Fuji utan sovjetiska Leicakopior
Efter att nu under någon vecka läst om Bengts försök med olika sovjetiska objektiv tänkte jag det var dags att öppna lite försiktig moteld.
Vi representerar nog lite olika sidor av fotograferandet Bengt och jag.
Han har mycket kunskap och känsla för prylarna medan jag struntar ganska mycket i dem utan vill bara de skall leverera bra bilder så enkelt och konstant som möjligt.
Att Fuji gör utmärkta kameror är vi båda överens om. Fast de är ändå mer kända för att vara bra på optik.
Så jag kör också Leica R-objektiv via adapter ibland, men tycker mest det är bökigt med manuellfokus och att reseultatet ligger en bra bit efter vad Fujis egna objektiv levererar. Att det är Fuji som bygger all optik idag till Hasselblad säger väl en del.
Så jag tänkte alla ni som som följer Bengts tester skall få se hur bilderna blir med Fujis egna objektiv.
Jag valde snabbt ut lite bilder tagna med 35/1,4 och det som kallas kitzoomen 18-55/2,8-4 OIS.
Benämningen kitzoom ger fel intryck i det här fallet eftersom objektivet är suveränt. Vill påstå det både i byggkvalitet och skärpa slår Canon 24-105/4 IS.
De båda jag valt ut är inte bland Fujis skarpaste. Fast de som är det blir ofta nästan lika stora och tunga som de jag har till min Canon 5DSs R och då är för mig fördelen borta med det jag kallar min kompakt.
Så nu kör vi.
Det går alldeles utmärkt att fota pråmar på Donau även när solen gått ner.
Klippor på Madeira går också bra även när man inte har med sig rätt objektiv. Så jag fick ta 3 bilder och slå ihop dem i LR till ett panorama.
Spektakel i cirkus/restaurang tält i Wien fungerar också trots dålig belysning. Hade aldrig hunnit sätta skärpan här manuellt.
Blivande bröllopspar fastnar också.
Hundar fungerar också så länge de sitter still. Rör de mycket på sig får man ta fram en annan kamera.
Operahus och saluhallar fungerar också bra.
Barn blir också OK så länge de inte rusar runt.
Selfisar går coskå bra. Finns väl bara det problemet att den skarpa optiken är lite för avslöjande när man börjar komma till åren. Så jag drog ner clarity till minus i lite självcensur.
Slutligen går det också bra att fota damer på restaurang även när det är skumt.
Det finns många som gör bra kameror som till funktionen påminner om Fujis. Fast det är få som kan mäta sig med dem när det gäller optik.
Nu har man släppt X-PRO2 och enligt de första testerna med testkameror skall autofokus vara mycket bättre än tidigare. Så kanske kommer man nu också kunna fota sådant som rör på sig.
En X-T2 som till stor del kommer ha samma sensor och funktioner kommer troligen släppas till sommaren. För den som mer vill ha en mer allroundkamera än vad X-PRO2 är.
Fast samtidigt är det bra att veta vad kameran kan prestera med modern optik.
Skall man få ut ett så bra resultat som möjligt är objektivet en viktig del i kedjan.
Den skrivningen skulle inte Zeiss gilla! ;)
B)
Vid porträttfotografi exempelvis är dagens kliniska objektiv olämpliga. Där nås ett betydligt starkare resultat med äldre optik.
Objektiven till de kamerorna kan knappast anklagas för att vara oskarpa.
Tycker man det blir för skarpt kan man ju alltid ta och sätta på ett uv-filer och smeta vaselin på det på gammaldags vis.
Fast de flesta av oss tar nog hellre och fixar till det hela i PS. Det är mindre kladdigt:-)
Dom metoder du föreslår visar att du inte alls har kunskap om detta.
Sedan Mats. Jag undanber mig befängda kommentarer som "Det där får stå för dig". Det är ju uppenbart att det står för mig - eftersom jag just har skrivit det!
Fast de mest kända idag verkande porträttfotograferna kör inte med gammal optik.
Det spelar inte så stor roll om de använder Canon, NIkon, Haaselblad eller Fuji.
De flesta kör med moderna kameror och moderna objektiv.
Här kan du se ett par av dem:
https://www.youtube.com/watch?v=64fFt1FP5HY
https://www.youtube.com/watch?v=K8oqOWyd3xM
https://www.youtube.com/watch?v=VpYfhqfWcu8
Visa mig gärna några berömda porträttfotografer av idag som använder gammal optik.
En intressant grundfråga kan vara: Skall optiken återge verkligheten så kliniskt som möjligt, det vill säga som man rent instrumentellt kan fastställa att verkligheten ser ut - eller skall objektivet återge verkligheten som våra ögon uppfattar den? Det kan nämligen vara rätt olika saker. Kan det vara så att olika fotograferingssituationer kräver olika anslag?
Och, det är ett billigt sätt att komma på vilka brännvidder man vill jobba med. Jag fortsätter och plåta, nu är det ju snart så varmt att händerna överlever mer än 15 minuter ute i sta'n.
I vissa fall är Fujinon bättre, fokusering i svagt ljus där sökaren i X-T1 inte gör det alltid lätt att fokusera. Men, jag har fortfarande, allt sedan min Kodak DC260 från 1998, svårt med fokusmotorer som slamrar, darrar och har sig. Känslan i en t ex Summaron från 1956 slår en datoriserad linjärmotor.
Dessutom, Fujinonerna blir nästan f ö r skarpa ibland tycker jag, men det kan vara att vanan från förr i tiden sitter fast i huve't, dvs det var inte lika klart förr i tiden utan man jobbade mer med kontraster istället för att berätta (svart/vitt).
Tror jag får skapa en blogg och visa och få kommentarer!
X-T2 - om den är en viss förbättring av vad tester på X-PRO2 ger så är det nog en rejäl smäll på 95% av alla FF, jag får hoppas att en liten FW 5,. kommer samtidigt till T1!
-J!
Trots allt får man väl lyfta på hatten för Fuji som visat en kundvård som borde få Canon, Sony Nikon och fler att skämmas.
Fortsätter att vara imponerad av Fuji!
Men fortsätter även med "gammal" optik!
Så tack också för den möjligheten Fuji! :)
/B