Gustavsfors Tur och retur

Idag sken solen och landskapet färgades av en svag och rödfärgad vintersol. Inte så dumt.

 Att köra de 20 milen upp till Gustavsfors med släp tar lite tid. Det blir lätt långtråkigt när man inte kan gasa på. Fast det är bara att gilla läget och hitta lite bra musik att lyssna på.

Efter en dryg timme har vi passerat Uddevalla och är strax före Färgelanda. Där gör vi en paus vid Ellensjöarna så att Kasper kan få komma ut och sträcka på benen. Det är också ett mycket vackert ställe.

Speciellt på våren när backarna här är fulla med vitsippor.

Kasper börjar med att undersöka vad som kan finnas under isen. Kan han känna lukten av fisk kanske. Inte helt omöjligt.

Solen ger ett starkt ljus men ingen värme. Den har också en färg som i början av solnedgången redan före lunch. Den måste passera mycket av atmosfären innan den når fram till oss.

Allt regnandet under November på Västkusten har fått sjöarnas nivå att stiga. En båtägare hade inte dragit upp sin jolle  tillräckligt och nu är den stackaren under isen.

Efter en kvart verkar den lille svarte ha undersökt stället så han är nöjd. Dags för en macka til båda och lite kaffe till husse. Den lille svarte har snart svalt sin polarkaka med räkost. Husse behöver lite längre tid.

En sista bild på Ellensjöarna och vi åker vidare.

Efter ytterligare en dryg timme är vi framme i Gustavsfors och vårt sommarställe.

Nu gäller det att backa upp släpet och börja lasta ved. Det visade sig att det och kolla till huset tog 2 timmar.

Kasper undersöker och leker själv så länge. Det finns många nya luktspår sedan han var där sist.

I huset intill som var min morfars och mormors hus, sedan tog min morbro över och nu är det min kusin som håller på att bygga om och har flyttat in. 

Både han och hans fru har direkt fått bra jobb vilket inte är helt lätt här uppe.

Så från helikopter tekniker på Säve till vindkraftstekniker i Dalsland.

Själv skulle jag få lappsjuka av att bo här permanent. Vi är alla olika och tur är väl det.

Eftersom min kusin gillar att jaga har de i somras skaffat en liten valp. Förmodligen är det den som Kasper följer spåren av runt i cirklar i trädgården.

Emellanåt kommer han och ska hjälpa mig med veden. Han har fattat att man skall ta ett vedträ och bära på det. Det är bara den där sista biten att man skall lägga den i slåpet han inte har fått kläm på.

Så innan vi kan åka får jag plocka upp sisådär 25 vedträn från gräsmattan.

Utan att diskutera med den lille svarte bestämmer jag enväldigt att vi skall åka en kort bit mot Bengtsfors och stanna till vid en sjö där som såg lovande ut. Solen borde gå ner över grantopparna lagom tills vi är där.

Mycket riktigt var solen precis i rätt läge när vi kom dit. Så jag knäppte några bilder och sedan delade den svarte och jag på resten av våra smörgåsar och jag satte i mig resten av kaffet.

Sedan var det full fart hemåt. Bra att det så sällan är  poliser här i Dalsland för det gick undan på vägen neråt.

Största delen av vägen i mörker:-(

Suck!

Kan det inte komma snö snart så det inte är så förbannat mörkt.

2016-12-02 23:26   Erik Madsen

Det blev en rigtig reportage fra din tur med mange fine billeder som illustration.
Hvor stærkt må man køre med anhænger i Sverige?
Mvh. Erik.

Svar från Flash Gordon 2016-12-02 23:41

Med bromsat släp är det 80 km som gäller. Fast jag brukar lägga på svensk moms.

Erik Madsen 2016-12-02 23:42

:-) :-)
//Erik//

2016-12-02 23:28   aaake

Fina bilder och trevlig berättelse ni verkar ha haft en bra dag.
trevlig helg
/Åke

Svar från Flash Gordon 2016-12-02 23:44

Tack så mycket. Jo vi hade en riktigt fin dag. Synd att den är så kort bara.

2016-12-03 08:38   Stican

Trevlig reseskildring med fina bilder. Bilderna vid sjöarna gillar jag och en fin rastplats ser det ut att vara.
Ha det gott/Stig