Svarta satan lär sig dyka och lite om AF.

Husse jag fångade frisbeen i luften. Nu får vi se se om du kan ta den i från mig.

Hjälp jag ser nästan inget.

Ta mig nu om du kan....

Husse jag trampade på den. Nu sitter den fast på botten. Hjälp mig!

Nej Kasper.  Det är femte gången du gör samma misstag. Den här gången får du klara dig själv. Du får väl lära dig dyka.

Ok husse. Jag försöker.

Jippi, jag lyckades. Nu har jag tagit dykarexamen precis som du husse.

Nu kan jag kalla mig dykarhund.

Att fånga snabba motiv och händelser kräver en hel del av både kamera samt inte minst  fotografen. 

Dessa bilder var alla tagna med en Fuji X-PRO2. En kamera jag utvärderat ordentligt.

Skälet är att jag vill gå över till en lättare utrustning. Fast samdigt en mycket kompetent sådan. I December kommer vi att tillbringa 3 veckor på Sri Lanka. Ett ställe vi förmodligen bara kommer besöka denna enda gång.

Vi kommer besöka ders naturparker och förhoppningsvis kommer jag kunna fota Leoparder och annat vilt. Det kommer bli mycket landskapsbilder i bergen . Portättfoto av intressanta människor. Solnedgångar vid vita stränder, gatufoto och säkert en hel del annat. Så brukar det bli när jag besöker exotiska resmål.

Förr har jag släpat med mig 2 Canon 5D hus och ett antal objektiv. Både zoomar och några fasta ljusstarka.

Fast det väger och kostar på att släpa på kameraryggan i värmen. Så att få ner vikten på hela utrustningen är ett mycket prioriterat område. Något jag inte kunnat uppnå tidigare eftersom den lättare utrustning som kunde ge mindre vikt inte motsvarade mina andra krav i övrigt. Nu är jag ganska säker på att jag hittad den i Fuji X-PRO2 och Fuji X-T2. Eftersom jag fotar mycket som rör på sig så är bra autofokus ett viktigt område. Då framförallt följande AF. Det är allt från flygande fåglar till galna rusande hundar,  springande vilt, lekande barn och en hel del annat.

Så därför har jag utvärderat X-PRO2 ordentlig och jämfört den mot en Canon 5Ds r och en gammal Canon 1D MKII. Resultatet är att jag ligger på ungefär samma nivå när det gäller antalet keepers.

Idag får jag leverans av en X-T2 med boostergrepp. En kamera som kommer vara ytterligare lite bättre än X-PRO2. Det gör att jag vet att det kommer räcka för mina behov. Ni kommer säkert se några blogginlägg närmaste tiden där jag testar den kameran.

Jag såg någon som bytte ut sin X-PRO2 för han inte kunde få skarpa bilder på sina barn. Det får han nog sätta på kontot okunskap. Lekande barn är faktiskt en barnlek för en X-PRO2 och dess autofokus.

Man skall inte tro att kameran själv ger skarpa bilder. Följande AF kräver också en hel del erfarenhet och kunskap av fotografen. 

Ju mer avancerad följande AF kameran har desto mer måste man kunna för att ställa in den korrekt för en viss typ av motiv. 

Följande fokus är också väldigt bra när man fotograferar porträtt med mycket kort skärpedjup.  Det gör det enklare att få fokus korrekt på ögat och inte lite framför eller bakom. 

Utrustningen spelar en stor roll i de här sammanhangen. Fast en avancerad kamera kräver också mer av fotografen för att den skall kunna leverera på en högre nivå.

Djäkla väder och en cykeltur.

Husse nu regnar det igen. Varför bor vi här där det regnar så ofta.

Nu var du ju ute i skogen för inte så länge sedan Kasper.

Jag måste få komma ut. Jag har spring i benen. Detta är bara så trist.

Nu får det sluta regna eller så går jag och biter i sönder ett par skor.

Nu kommer det en skur till. Tar det aldrig slut?

Vänta lite, kommer det inte lite bättre väder där borta?

Min nos säger mig att det kommer vara uppehåll den närmaste timmen. Nu sticker vi husse.

Ta cykeln så jag får springa ordentligt.

Rök upp den där cigaretten nu husse. 

Fint husse nu är du äntligen klar. Nu drar vi till det där trevliga fiket vi var på härom dagen.

Halva blåbärsmuffinsen är min husse. Glöm inte det.

Nu drar vi hem husse. Mitt vatten som den trevlige mannen gav mig är redan slut och jag hade mycket större kopp än du. Drick upp ditt kaffe nu. Du är så långsam. Jag blir hungrig av allt springande och vill hem och äta. Nu sticker vi.

Tja så är livet när man har ett litet otåligt svart yrväder.

Ha en trevlig kväll. Nu skall den svarte och jag ut på nästa äventyr.

Mycket färg eller ingen alls.

Landskapsfoto har normalt mycket färg. Dess motsats är gatufoto där det enligt dogmen helst skall vara svartvitt. 

Själv fotar jag sällan gatufoto, fast det händer.  Jag skiter fullständigt hur det skall se ut enligt någon outtalad norm.

Men okända människor fotade på gatan är inte min grej. 

De här svamptomtetjejerna från Madeira pratade jag med en stund och frågade jag om fick ta en bild. Det är klart jag fick. De såg bra ut och visste om det. De frågade givetvis om jag kunde skicka en bild. Så jag tog deras emailaddresser och har också skickat en bild till var och en. En av damerna, vet inte vem, har skickat ett tackmail och säger det är något annat än hennes normala selfies. 

Så detta är min typ av gatufoto. Fast när människor är medvetna om att man fotar och dessutom poserar är det kanske inte gatufoto. Vad vet jag.

Har gjort den svartvit/färg så inte alla gatufotografer skall få en chock. Lite tillvänjning liksom.

Fast nu till dagens ämne. Landskapsfoto. 

Svartvitt kan fungera också för den typen av bilder. 

Men oftast gör de sig bättre i färg.

Att förstärka färgerna i landskapsfoto har nog existerat lika länge som vi fotat i färg. Teknik och filmer som förstärker färgerna har alltid varit populära. Tänk bara på polfiter för en mer blå himmel, neutralt tonade filter för att få en mer dramatisk himmel eller Velvia för kraftiga färger.

Numera gör vi det mesta av detta i LR, PS eller något annat program. Om vi fotar i raw alltså. Och det gör de flesta som fotar landskap lite mer seriöst.

Vi är så vana att dra på ganska ordentligt i efterbearbetningen. Vi bättrar på verkligheten en hel del. 

Ordentligt bearbetade bilder gillas av fler helt enkelt. Det samma gäller ju ofta för porträtt.

Har för att testa redigerat bilder på mina söner och deras barn det senaste lagt upp dem på Facebook. Dragit skönhetsretusch lite längre än vad jag tycker är .god smak De bilderna gillas mer än de där jag inte gjort det.

Landskapsfoto är egentligen lika manipulerad. Även om vi följer National Geographics regler om att aldrig lägga till eller ta bort något kan vi förändra bilden extremt mycket. 

Den här bilden kan man. inte uppleva med ögonen på plats. Vi har inte det skärpedjupet till att börja med. Vi får ta in bilden del för del.

I bäst fall minns vi synintrycket på det här sättet. I värsta fall är det mest hötorgsfoto.

Så när blir det för mycket? 

I de här bilderna har jag tagit till lite extra. Är det för mycket? Var går gränsen?

Finns det en väg tillbaka mot mindre extremt manipulerade bilder?

Ge gärna en kommentar vad ni tycker och tänker. Jag är ärligt intresserad i vad ni tycker.

Tror att jag börjar bli hemmablind.

Sedan kan man ju få också objektivet att förändra verkligheten

Tala inte om för den svarte eller damerna att denna bilden existerar.

Ha en fortsatt trevlig dag.

Vad gör man när man har svårt att somna?

Jo man leker med bilderna man tog ikväll på promenaden med den lille svarte. För medan han rusar runt bland träden så är det bra att ha kameran att sysselsäta sig med. Även i ikväll blev det några bilder fast vi inte var på något bra ställe. Fast det är också en bra övning att trots allt försöka få till några halvbra resultat. Så medan jag väntar på att ögonlocken skall börja kännas tunga har jag lekt med några av bilderna i On1.

Att gå i skogen när det närmar sig solnedgången är lite mörkt. Tack gode gud för den digitala tekniken. Hade inte blivit så många bilder här med Kodachrome 25 i kameran.

Här i skogen vid Skändla utanför Göteborg bodde det människor för minst 7 000 år sedan. Kankse tidigare. Det vet man eftersom man hittat rester av arbete med flinta här på Skändla berget. Det finns också flera gravrösen.

Det finns idag en vandringsled runt berget. Fast den lille svarte och jag är ju äventyrare så vi lämnar leden och hittar våra egna vägar. Bland annat upp på berget.

Till sist är vi ute ut skogen och har kommit ut på fälten. Den lille svarte gör vad han brukar. Kör full gas i det höga gräset.

Till sist är vi tillbaka på en liten landsväg och kan börja ta oss tillbaka mot bilen. Här är förutsättningarna lite bättre för hyfsade bilder.

LIte dramatiska moln och solen på väg ner är aldrig fel.

Läs nu det här i morgon bitti och inte nu i natt. Gå och lägg er. 

Den svarte sover redan, troligen min säng så han får krypa ner till sin egen Bean bag., och nu skall jag göra honom sällskap i sovrummet.

God natt.

Ännu en solnedgång

Det verkade bli en fin solnedgång i kväll. Så jag tog kameraväskan med den lilla kameran och packade in hunden i bilen. Det skulle bli kvällspromenad vid havet. Tio minuter senare var vi i Sillvik.

Det var värt åkturen.