Volvo Ocean Race Personal

Gp vår lokala media meddelade att nog de första båtarna skulle gå i mål vid 11 tiden. Själv har jag installerat Volvo Ocean Official App som ger mig båtarnas position. Så jag kunde snabbt se de var överoptimistiska. Det var inte många knop som båtarna gjorde utanför Göteborgs skärgård.

Så jag tog det lugnt och tog sedan min MC ner till Stenas Tysklands terminal. Fördelen med MC vid sådana arrangemang är man alltid hittar en parkeringsplats.

Nu visade det sig att det trots allt blev en lång väntan.

Så jag började testa kamerorna. Tur det.

Hoppsan. Gatufoto inställning.  Måste få till mer Kodachrome/Velvia. Det är ju en älv och inte någon gata.

Så där ja. Nu börjar det likna något.

Fast båtarna syns fortfarande inte till.

Efter mycket väntande kommer åtminstone några små SCA anhängare och lyser upp färgerna. Så något är på gång. Äntligen en färgklick.

Så ful som den är får det bli gatufoto inställningen på den.

J

Ja nu ser nog alla hur ful den är. Detta får bli enligt receptet gatufoto. Svartvitt och tragiskt. Kanske praktisk men vacker är den inte.

Vi väntar vidare på båtarna. Ingen kan ju göra något mot svag vind. Så det är bara att ha tålamod. Alla jag pratar med behöver och lägga på mer pengar för parkering. Själv med en MC som står parkerad i närheten njuter jag av att slippa det bekymret.

På andra sidan älven ser jag plötsligt ett annorlunda sätt att parkera. Ser väldigt udda ut. Så det får bli en bild för att studera när jag kommer hem. 

Förmodligen är det något träningsområde för räddningstjänsten. Svårt att förklara annars. Fast gatufoto är det ju definitivt. Så måste vara i svartvitt enligt traditionen. Gatufoto=svartvitt.

Så börjar då äntligen Ocean Race båtarna närma sig. Som traditionen bjuder måste det sprutas vatten som en välkomsthälsning.

Fast det där skulle väl fungera bra även i svartvitt? Fast det är älvfoto. Får prova.

Jo det fungerar ju bra med svartvitt på älven också. Fast älvfoto är ju Velvia. 

Så är det antigen dags för vinnaren att passera Älvsborgsbron.  

The Winner takes it all. Teamet som vunnit de flesta sträckorna är också först in i Göteborg. Det har de väl förtjänat efter att varit på väg i 9 månader. Som vanligt svärmar de som inte gjort något för segern som flugor runt den som lyckats.

Vi älskar vinnare.

Fast kan man visa en vinnare i svartvitt. Kanske inte? Blir lite dystert.

Tvåan blir följd av en stridsbåt 80. Försvarets stolthet som ryssarna skulle gapskratta åt. Hoppas de fick ett bättre mottagande inne i frihamnen. Ser lite fjuttigt ut som sällskap när man kämpat sig runt klotet.

Som nummer 3 kommer Dong Feng. Båten som våra svenska journalister har älskat att följa.

Den har ju en svensk skeppare och är Volvo i Kina. Visserligen kinesisk men ändå svenk om ni fattar vad jag menar.

Då är alla tankar om demokrati och mänskliga rättigheter borta. Då är vi alla nationalister. För visst är det skönt när vi svenskar har gjort något bra? Eller var det nu kineserna som gjort något bra eller den svenske skippern. Vet faktiskt inte vad som var bra.

Så det får bli svartvitt på den eftersom jag inte gillar nationalism.

Att våra journalister är så nationalistiska när det gäller idrott och är så mot allt som rör SD rimmar illa. De är ju båda så måna om att framhäva det svenska. Så de verkar mycket jobba mot samma mål. Svenskar borde vinna allt. Nu vann vi inte denna gång.

Dessa team består oftast av människor från  en mängd länder. Det är människor som är valda för de unika egenskaper de har. Nationer har ingen större betydelse här. Det är teamet och dess prestationer som står i fokus. 

Kanske är det så vi tar oss vidare. Där människor spelar huvudrollen och nationsgränser en mindre.

Fotboll tycker jag är urtrist. Därför fotar jag nästan aldrig fotboll. Fast idag gjorde jag ett undantag.

Skälet är den talang som bor i grannskapet. Trots att det var midsommardagen så var han i toppform. Ingen bakis där inte.

Jag har sett honom dribbla på gräsmattan utanför vårt hus många gånger. Idag gjorde jag slag i saken och hämtade kameran. Måste ju ha några bilder på denna kommande stjärna.

Han var inte nödbedd utan visade snällt upp sina färdigheter. Han är oerhört kvick och har full koll på bollen oavsett hur fort det går.

Här drar han först mig. Han stirrar mig rätt in i kameran, fintar han och en sekund senare är jag passerad.

Sedan snurrar han upp resten av försvaret när han drar förbi matte.

Sedan rakt på mål.

Detta är en talang som landslaget borde ta vara på.

Så skulle det kanske gå lite bättre sedan.

Dessutom har han ett namn som är lätt att stava till och uttala. Nämligen  Alfred.

Inget sånt där tjafs som Zchlatan som bara är svårt att uttala och stava:-)

En julklapp till midsommar för oss som kör Fuji X-trans raw

Nu är LR 6.1 ute hos oss som använder CC. 

Fick se på DPR att det gick rykten om LR 6.1 hade fixat någon bugg som drabbade X-trans filer och att Adobe och Fuji jobbat för att få till en bättre kvalité av raw-filerna. De är inte klara än så det kommer förhoppningsvis ytterligare förbättringar.

Så jag testade lite och det syntes direkt att bilder jag tidigare hade haft problem med var klart bättre.

Nu matchar resultatet i de flesta fall vad jag lyckas åstadkomma i den raw-framkallare som tidigare ansågs bäst. Iridient 3.

Skall inte trötta er med detaljer. Bara ta en gammal jämförelse och en från idag.

Den gamla är 1 år och LR5 mot Iridient 2.

Den som heter RAF är Adobe och den som heter Edit 2 tif är Iridient.

Gammal jämförelse:

Nu samma bilder men annat utsnitt från idag med 6.1:

Vad som är vad här får ni gissa själva.

När jag testade lite mer såg jag att LR fortfarande problem med skärpan i vissa blå motiv. Det är fortfarande också svårare att få till en optimal skärpa jämfört med en bayer array kamera som Canon eller Nikon och nästan alla andra kameror.

Kräver mer balans mellan reglagen i LR för skärpa. Man måste hitta balansen mellan Sharpness, Radius, Detail och Masking. Inte helt lätt att hitta det optimala läget.

Hur som helst fungerar nu LR mycket bättre för X-trans.

Det har gjort min X-PRO1 betydligt mer användbar än när jag måste köra omvägar i Iridient.

Så visst är det en liten julklapp till midsommar för oss som gillar fuji men kör raw?

Adobe och Fuji säger de jobbar vidare och det låter ju positivt.

Många knop på Göta Älv

Det har ju varit kappsegling på Göta Älv i helgen med M32 katamaraner. Under fredag och lördag var det svaga vindar.

Fast idag blåste det ordentligt så jag tog min MC ner till hamnen och en kamera bagaget. 

Jag är en inbiten seglare och gammal kappseglare i snabba jollar men tittar  sällan på regattor.

Att vara med i båten är en fantastisk upplevelse när jollen går i över 20 knop och det är strid på kniven.

Däremot är det ingen vidare publiksport. Racen i Göteborgs hamn var väl så publikfriande upplagda som man kan göra segling. Man ser båtarna runt hela banan och det är båtar som kommer upp i över 30 knop som bäst. Med ett bra tele kan man också ta bilder på dem nästa hela vägen runt banan.

Absolut outstanding var den amerikanska båten som också vunnit serien hemma i USA.

Den danska båten var också bra med i många av racen. De 3 svenska båtarna verkar behöva mer träning för att riktigt kunna hänga med.

Båtarna är byggda enligt strikta regler för att inte bara pengar skall ge fördelar.  Ändå är dessa kolfiber skapelser inga billiga leksaker. Här när de rundar jippmärket håller den amerikanska båten 25-30 knop.

Den danska båten jagar här den amerikanska för att försöka komma ikapp. Sedan 14 sekunder senare såg det ut så här.

Tydligen gick det lite för fort för den danska besättningen och båten skar ner.

Risken med katamaraner är att både farten och att pontonen som hamnar i vädret är så högt upp. Det gör att det är risk för skador. Fast här gick det bra. Med hjälp av en följebåt kunde den vändas på rätt köl igen.

En katt bland blommorna

Plötsligt satt hon bara där bland blommorna. Hon satt dessutom kvar medan jag gick in och hämtade kameran. Hon var säkert medveten om hon var riktigt fotogenique där hon satt.

Så hon poserade medan jag tog några bilder. När jag sedan gick in för att ladda ner bilderna följde hon med in. Hon kikade på medan jag redigerade bilderna. När jag tyckte bilden skulle vara i svartvitt protesterade hon genom att sätta sig på tangentbordet.

Så där ser man bara saker på natten brukar hon tala om för mig. På dagen har saker och ting färg. Så för Chleo och alla andra som tycker att blommor skall ha färg får det bli ytterligare en bild.

Hon är en väldigt smart katt vår lilla Chleo.