Fotboll tycker jag är urtrist. Därför fotar jag nästan aldrig fotboll. Fast idag gjorde jag ett undantag.
Skälet är den talang som bor i grannskapet. Trots att det var midsommardagen så var han i toppform. Ingen bakis där inte.
Jag har sett honom dribbla på gräsmattan utanför vårt hus många gånger. Idag gjorde jag slag i saken och hämtade kameran. Måste ju ha några bilder på denna kommande stjärna.
Han var inte nödbedd utan visade snällt upp sina färdigheter. Han är oerhört kvick och har full koll på bollen oavsett hur fort det går.
Här drar han först mig. Han stirrar mig rätt in i kameran, fintar han och en sekund senare är jag passerad.
Sedan snurrar han upp resten av försvaret när han drar förbi matte.
Sedan rakt på mål.
Detta är en talang som landslaget borde ta vara på.
Så skulle det kanske gå lite bättre sedan.
Dessutom har han ett namn som är lätt att stava till och uttala. Nämligen Alfred.
Inget sånt där tjafs som Zchlatan som bara är svårt att uttala och stava:-)