet i behåll. Maten är bra men risken är stor.

När den där svarte djävulen vänder sig om gäller det att vara snabb och välja en en ny strategi.

Jag har kört betatestning av ON1 Raw 2019 och den här gången har det varit få buggar. Dessutom är nu programmet mer logiskt och alla verktyg snabba. Jag har länge trott på att ON1 kan bli bättre än LR.  Medans det händer väldigt lite med LR så går andra inklusive On1 framåt med stormsteg. För mig har LR mest blivit programmet där jag håller reda på mina bilder och en snabbframkallare för att bedöma bilder. Bilder jag tror på framkallas vanligen till sin slutliga form i  ON1. Så nu är det jag som står där på ett ben och undrar vågar jag ta till vingarna.

Problemet är att LR är navet för att hålla reda på mina bilder. LR har fortfarande unika funktioner. Flera som funnits länge men där det också står still. Deras DAM (Digital asset management) är hyfsad och gör det lätt att tagga bilder med metadata och söka i den. Fast det ser likadant ut sedan flera år. Här kunde Adobe bygga vidare och bland annat skapa ett enkelt sätt för att rätta och bygga sin key-word lista.  Ett krav många ställt sedan ett otal år. Fast inget händer. Deras slideshow är bra och något de flesta andra saknar. Detsamma gäller kartfunktionen. Däremot tycker jag att de kan lägga ner bokfunktionen. Vi är inte alla amerikaner och gillar Blurp. Formaten och layouten är gjord för den amerikanska marknaden. Jag använder betydligt hellre Crimson i Stockholm. 

Fast Blurp bidrar nog med många sköna dollar till Adobe varje år.

Adobe har visserligen på senare tid fått Fuji kameror att ge bättre resultat och är inte längre lika mycket bakom Capture One Pro eller On1. Fast de får bara godkänt. De två andra är fortfarande bättre. 

Jag känner sedan länge att Adobe mest mjölkar mig på pengar och levererar en produkt som bara underhålls, inte utvecklas. 

On1 får mig att söka nya vägar och bli mera kreativ. Dessutom som oftast leverera ett bättre resultat. Under den kommande månaden skall jag prova att leva utan LR/PS. Fungerar det kommer jag säga upp min prenumeration och Adobe får en mindre att mjölka. Synd att ett program jag gillat och kört sedan deras första beta nu de senaste åren tappat all innovationskraft.

Jag kan göra så mycket mer i de nya uppstickare som finns. Som det här usla försöket att få min son och mitt senaste barnbarn att se ut som det kom från tiden före jag föddes. On1 är nu verkligen en av dem som jag tycker som raw-program är mycket bättre än LR. Version 2019 är klart bättre än tidigare versioner. Det är snabbt, logiskt och deras verktyg är mycket bättre och fler än vad LR erbjuder. Det är bara att genom rösta med våra fötter vi kan få kolosser som Adobe att sluta drivas av "bean counters" och börja bli innovativa igen. 

Tror kråkan och Kasper  är smartare än Adobe. Kasper vet mycket väl att kråkan är där. Men tolererar den en stund. Sedan tröttnar han på saken strax bakom hans svans och jagar i väg konkurrenten. 

Jag undrar om inte också min gamle kompis kråkan är smartare än de "bean counters" som sitter och räknar pengar inom Adobe. Kråkan vet vad som står på spel och att man måste vara smart och uppfinningsrik samt att det går att överlista ett stort svart monster med jättelika tänder.

Adobe har inte ens upptäckt att det finns flera kråkor som vill åt det de så gärna sitter och räknar.  De är helt enkelt för upptagna med att räkna för att upptäcka det finns andra bakom dem som vill åt godbitarna.

Ha en trevlig kväll

Kråkan Krax, Kasper och Mats

Bästa möjliga resultat från Fuji Raw

Det har varit svårt att få ut det bästa möjliga resultatet av Fujis X-TRANS. Framförallt ur LR.

Nu verkar det blivit bättre i den senaste versionen. Vilket jag inte tänker jämföra just nu.

Samtidigt verkar Phase One och Fuji kommit överens om ett samarbete. Det verkar som en kopia på vad Phase one och Sony haft sedan länge. Nu kan man ladda ner en gratisversion av Capture One Fuji.

Själv har jag redan  den fulla versionen. 

Har idag spenderat en stund att jämföra Capture One 11 mot On1 raw 2019.

Capture One 11 är definitivt bra.

On1 Raw 2019 är  på samma nivå. 

Personligen har jag aldrig gillat arbetsflödet i Capture One. Det är en en väldigt subjektiv uppfattning så ni skall inte fastna vid den.

Ser jag till resultatet är de väldigt lika. Bland det bästa man kan få ut från Fuji X-Trans just nu.

Ha en skön kväll

Dags för första bilderna på senaste underverket.

Jag tycker varje gång det är ett mirakel att det oftast efter 9 månader föds en perfekt liten människa. Naturen är egentligen fantastisk.

I dag var det dags att ta de första bilderna på det senaste tillskottet till klanen. Den lille tog ingen notis om varken fotograf eller blixtar. Han sov lugnt. Fast det har man ju all rätt till när man är knappt en vecka gammal.

Föräldrarna är givetvis tacksamma att allt gått utan komplikationer. Nu har den lilla familjen plötsligt fått tre medlemmar. 

Vi har ju många känt den där förväntan och samtidigt ångesten för att nu ha en liten att beskydda och ta hand om.

Fast visst är det en spännande tid de har framför sig. Ett barn kommer ju för alltid vara ett ansvar man bär med sig.

Själv har jag fått ännu ett barnbarn att fotografera och dokumentera. Det ser jag framemot.