Man får passa på.

Vädret är uselt. Sommaren regnar bort. Ute vill man inte vara idag. 

Så vi åkte hem och hälsade på Charlie och hans föräldrar. Tog med lite gott fikabröd från Mohlins konditori för att lätta upp humöret. 

Faster fick direkt godkänt. En kul lektant.

Fast gubben var lite skrämmande. Är han farlig kanske?

Varför tittar han på mig genom den där manicken hela tiden och vad har han i den där väskan han hade med sig?

Fast kanske är han inte så farlig i alla fall.

Jag kan nog slappna av.

Man får passa på att samla på sig några fler bilder när man har chansen. Så att det finns många bilder att välja på när det skall produceras en fotobok från hans första år om någon månad.

Den lille svarte är besviken på delar av mänskligheten.

-Husse, brukar inte människor säga de står över oss djur för de är mycket smartare?

-Jo många människor säger så Kasper. Fast jag vet inte riktigt om det är korrekt att påstå det. Mycket av det elände som finns är det människan som ställer till. Utan så många människor skulle vårt klot nog vara en bättre plats. Åtminsone för djuren.

-Varför slänger många så mycket skräp ute i naturen som kan skada oss djur? Varför tar de inte skräpet med sig hem. Om de orkar släpa på det en väg kan de väl orka släpa på det hem också?

-Jo jag vet Kasper. De som lämnar engångsgrillar, skräp och krossade flaskor kvar efter sig är verkligen inte smarta. Betydligt dummare än du är Kasper.

-Ja nu får jag inte springa runt i vattnet på 14 dagar bara för någon idiot hade krossat en flaska i det höga gräset jag hade så kul i. 

-Du hade verkligen otur där Kasper. Nu får du ha bandage och strumpan på dig till de tagit stygnen och tassen läkt ordentligt.

-Ja det gjorde väldigt ont. Sedan var det inte kul att behöva åka till veterinären och bli sövd och sydd i tassen. Fast värst är det att inte kunna springa runt som vanligt. Nu måste jag ibland springa på bara tre ben eftersom det gör ont i tassen. Sedan för jag ju inte heller blöta ner tassen. Att inte få springa runt i vattnet suger ordentligt. 

-Ungefär 10 dagar kvar Kasper till de tar stygnen. Någon dag efter det så kan vi nog besöka havet igen. Då skall du få springa så länge du orkar.

-De som slänger skräp i naturen är verkligen inte bättre än svin tycker jag husse.

-Jag fick en idé förresten. Vi två skall kanske skriva till han Jimmy Åkesson. Han och hans parti tycker ju att Sverige är en plats som gud har kysst. De säger de vill hålla Sverige rent. De har massor av förslag på det. Så om de började med skräpet vore det ju bra. Vi föreslår att alla som slänger skräp förlorar sitt medborgarskap och blir utvisade på livstid. Då får de som slänger skräp hålla till någon annastans och skräpa ner och Sverige blir rent som edens lustgård. 

-Ja det skulle vara bra för Sveriges djur husse.

-Kasper du skall inte alltid ta allt jag säger på allvar. Ibland skojar jag med dig. Det kallas skämt.

-Du har också gått runt och funderat i flera dagar husse. Har du också ont någonstans?

-Nej jag har inte ont. Jag har ett så kallat i-landsproblem. Alltså något som egentligen inte är något problem. Inget jag absolut måste lösa. Fast något jag funderar över. Jag funderar på om jag skall sälja av alla mina grejor till min stora kamera och satsa helt på Fuji. Det skulle göra att jag hade färre prylar och inte lika mycket att släpa på. Speciellt när vi är ute och reser.

För titta här på några bilder från i år.

Göteborgs hamn

Keela

Son och sonson

Kasper som valp

Chleo

Kurdisk bröllopsmiddag

Höno

-Ser du någon skillnad på bilderna Kasper? Kan du se vilken kamera jag använt?

-Bilden med mig på är förstås bäst. De med Chleo och Keela kan du slänga husse.

-Problemet är att jag inte ser själv vilken kamera jag använt. Det blir lika många bra och dåliga bilder oavsett vilken jag använder. Det är det som är problemet.

Fast jag har bestämt mig för vad jag skall göra. Först sätta munkavel på prylnisse. Sedan inte göra någonting på ett tag.  Det får mogna fram. Finns inga skäl att stressa fram ett beslut.

Du får fortsätta att ta det lugnt och vara knähund några dagar till.

Nu går vi ut och ser om du klarar promenaden runt vårt berg. 

Tänk på julklapparna.

Så har jag då fått se den nya familjemedlemmen live. 

För 2 år sedan hade jag inga barnbarn. Nu blir denna tjej nummer 3 i ordningen. Nej inte i ordningen som barnbarn menar jag.

Så det verkar som mina söner har gått från R&D till produktionsfasen eller vad man nu skall kalla det.. Två av dem vill säga. Den tredje verkar fortfarande söka rätt partner för att starta R&D projektet. Eller var det X1D som var hans projekt. Visst jobbade han med det. Eller blandar jag nu ihop det hela?

Nu var det egentligen inte detta det skulle handla. Utan om julklappar.

Var det att X1D var en bra julklapp jag tänkte skriva om. För det är det väl? Eller inte? Får nog ta en kopp starkt kaffe och fokusera.

Nu vet jag. Det skulle handla om fotoböcker och inte alls om Hasselblad. Det skulle handla om bilder.

Fast jag kommer pina er med några bilder på det nya lilla mästerverket som jag tagit. Det är de ju alla mina barnbarn. Mästerverk alltså. Inte mina bilderav dem.

Ni vet mina barn och andras ungar. Så här kommer den första.

Ebba 3 dagar.

Flera av er har nog som jag barn som nu är väletablerade och har bra jobb och tjänar bra med pengar. Vi gammelsvenskar har ju ofta det medan de där nykomlingarna inte har det. För de där nykomlingarna har ju inte riktigt här att göra?

Det är ju jättebra att våra barn har det bra. Förutom när man skall ge dem något i julklapp. De har ju redan det mesta. 

Visst kunde man erbjuda sig att vara barnvakt och köpa biljetter till någon konsert eller till teatern. Snoka igenom hela deras hem och skapa en databas över allt de har. Sedan kan man gå hem och analysera den och se vad de inte har men borde ha. På så sätt kunde man ju kanske komma fram till en bra julklapp. Fast det hela verkar omständigt eller hur? Eftersom jag är lat av naturen så har jag skippat den idén. 

Fotografen behöver nog få mer skönhetsretusch. För många skavanker att klona bort och för många rynkor. Orkar inte just nu.

Redan för ett par år sedan kom jag på att som varande släktens fotograf är det bästa jag kan ge dem fotoböcker med bilder av  dem själva och numera också på deras barn.

Visst är hon söt. Fast vilken farfar tycker inte det om sitt barnbarn. Speciellt om hon är den första lilla tjejen. En äkta infödd svensk dessutom. Född i landet som gud har gjort till något extra.

De tar själva mängder av bilder med mobiler som de lägger upp på Facebook eller som hamnar i mobilen och kanske i bästa fall datorn. Bilder som lever farligt med andra ord. På papper hamnar deras bilder nästan aldrig. Jag har hållit "föreläsningar" för dem alla om hur man skall backa upp sina bilder för att de skall överleva till nästa generation så de kan få se bilder på sin barndom. 

Vilken mamma älskar inte sitt barn. Så att bjuda in sig själv till att komma och fotografera underverket brukar alltid vara tacksamt och slutar inte sällan med både fika och lunch vilket alltid är trevligt när man är nybliven pensionär och har tid att prata bort.

Här leker min yngsta dotter som bestämt sig för att rädda världen (inte bara Sverige,  fast som sagt är hon inte riktigt svensk)  med Sigge mitt första barnbarn. Född i Tyskland och har en Östterikisk mor. Inte riktigt svensk. Det kan ju inte vara loika bra som att vara helsvensk eller hur.

Här är papper en säker metod. Så länge det inte brinner har en fotobok som är tryckt en lång livslängd. Min yngsta dotter den inte äkta svenskan alltså tittar ofta på gamla bilder. Fast i inte i våra datorer som vi har för många av och där  bilderna finns. De gamla diabilderna in-

scannade och de flesta negativen sedan hon föddes finns över 60 000  bilder. Nej hon gör som alla andra. Tittar i de gamla fotoalbumen med inklistrade bilder.

Lilla Ebba bör också när hon är gammal kunna titta på bilder när hon just var född. Fast risken är att alla bilder föräldrarna tagit är borta i någon datakrasch.

Så äntligen säger säkert många. Nu kommer han till poängen.

Japp det stämmer. Rörigt eller hur. Älskar att stöka till det för er.

 Fast tro det eller ej det finns en röd tråd.

Jag började redan för 6 månader sedan samla på mig bilderna jag behöver för att göra nästa fotobok. Till var och en. Till honom som ännu inte vet vem han skall starta sitt R&D projekt med blir det gamla skannade bilder från när han var liten. För de andra bilder från året som gick.

Har ni börjat på er?

Som nybliven pensionär får man ju skapa sina egna fotouppdrag. Inte bara fortsätta med badande hundar och resor utan tänka på vad som skall levereras i slutet på året.

Nu är jag nog bäst jag går ut med hunden innnan den här bloggen blir helt skruvad.

PS. Ursäkta detta är Kasper. Husse tror jag inte kan läsa och skriva. Fast han vet inte allt.

Husse sov så dåligt i natt att han var inte riktigt sig själv idag. Nu efter vi varit ute slocknade han med kläderna på i sängen. Efter ett par glas rödvin och en chabbata med fransk ost.  Ta honom inte riktigt på allvar. Han gläfser en del men är ganska ofarlig.

Hälsningar Kasper

X-PRO2 följande fokus. Shootout Canon 5DS R mot X-PRO2.

Tyckte att X-PRO2 klarade följande fokus så bra att det var dags att låta den gå en match mot Canon 5Ds R.

Så jag packade en styck hund, En styck X-RO2 med 50-140/2,8 OIS och en Canon 5Ds R utrustad för  dagen med 100-400/4-5,6 IS.

Sedan körde vi de cirka 10 minuterna till Björlanda Kile .

Här finns ett gammalt militärområde.

De få byggnader som finns kvar ser ut som de redan varit med i kriget. Budgeten räcker inte ni vet.

Bra tycker jag för det är ett trevligt strövområde numera. Naturen håller också på att ta tillbaka det som en gång var skjutfält och övningsområde för flygvapnet. 

Fast tittar man åt söder finns civilisationen nära och där består skogen mest av master.

Vi har cirka 1,5 kilometer till badviken dit vi skall. Kasper har givetvis inget emot det.

-Jag sticker och kollar så vi inte har några farliga rodjur i buskarna framför eller bakom oss säger den svarte och är försvunnen.

Väl framme störtar den svarte sig ner i vattnet. Själv tänker jag först ta av mig skor och strumpor samt rulla upp byxorna. Fast va tusan det finns ju bara måsar i närheten. Så jag drar av mig byxorna också. 

Det är ovanligt högt vatten idag i viken på grund av blåsten. Det kan gå över knähöjd. Så jag ser nog lite kul ut där jag vadar omkring med jacka och i bara kalsonger.

Måsarna lågflyger över oss. Om det är mina bleka ben eller Kapers plaskande som intresserar dem lär jag aldrig få veta.

Som synes ser ofta en hund halvt galen ut när han springer för fullt. 

-OK Kasper jag skall radera det. Ja det är fult att komma med sådana kommentarer.

Han kan ju inte läsa än så skvallra inte.

Kasper får anstränga sig lite extra i det djupa vattnet. Ibland påminner han om en hoppande delfin.

-Nu skall jag skvätta ner kalsongerna på dig husse.

Kasper nu blir det inget hundgodis mer för dig idag.

Så efter kommit hem och bytt kalsonger och laddat ner alla bilder till datorn kan jag bedöma resultatet.

Tog ungefär hundra bilder var med kamerorna. Antalet keepers där skärpan satt är 75-80% i båda fallen. Större delen av missarna beror på att jag inte lyckas hålla zonen med fokuspunkter på hundens huvud.

Ett bra resultat som jag är nöjd med.

Så snyggt jobbat Fuji. Vem trodde ni skulle klara det när man använde X-PRO1 som ju hade problem med åldringar med rullator. Jag är imponerad.

Skall väl lägga till att bilderna är  en mix från båda kamerorna.

Nu lovar kjag dyrt och heligt. Inga mer badande eller springande hundar. Inget mer snack om X-PRO2 och följande fokus.

Åtminsonte inte denna veckan:-)

Ha en trevlig kväll.

Fuji X-PRO2 och den lille svarte satan. Går det få skärpa på den lille rackarn.

Okey husse nu har jag värmt upp. Det är dödskönt i vattnet. Hoppa i vetja. 

Skyll inte på kameran. Den är vädertätat. 

Ja håll dig på land då. Du är en badkruka.

Häng med nu. För nu drar jag på. Gaaasen i boootten. Här kommer jag.

Nu har jag nått halvfart. I med nästa växel.

Nu gör jag en sväng. Kolla nunär jag driftar i böjen.

Fullt påslag efter böjen. Här e de drag.

Nu fullt ös till depån. Där skall jag bara skaka av mig lite vatten på dig. Så får vi väl se hur vädertätad din kamera är. Sedan tar jag en runda till.

Vakna Kasper. Du skall titta på bilderna från idag. Jag vet du har ansträngt dig idag,  men vakna nu din slöfock. Nå vad tycker du nu om bilderna?

Sluta muttra nu Kasper och berätta.

Okey husse mycket bättre än din gamla sån kamera. Den hade ju så slö följande AF att krypande barn blev oskarpa. 

Den här är ju så bra att den nästan hänger med mig. Inte pjåkigt.

Fast hur kan du köra på en 1/800 del eller /1000 del? Det är ju att be om rörelseoskärpa när det är jag som drar på. Jag är ju la enna en gör snabb jycke.

Okey Kasper när började du prata Göteborgska. Du kommer ju från Karlstad?

Härmar bara göteborgshundar.

Jag förstår så du är en liten härmapa också.

Jag lovar köra på en 1/1500 del nästa gång.

Gå och lägg dig under skrivbordet och somna om nu.